Gstbloggen
 

Den grna ekonomiska tillvxtmotorn

Sverige har idag upp emot 400 000 arbetslsa medborgare som fr arbetslshetsunderstd som lntagare solidariskt stttar genom skatter och fretagare genom arbetsgivaravgifter. Nu r fretagen och lntagarnas arbetsplatser ocks i fara p grund av att vr jrnvgsinfrastruktur orsakar dlig ...

+ Read more

Sverige har idag upp emot 400 000 arbetslsa medborgare som fr arbetslshetsunderstd som lntagare solidariskt stttar genom skatter och fretagare genom arbetsgivaravgifter. Nu r fretagen och lntagarnas arbetsplatser ocks i fara p grund av att vr jrnvgsinfrastruktur orsakar dlig punktlighet, hga transportkostnader och drmed tr p industrins konkurrenskraft. Vinsten ts upp av kapacitetsbrist p jrnvgen och personal som inte kommer i tid till jobbet. Uppenbarligen frstr varken Trafikverket eller nringsdepartementet betydelsen av en fungerande jrnvg i Sverige.

Godstransporter r ryggraden i svensk basindustri. Transporter behvs fr att vi skall kunna slja vra produkter och tjna pengar. Ett exempel r Malmbanan dr LKAB transporterar jrnpellets mellan Kiruna och Narvik. Gruvan kan inte producera mer malm fr att Malmbanans kapacitet r fullt utnyttjad. Det innebr att vinstnivn p 1 miljard per mnad fr ligga kvar p den nivn istllet fr att ka till 1,3 miljarder om det var ett dubbelspr p Malmbanan. Detta ryms inte inom Trafikverkets budget och Transportplan fr 2014 - 2025 och kan bli verklighet lngt mycket senare bortom 2025. Northland Mining r ett annat exempel dr man transporterar malm p gummihjul frn Pajala till Svappavaara vilket orsakar att hela vinstmarginalen fr den malmen gr till gummihjul, diesel och lastbilar.

En lastbilstransport med en dieselmotor har 35 % verkningsgrad och 65 % vrmefrluster, vilket r bttre n p nglokets tid men i jmfrelse med elmotorn p godstget som har 95 % verkningsgrad r det ett energislseri. Lastbilen frbrukar dessutom 4 liter diesel per mil eller 0,20 kWh/tonkm, vilket r 7,5 gnger mer energi n fr godstget som frbrukar 0,026 kWh/tonkm.

P en strcka av 250 km har lastbilen frbrukat 100 liter diesel, cirka 200 kg CO2 – vxthusgas och andra miljfrstrande utslpp. Eftersom elenergi i Sverige produceras nstan fossilfritt orsakar inte jrnvgen ngon strre miljbelastning. Energikostnaden fr 250 km fr lastbilen r 1 400 kronor (70 kr/ton) och fr godsvagnen 10 kronor (3,20 kr/ton). Hr r frklaringen till varfr vr basindustri riskerar att tappa i konkurrenskraft och arbetstillfllen nr ineffektiva lastbilstransporter kompenserar fr jrnvgens kapacitetsproblem. Sverige behver omgende ett dubbelspr frn Narvik – Lule – Gvle fr att skra Norrlands arbetstillfllen och framtid.

Persontransporter r ryggraden fr att frsrja Sveriges fretag med kompetent arbetskraft. Bilen har frlorat sin status hos Next Generation som fredrar att bo i storstad och ha tillgng till kollektiva miljvnliga transporter dr mobiltelefonen r en statussymbol. terigen str jrnvgen med extrema kapacitetsproblem i storstadsomrdena och mellan de strsta stderna dr persontrafiken skall samsas med godstrafiken p jrnvgen.

Persontrafiken har kat kraftfullt under 2000-talet frn 11 resor per person och r till 19 resor per person och r 2012, nstan en frdubbling. Nu kar Sveriges befolkning utan tidigare motsvarighet med 1 miljon invnare p 10 r vilket ger avtryck i vra persontransporter, allts en kning av persontransporter som inte gr att stoppa. Problemet r terigen jrnvgens kapacitetsproblem vilket leder till att alla frseningar vi upplevt under fregende r kommer att frvrras och hindra vra fretag frn att vara p topp i effektivitet. Frlusterna av arbetstid str jrnvgen fr men slipper betala och detsamma gller fr godstransporterna.

