Gstbloggen
 

Vill du satsa p energieffektiv renovering, Reinfeldt?

Investeringsvolymen fr ombyggnad vxer mycket mer n fr nybyggnad. nd gr renoveringen av befintliga fastigheter fr lngsamt fr att vi ska n det energieffektiviseringsml som riksdagen har beslutat om. Fr att energianvndningen i byggnadsbestndet ska minska med 20 procent till r 2020 j...

+ Read more

Investeringsvolymen fr ombyggnad vxer mycket mer n fr nybyggnad. nd gr renoveringen av befintliga fastigheter fr lngsamt fr att vi ska n det energieffektiviseringsml som riksdagen har beslutat om. Fr att energianvndningen i byggnadsbestndet ska minska med 20 procent till r 2020 jmfrt med r 2008 mste regeringen ta ansvar genom att engagera sig i frgan p allvar och dessutom skrpa kraven fr energianvndning i vra fastigheter.

En stor del av energieffektiviseringen mste gras inom det befintliga fastighetsbestndet eftersom 70 procent av den husareal som kommer att finnas r 2050 redan r byggd. De befintliga husen mste bli minst lika energieffektiva som dagens nybyggda hus om regeringens vision fr r 2050 om en hllbar och resurseffektiv energifrsrjning utan nettoutslpp av vxthusgaser ska infrias.

Bostadsfrvaltare renoverar fr hundratals miljoner kronor varje r. I den verksamheten genereras kunskap om ekonomiska, sociala och tekniska lsningar. Exempel visar att energianvndningen i miljonprogrammet, som r i genomsnitt 210 kWh per m2 och r, med god lnsamhet kan halveras i samband med renovering. Det gller att passa p; extrakostnaden vid renovering blir ofta en brkdel jmfrt med om energieffektiviseringen grs separat. Nu gller det att samla och sprida den kunskap som finns. Vi inom byggsektorn – forskare, fastighetsgare, byggherrar, konsulter, entreprenrer och materialleverantrer – satsar drfr p ett nationellt Renoveringscentrum.

Vi menar att i ett globalt perspektiv r varje sparad kilowattimme positiv. Bra lsningar kan exporteras och anvndas i andra lnder som anvnder mer fossila energikllor. Sverige har rykte om sig att ligga lngt framme inom energiomrdet. Det manifesterades inte minst i samband med president Obamas besk. Vr uppfattning r att vi tappar mark inom omrdet energieffektivisering av byggnader frmst beroende p bristande intresse frn regeringens sida. Det finns stort kunnande och engagemang i byggsektorn, men styrningen r svag nr det gller krav och tgrder fr bland annat ombyggnad.

Renoveringsprocessen behver ytterligare effektiviseras och bli mer kostnadseffektiv. I Renoveringscentrum vill vi medverka till att f fram bttre kunskap som utvrderas i vl genomfrda utvecklings- och demonstrationsprojekt. Att utveckla renoveringsprocessen ligger vl i linje med den klimatrapport som FN:s vetenskapliga klimatpanel (IPCC) nyligen presenterade, en rapport som bekrftar det allvarliga klimatlget och mnniskans ansvar fr klimatfrndringarna och som tydligt pekar p vikten av att agera fr minskade utslpp globalt.

Drfr behver regeringen engagera sig i Renoveringscentrum och tillsammans med byggsektorn ta fram ny kvalitetsskrad kunskap samt sprida kunskapen om ekonomisk, social och energimssigt hllbar renovering! Vi vill arbeta fr en effektivare renoveringsprocess.