Om det nu r s illa att varken gods eller persontransporter fr plats p jrnvgsntet idag och n mindre i framtiden hur lser man detta problem?

Hghastighetstg och dubbelspr lser problemet. Om en hghastighetsjrnvg byggs i Sverige mellan de strsta stderna kommer kapaciteten p det konventionella jrnvgsntet ka och d fr fler regionaltg och godstg plats p det befintliga jrnvgssystemet. Det innebr frre lastbilstransporter och punktligare tg samt mindre utslpp av vxthusgaser. En bieffekt av hghastighetsnt r att flyget med fossila brnslen som drivmedel kan mer n halveras. En resa mellan Oslo och Malm p 2 timmar r bde snabbare och miljvnligare n flygets check-in p Kastrup och bagageutlmningen p Gardemoen. Det r ingen slump att 68 lnder p jorden beslutat att bygga hghastighetsjrnvgar eftersom det r ryggraden i deras nationella grna ekonomiska utveckling. Idag har hghastighetstget strre marknadsandel n inrikesflyget i Kina. Landet r lika stort som Europa och har precis samma ambitionsniv som EU med hghastighetstg – ngot som Skandinavien helt saknar, varfr?

Per Corshammar
jrnvgsexpert, Rambll

- Read less


Hj kvaliteten p yrkesutbildningarna!

VVS-branschen behver vlutbildade och kreativa medarbetare som vill och kan vara med och utveckla vr bransch. Vi behver unga mnniskor som ser mjligheterna och som vill vara med och skapa en hg livskvalitet fr mnniskor dr hlsa och trygghet stts i centrum. En av branschens absolut strst...

+ Read more

VVS-branschen behver vlutbildade och kreativa medarbetare som vill och kan vara med och utveckla vr bransch. Vi behver unga mnniskor som ser mjligheterna och som vill vara med och skapa en hg livskvalitet fr mnniskor dr hlsa och trygghet stts i centrum. En av branschens absolut strsta utmaningar r hur rekryteringen av nya medarbetare till branschen ska lsas.

Samtidigt vill beslutande politiker flytta ver mer av utbildningsansvaret p fretagen. Det r positivt att det ppnas upp fler ingngar in i vr bransch, men VVS-branschen har sedan mitten av 90-talet ett vl utarbetat och branschanpassat lrlingssystem. Trots knivskarp lokal och global konkurrens, sm marginaler samt hga investeringskostnader tar fretagen redan nu ett stort ansvar genom att ta emot lrlingar och ge dem vrdefull arbetslivserfarenhet.

Politiker br istllet arbeta med hur kvaliteten i skolorna ska hjas. 2011 hoppade nrmare 40 procent av gymnasiets yrkeselever av med ofullstndiga betyg, andelen elever p yrkesprogram har minskat frn 35 procent 2010 till 29 procent 2012. Runt 1 000 yrkeslrare per r kommer att g i pension de nrmaste ren och rligen ersttas av endast cirka 400 utbildade lrare. Det r tydliga bevis fr en ickefungerande skolreform.

Vi inom VVS-branschen freslr att:

  • Skolinspektionen mste f ndvndiga resurser och verktyg fr att skerstlla att alla yrkesskolor i Sverige erbjuder en god, kvalitativ och tidsenlig utbildning i vrldsklass till vra ungdomar.
  • Yrkeshgskolan mste ges mer resurser s att fler utbildningar som resulterar i jobb godknns. Idag avsls 75 procent av utbildningsanskningarna p grund av budgetbrist. Och det trots att ver 90 procent av alla utbildade VVS-studenter inom yrkeshgskolan fr arbete direkt efter skolan.
  • Yrkesprogrammen mste erbjuda mjlighet till hgskolebehrighet. Vra ungdomar vill knna tryggheten att kunna vidareutbilda sig nr och om de vill.
  • Vra yrkeslrare behver std i att utvecklas pedagogiskt och ges mjlighet till kompetensutveckling. Behriga, kompetenta och engagerade lrare leder till kad kvalitet och skapar bttre frutsttningar fr vra ungdomar och vrt samhlle.