 

Renoveringscentrums styrelse:

Rolf Kling, VVS Fretagen (bilden)
Andres Muld, f.d. generaldirektr fr Energimyndigheten
Kenneth Faaborg, Hyresbostder i Vxj
Madeleine Nobs, NCC
Arne Elmroth, professor emeritus
Dennis Johansson, Lunds tekniska hgskola
Kristina Mjrnell, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Thomas Olofsson, Sveriges Bygguniversitet/Lule tekniska hgskola

- Read less


Miljcertifierade hus byggs utan hllbart byggmaterial

Just nu bygger mnga byggbolag och kommuner grna hus och hllbara stadsdelar. Oftast byggs det energisnlt, men sjlva byggmaterialen har hittills inte ftt lika mycket uppmrksamhet. Byggmaterialets pverkan p miljn och dess bevisade livslngd ingr inte heller i de vanligaste miljce...

+ Read more

Just nu bygger mnga byggbolag och kommuner grna hus och hllbara stadsdelar. Oftast byggs det energisnlt, men sjlva byggmaterialen har hittills inte ftt lika mycket uppmrksamhet. Byggmaterialets pverkan p miljn och dess bevisade livslngd ingr inte heller i de vanligaste miljcertifieringarna, som till exempel Miljbyggnad. Nu behver tankesttet och certifieringarna ndras, skriver Daniel Radomski, vd p Buildsmart Group.

Nyligen trffade vi ett kommunalt fastighetsbolag som skulle bygga ett nytt, miljvnligt hus. Men de hade i flera fall valt byggnadsmaterial som r mycket dliga fr miljn. Nr vi undrade hur detta hngde ihop svarade de att materialet finns med i Sunda Hus klassificering. Att materialen finns i den smsta kategorin i Sunda Hus, den som innehller produkter som ska undvikas, var inget som de brydde sig om.

Sdan okunskap frekommer tyvrr. Ett vanligare problem r kanske de fall dr arkitekten ritat in ett miljvnligt byggmaterial som sedan byts ut ngonstans p vgen till sjlva bygget. Ofta sker det genom att ngon vill spara pengar och d vljer ett billigare och mindre miljvnligt alternativ.

En annan aspekt som ofta glms bort r hur lng tid materialet hller. I dagslget har den som ger en lng garanti och har ett material med lng bevisad livslngd sllan ngon frdel vid upphandlingar, om den frbttrade hllbarheten skulle innebra ett ngot hgre inkpspris. Att det blir billigare med tiden r allt fr sllan en frdel. Men kan man verkligen d hvda att man bygger hllbara hus?

Vissa miljcertifieringar har idag regler fr hur mycket gifter som ska f finnas i byggmaterialet. Vad som dremot oftast saknas r en systematisk genomgng av miljpverkan av olika byggmaterial i en byggnad. Det kan handla om miljpverkan vid tillverkningen, svl som transporter och tervinning av materialet.

Vi ser sjlva att fler vljer att kpa miljvnliga alternativ frn oss och vra kollegor i byggnadsmaterialbranschen. Allt fler byggbolag och kommuner vill p allvar satsa p miljn och behver d ven anvnda material som r miljvnliga. En uppdatering av miljcertifieringarna s att de inkluderar den hr utvecklingen ett naturligt nsta steg.

Daniel Radomski, vd Buildsmart Group.
 

- Read less


Minska lttsinnigt experimenterande i byggsektorn!

Stten att bygga hus r mnga och de installationer som anvnds har blivit allt mer komplicerade och svrsktta. Nya material, konstruktioner och installationer anvnds i kad utstrckning utan vare sig testning och utvrdering fre anvndning eller genom uppfljning av bebodda hus. Mnga bakslag...

+ Read more

Stten att bygga hus r mnga och de installationer som anvnds har blivit allt mer komplicerade och svrsktta. Nya material, konstruktioner och installationer anvnds i kad utstrckning utan vare sig testning och utvrdering fre anvndning eller genom uppfljning av bebodda hus. Mnga bakslag har konstaterats i skandet efter mer eller mindre fantasifulla lsningar fr att minska energianvndningen inom bostadssektorn.

Detta har gett samhllet, husgare och boende dyrkpta misstag och kostbara negativa erfarenheter. Spontant vill man tro att energianvndningen har minskat kraftigt i vra bostder. Trots skrpta byggregler och betydande satsningar p att minska bostadssektorns energianvndning visar offentlig statistik att den verkliga energibesparingen r avsevrt mindre n frvntat.

Offentlig statistik frn Energimyndigheten och SCB visar p en liten minskning av energianvndningen i nya hus byggda efter oljekrisen 1973 jmfrt med ldre. Exempelvis r den totala energianvndningen (summan fr vrme, varmvatten och hushllsel) i elvrmda smhus byggda efter 1975 endast 10-25 procent lgre n i elvrmda smhus byggda fre oljekrisen 1973. Den totala energianvndningen i elvrmda smhus byggda fre oljekrisen r cirka 18 000 kWh/r och specifikt cirka 140 - 160 kWh/m2 r samt fr elvrmda smhus byggda drefter cirka 16 000 kWh/r eller specifikt cirka 120 kWh/m2 r. Det fanns redan i slutet p 1980-talet goda lsningar med en specifik total energianvndning p 90 - 100 kWh/m2 r. Resultaten fr svl fjrrvrmda smhus som flerbostadshus r likartade, det vill sga energibesparingen r relativt liten jmfrt med frvntat.

Praktiska underskningar visar dock att en halvering av energianvndningen r mjlig i svl nya som befintliga bostder. Enbart genom att vlja rtt teknisk lsning kan energianvndningen minskas med 30 procent vid bibehllen eller frbttrad innemilj utan kad produktionskostnad.

Media versvmmas av positivt vinklade men illa underbyggda reportage och uppgifter om olika boutstllningar, provhus och experimentbyggande. De mest hpnadsvckande utopiska uppgifter torgfrs om energianvndning och innemilj. I mnga av dessa projekt kan med fog tala om att "uppfinna hjulet" p nytt. Man frleds drmed via media tro att bostadssektorn uppntt betydande energibesparingar. Men, verkligheten talar dock ofta ett annat sprk som visar p bde hgre energianvndning och smre innemilj n i serieproducerade hus med beprvade tekniska lsningar.

Det finns mnga exempel p dylika projekt och omrden  som Bo92, Bo01, Understenshjden samt flera passivhusomrden som i Glumslv. Dessa omrden freter avsevrda ombyggnadskostnader samt innemiljproblem och vsentligt hgre energianvndning n serieproducerade hus med samma byggr. Uppmtt energianvndning r dessutom oftast vsentligt hgre n berknad.

Uppfljning av energianvndningen i bebodda hus visar att det finns serieproducerade hus med lgre energianvndning n i boutstllningar, provhus och experimentbyggande. Intresset r ringa fr att flja upp egenskaperna hos svl dessa "experimenthus" som hos serieproducerade hus med vanliga lsningar. Mnga gnger kan en frklaring vara att intressenterna i olika projekt vl knner till att energibesparingen helt eller delvis uteblivit. Fler "aktrer" mste komma in i debatten och diskutera hur ett bttre byggande kan stadkommas med bttre innemilj och samtidigt lgre energianvndning.

Till vilken nytta har d dessa projekt och denna forskning utfrts. Vilka lrdomar kan man dra fr framtiden? Praktiska erfarenheter fr  ngra studerade lsningar visar p olika slags problem som:

  • Luftvrme med frnlufts-/tilluftsventilation (underhllsintensivt, frorenande ventilation, hg energianvndning och kade risker fr skador i klimatskrmen p grund av  fuktkonvektion. tskilliga hus har mst byggas om till frnluftsventilation och elradiatorer med bttre innemilj och lgre energianvndning som resultat!
  • Golvvrme ger hgre produktionskostnad, r energislsande och vrmetrg med de lsningar som vanligen har anvnts.
  • Extremt tjock isolering har hgre livscykelkostnad samt kad risk fr fukt- och mgelskador i klimatskrmen.
  • Stora glasytor medfr kat energi- och effektbehov samt fler komfortstrningar.
  • Passivhus ("Hus utan vrmesystem/Kroppsvrmehus/Sjlvvrmda hus") har ofta hg energianvndning och  lg termisk komfort. Generellt mste vrmeenergi fr byggnadsuppvrmning tillfras vid lgre utetemperatur n ngra plusgrader. Komplettering har i flera omrden mst ske med elradiatorer fr att uppn tillrcklig termisk komfort.