Underskningar visar att 80 procent av VVS-fretagen upplever det svrt att rekrytera medarbetare. Vra fretag uppger att det r bristande yrkeserfarenhet och utbildning som r orsaken till att man inte lyckas rekrytera. Detta fr konsekvenser fr fretagen och fr samhllet.

Det r dags att fra en ansvarsfull och branschnra skolpolitik fr att uppn hllbara och lngsiktiga resultat och vi vlkomnar ett branschnra samarbete med beslutsfattande politiker. Fretagen kan ven fortsttningsvis ha en kompletterande roll till den utbildning vra ungdomar fr i skolan men  ansvaret fr en sund och hllbar skolpolitik vilar p beslutsfattande politiker - inte p branschen och fretagen!

Mats Bjrs, vd VVS Fretagen

 

 

 

 

- Read less


BIM-verktyg ger en billigare projektering

Mnga konstruktrer anvnder i dag olika BIM-modeller skapade i olika BIM-verktyg fr ett och samma projekt. Genom att koppla samman produktionsmodeller och analysmodeller kan projekteringen effektiviseras och stora besparingar gras, skriver BIM-experten Mohammed Ba...

+ Read more

Mnga konstruktrer anvnder i dag olika BIM-modeller skapade i olika BIM-verktyg fr ett och samma projekt. Genom att koppla samman produktionsmodeller och analysmodeller kan projekteringen effektiviseras och stora besparingar gras, skriver BIM-experten Mohammed Barikan.

I dag erbjuder marknaden mngder av olika programvaror som anvnds som BIM-verktyg. Bland byggkonstruktrer anvnds i huvudsak tv olika typer av verktyg. Den ena typen r rit/modelleringsverktyg som anvnds fr att framstlla produktionshandlingar. Modellen som framstlls i ett sdant ritverktyg kallas fr produktionsmodell. Den andra typen r berknings- och analysverktyg som anvnds fr att utfra statiska berkningar och dimensionering. Den modell som genereras i dessa verktyg kallas fr analysmodell. I dag r det inte ovanligt att konstruktrer skapar bda modellerna separat.

Om produktionsmodellen och analysmodellen istllet kopplades samman skulle man endast behva modellera en gng, samtidigt som man frskrar sig om att bda modellernas geometri blir exakt lika. Detta grs genom att p olika stt konvertera produktionsmodellens filformat.

Nyligen genomfrde jag och Siavash Ehsanzamir studien Frn modellering till dimensionering, p KTH. Denna underskning visar att hela 40 % av modellerings- och konstruktionsberkningstiden kan besparas genom att man kopplar samman bde produktions- och analysmodeller.

Fr att denna sammankoppling ska fungera frutstts att den som skapar produktionsmodellen har knnedom ver hur analysprogrammet ”tnker”, vilket sllan r fallet. Denna okunskap r orsaken till att mnga projektrer inte tror p en sdan integrering av modellerna. Det gr att skapa en produktionsmodell som visuellt ser helt korrekt ut, men blir fel efter att den har verfrts till en analysmodell.

Mnga erfarna konstruktrer i branschen r kritiska till anvndandet av avancerade berknings- och analysverktyg trots att frdelarna r mnga. De anser att det finns en risk att konstruktrer brjar frlita sig blint p resultaten frn dessa program d bara ett litet instllningsfel kan gra att felaktiga vrden och analyser erhlls. Detta leder i sin tur till en felaktig dimensionering av konstruktionen vilket kan resultera i desdigra konsekvenser.

Jag kan delvis hlla med om denna kritik, men jag anser att dessa program endast r verktyg som vgleder oss till att lsa problemen vi str infr. Dessutom vill jag pongtera att som ingenjr br man ha en tillrcklig analytisk frmga fr att kunna kontrollera att resultaten stmmer verens med verkligheten.