Enbart genom att vlja en god teknisk lsning kan den totala energianvndningen minskas med 30 procent och samtidigt f frbttrad innemilj till bibehllen produktionskostnad. Drfr r det angelget att rangordna och klassificera olika lsningar samt kvantifiera tillhrande egenskaper frn bland annat energi- och innemiljsynpunkt.

En god lsning fr smhus karakteriseras, utver produktionsvnliga konstruktioner, noggrant utfrande av isolering och ttningar, injustering av vrme- och ventilationssystem samt kvalificerad fastighetsfrvaltning, av: mttlig isolering (300 mm isolering, typ mineralull, i vggar, 500 mm i tak och 300 mm i golv), begrnsade fnsterytor med U-vrden runt 1,0 W/m2 K, frnluftsventilation, vattenradiatorer, frnluftsvrmepump fr byggnadsuppvrmning och varmvatten.

Praktiska underskningar visar att radiatorer med termostater hller betydligt jmnare innetemperatur n golvvrme och luftvrme samt medger rumsreglering av vrmetillfrseln. Med denna lsning hamnar man p samma energiniv, specifik total energianvndning (summa fr vrme, varmvatten och hushllsel) p cirka 80 kWh/m2 r, som de bsta passivhus som byggts och finns dokumenterade i litteraturen.

Ska byggnaders energianvndning radikalt kunna minskas mste man applicera en metodik som bygger p helhetsgrepp och systemtnkande, mer praktisk frankring av resultat samt systematisk erfarenhetsterfring. Fr detta krvs kunskaper inom mnga omrden som arkitektur, bygg- och energiteknik, vrme, ventilation, styr- och reglersystem, distributions- och kulvertfrluster men ocks om produktionsprocessen och boendevanorna.

Byggnaden mste i kad utstrckning ses som ett system: byggteknik och installationer i samverkan. Fr projektren, byggaren, frvaltaren och de boende r enkla beprvade lsningar att fredra. Nya material, konstruktioner och installationer mste testas i kad utstrckning innan de infrs i serieproduktion. Stten att bygga r mnga. Ngra av dessa mste vara bttre n andra. Olika lsningar mste drfr rangordnas och fljas upp i bebodda hus innan beslut fattas om att starta eventuell serrieproduktion.

Utg frn de goda lsningar som finns dokumenterade och som fungerar i serieproducerade hus samt frbttra dessa fr att p s stt komma ner till hlften av dagens genomsnittliga energianvndning. Det r bttre att vidareutveckla goda lsningar n att "uppfinna hjulet" p nytt med alla risker detta kan medfra. De refererade exemplen frn olika boutstllningar, provhus och experimentbyggande visar p ett drastiskt stt, vilka problem som kan uppst. Kunskaper finns om hur man stadkommer ett bttre byggande, men anvnds inte i tillrcklig utstrckning.

 

Christer Harrysson

Professor i byggteknik

Akademin fr Naturvetenskap och Teknik

rebro universitet

 

- Read less


Se upp fr ndringar!

ndringar av bestmmelserna i AB 04 och ABT 06 r ofta frekommande och ofta diskuterade. Byggandets Kontraktskommitt som frhandlar fram standardavtalen i byggbranschen anser att ndringar r av ondo och helst inte ska ske. Detta lyssnar dock inte marknaden p, ut...

+ Read more

ndringar av bestmmelserna i AB 04 och ABT 06 r ofta frekommande och ofta diskuterade. Byggandets Kontraktskommitt som frhandlar fram standardavtalen i byggbranschen anser att ndringar r av ondo och helst inte ska ske. Detta lyssnar dock inte marknaden p, utan ndringar och tillgg av AB 04/ABT 06 frekommer som sagt ofta i parternas kontrakt.

Byggandets Kontraktskommitt har drfr infrt ett system med fasta och tckbestmmelser i AB 04/ABT 06. En tckbestmmelse har en asterisk (*) framfr sig. En fast bestmmelse r en sdan bestmmelse som saknar asterisk (*) framfr sig i AB 04/ABT 06. Fasta bestmmelser r ocks sdana bestmmelser som r srskilt viktiga och grundlggande enligt Byggandets Kontraktskommitt. Exempel p fasta bestmmelser r sdana som reglerar vad som gller vid tillggs-, ndrings- och avgende arbete (TA) i 2 kap. Sker en ndring av dessa (fasta) bestmmelser i de administrativa freskrifterna krvs det att ndringen sker p rtt stlle, kod, i de administrativa freskrifterna.

Drutver krvs det ven att det av de administrativa freskrifterna under kod AFC.111, eller AFD.111 noteras att en ndring av AB/ABT:s bestmmelser om t ex TA skett. Har inte proceduren fljts fljer det av AB/ABT:s bestmmelser att ndringen inte ska vara giltig och gller sledes inte. Det har varit ifrgasatt om verkligen denna procedur mste fljas fr att ndringar/tillgg av AB/ABT ska vara giltiga. Det har under senaste ret kommit i vart fall tv rttsfall p omrdet. Ett ifrn hovrtten och ett ifrn tingsrtten. Bgge mlen har bland annat behandlat frgan om ndringar av fasta bestmmelser och d ifrga om TA.

Fr det fall att entreprenren erhller en ritning med en ndring i frhllande till frfrgningsunderlaget s freligger en TA och i de allra flesta fall en rtt till extrabetalning fr entreprenren.

Kortfattat och sammanfattningsvis hade bestllaren (som var identiskt) i de bgge omnmnda mlen ndrat p denna fasta bestmmelse s att entreprenren inte kunde utg ifrn att en ndring i en ritning var en TA, utan entreprenren skulle inhmta bestllning p en TA. Inhmtade inte entreprenren en bestllning, utan utfrde arbetet stipulerade de administrativa freskrifterna att entreprenren inte skulle f betalt fr TA. Detta var ngot som framgick av de administrativa freskrifterna, dremot hade inte bestllaren noterat denna ndring av AB 04 under kod AFC.111.

S snart entreprenrerna erhll en ritning med en ndring i utfrde entreprenrerna dock arbetet och krvde drefter betalt fr en TA. Bestllaren bestred betalning och hvdade att parternas avtal var ndrat p ett giltigt stt och hvdade dessutom bland annat att den aktuella ndringen inte var en ndring av den fasta bestmmelsen, utan ett tillgg och drmed skulle det inte heller vara ndvndigt att notera under AFC.111.

I de bgge mlen slog svl tingsrtten som hovrtten fast att det frelg en ndring av fast bestmmelse och en sdan ndring mste ske genom den srskilda proceduren, d v s det ska ven noteras under kod AFC.111 att en ndring skett. I annat fall r inte ndringen giltig och gllande.

Det r bra att domstolarna slagit fast att AB/ABT:s bestmmelser ska fljas fullt ut och att konsekvensen i annat fall blir p det stt som AB/ABT stipulerar, d v s ndringarna gller inte. Det gller sledes att se upp – svl fr entreprenr som bestllare – nr ndringar av fasta bestmmelser sker i de administrativa freskrifterna.  

- Read less

Presentation

Hr publiceras inlgg frn gstskribenter som ger sin syn p branschen.

Nyckelord