En annan frdel med analysverktygen i jmfrelse med traditionell dimensionering av den brande konstruktionen r att man vid traditionell dimensionering ofta anvnder frenklade berkningsmetoder, tabellvrlden och lathundar fr att spara tid. Vilket i sin tur leder till kraftiga verdimensioneringar av konstruktionen.

Det som berknings- och analysverktygen tillfr r en optimering av dimensioneringen och p s stt stadkommer man bsta mjliga utnyttjandegrad. Enligt den ovan nmnda rapporten kan materialtgngen av stl reduceras med 49 % och materialtgngen av tr minskas med hela 54 %. Nr man ser dessa siffror r det uppenbart att man kan gra stora besparingar genom att anvnda analysverktyg. Analysverktygens stora besparingar i kombination med en integration av bde produktions- och analysmodeller skulle leda till en lnsammare och effektivare projektering.

Mohammed Barikan
BIM expert och lrare i BIM och byggkonstruktion p Nackademin Yrkeshgskola

- Read less


Lyssna p oss smfretagare!

Konkurrensen i byggbranschen kommer inte frmst frn de stora multinationella bolagens prispress utan frn alla de oserisa fretagare och kriminella ligor som stter konkurrensen ur spel.

+ Read more

Konkurrensen i byggbranschen kommer inte frmst frn de stora multinationella bolagens prispress utan frn alla de oserisa fretagare och kriminella ligor som stter konkurrensen ur spel.

Vi r stolta ver att verka i en bransch som bygger morgondagens Sverige. Vi r stolta ver att vara dem som bygger framtidens hem och stter vggar, golv och tak p vlfrden och nringslivet. Men vi r trtta p att kriminella och bedragare smutsar ner vr bransch. 

En samlad byggbransch med Sveriges Byggindustrier och Byggnads i tten har tagit fram en modell som frsvrar fr alla oserisa aktrer att verka p vr marknad. Vi har infrt nrvaroliggare p alla byggen, srskilda idkort (ID06) fr de som har rtt att vistas p byggena samt att utlndska arbetstagare har anmlningsplikt efter fem dagar till Arbetsmiljverket. Men en frutsttning fr att dessa verktyg ven ska fungera i praktiken r att vi fr mnadsvisa rapporteringar till Skatteverket. Detta r ngot som en samlad byggbransch r verens om, ven vi mindre fretag.

Vi blev drfr vldigt glada nr ven regeringen verkade vilja samarbeta med oss fr att stda upp i byggbranschen. Men nr sedan smfretagarnas egen minister, Annie Lf, valde att aktivt motverka detta frslag s drabbas just vi smfretagare mest. 

Vi upprepar nu vrt frslag och hoppas att det finns ngon som vill lyssna p oss:

Infr en enkel mnadsrapportering till Skatteverket fr byggbranschen! Det handlar om att skicka in ngra f uppgifter som nd varje seris fretagare mste skicka in en gng om ret i samband med inlmning av kontrolluppgifter. Vi fresprkar ingen avancerad modell som innebr en strre arbetsbrda fr smfretag. Vi talar bara om vilken anstlld i fretaget som har tjnat hur mycket den aktuella mnaden istllet fr att som det r idag gra detta en gng om ret. Vi talar inte om hela nringslivet, utan ett undantag fr byggbranschen som r extra utsatt.

Vi r sjlva smfretagare och vi frskrar; mnadsrapportering r ett lgt pris fr oss att betala fr att slippa frknippas med fusk och lurendrejerier. Vi har tagit vrt ansvar, nu vdjar vi till Annie Lf att gra detsamma. Fr vrt ml r ju frhoppningsvis detsamma: Vi vill ha en sund konkurrens och en byggbransch med ett gott rykte!

Jessica Lfstrm, vd Expanderamera (bilden, foto: Lia Cederstrm )
Jens Hoffman, vd Dipart
Peter Karlsson, vd JVAB
Juhani Heikkil, vd Bckstrm Anlggning

- Read less

Presentation

Hr publiceras inlgg frn gstskribenter som ger sin syn p branschen.

Nyckelord