Domen i Svedala-målet är ytterst märklig. Enligt gällande byggregler, BFS 1988:18 och BFS 1990:28, kap. 7:2, gäller att golv- och vägg konstruktioner skall skyddas mot skadlig nedfuktning genom byggfukt eller genom konvektion eller diffusion från marken eller luften. 

Nybyggnadsreglerna medger inget undantag för enstegstätad fasad. Över allt detta vilar dess utom Miljöbalken, vars enda bärande princip är att skada inte får sättas i system. Med nuvarande byggnadsteknik med utåt stigande diffusionsmotstånd har byggnads-konstruktörerna bevisligen utsatt köpare och brukare för fara genom att bortse från såväl Miljöbalken som gällande nybyggnadsregler.

Konstruktören och den bygglovsansökande skall alltså visa att huset säkert kan hantera fukt och för detta finns vedertagna beräkningsmetoder sedan 50-talet. Hela fukthanteringsfrågan är klarlagd inom det s.k. Mollierediagrammet sedan ”urminnes” tider. I det fall där man byggt ett hus med stigande diffusionsmotstånd ut genom vägg, som i enstegstätade fasad, är det omöjligt att visa att huset kan hantera fukt. 

Den person eller firma som sprätter emot i ärendet är i grunden körd som fackman. Det är och får inte föreligga någon skillnad på behovet av att hållfasthetsberäkna ett hus och att temperatur- och fuktberäkna ett hus. 

Domen aktualiserar en annan fråga av enorma dimensioner. Enstegstätad fasad vilar på strikt statligt konsultansvar. Staten driver i Borås ett forskningsinstitut, SP. Denna märkliga institution äger ett s.k. certifieringsbolag, Sitac AB. Sedan början av 1990-talet har Sitac AB certifierat de tekniker som kännetecknar enstegstätad fasad. 

Husköparna skall naturligtvis i en fungerande rättstat hållas skadeslösa om de köpt i god tro. Hovrätten borde följaktligen ha fällt Myresjöhus för brott mot Miljöbalkens försiktighetsprincip och nybyggnadsreglerna. Myresjöhus kan i sin tur processa mot staten via SP och Sitac AB, eftersom staten via Sitac AB sitter med strikt konsultansvar i frågan. Målet måste föras till högre instans för att bevisa att svenskt rättsväsende inte är korrupt.

Göta hovrätt har nämligen försatt svenskt rättsväsende i en helt ohållbar situation. Domstolen säger egentligen att en säljare inte behöver begripa och ta ansvar för vad han säljer. Domstolen har bortsett från såväl Miljöbalk som Nybbyggnadsreglerna. Domstolen har dessutom försatt sig i en uttalad korruptionssituation. I Sydsvenska dagbladet (190113) påstår man att domskälen bygger på ett resonemang i regeringen 2004 om att frågan om de felaktiga husen skulle vara så stor, att man inte kunde låta byggföretagen ta smällen, eftersom de sannolikt skulle gå omkull. Alltså skulle husköparna tvingas ta kostnaden för att restaurera sina hus själva. 

Domstolen har alltså satt sig själv i en för en rättstat omöjlig situation karaktäriserad av korruption. Man har otillbörligt gynnat den skadeutövande parten. Regeringen är ingen lagstiftare och dess argument av förvaltningskaraktär kan inte anföras i en domstol, där den enskilde medborgaren söker sin rätt. Domstolen har att följa lag och inget annat. 

Den svenska staten är i många avseenden rena rättsliga misären. I en demokratisk rättsstat enligt västlig rättstradition får staten inte syssla med rådgivning, som sätter staten som 

rättsgarant i en jävssituation gent mot enskild medborgare som söker sin rätt. Den enstegstätade fasaden är ett praktexempel på rättsröta som är karaktäristisk för Sverige, där snart sagt varje offentlig tjänsteman anser sig ha rätt att ge råd, trots att det är olagligt. Verksamheten borde prövas i EU-domstolen.

Sture Larsson
Byggnadsagronom

- Read less

Plåtslagarnas Riksförbund, PLR, och dess medlemsföretag vill få ytterligare ökad handlingsfrihet i våra avtal. Detta gäller såväl arbetstidsförläggningsfrågor, individuella lönelösningar som att inte betala mer för icke arbetad tid.

Våra medlemsföretag vill, tillsammans med den anställde, själva bestämma hur och när ett visst arbete ska utföras men självklart även bestämma prislappen; det vill säga lönen. Lönen för den anställde är avhängigt han eller hennes sätt att lösa sina arbetsuppgifter. Den individuella lönen ska kunna ta hänsyn till kompetens för yrket, men även servicegrad, resurstänkande, planering och så vidare. Lönen måste bestå av både en allmän, generell och en individuell pott i procent att fördela till de anställda på företaget.

Kompetensen är ett av arbetsgivarens viktigaste kriterier för att lönesätta den anställde, men även för att kunna ta betalt av kund. Våra medlemsföretag lever på att sälja tjänster och en bra levererad tjänst tjänar alla på. Arbetsgivare måste kunna belöna de arbetstagare som gör det där lilla extra i sitt utförande. För ingen kan väl tycka att det är rimligt att den som presterar bättre än den andre ändå ska ha samma lön?

Med ökad planering av arbetet minskar företagens kostnader, eftersom bättre logistik och resursanvändning minskar onödig tids- och materialspill. Det ger också den anställde en möjlighet att ta ett ökat ansvar. Ett ökat ansvar kan arbetsgivaren belöna via den individuella lönen – vilket däremot inte går om alla ska ha samma generella krontal.

Att utifrån den grundsyn som Byggnads har – att ta bort individuella lönedelar – är för PLR:s medlemsföretag helt främmande och kontraproduktivt. Låt det lokala företaget/arbetsgivaren och dess anställda själva bestämma hur de vill att arbetet ska ske, när det ska ske och vad lönenivån ska ligga på. För det är inget som facket centralt ska bestämma över!

Henrik Boman, chefsjurist och förhandlingschef, Plåtslageriernas Riksförbund
Thomas Dahlberg, vd Plåtslageriernas Riksförbund

[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"3645","attributes":{"alt":"","class":"media-image","height":"138","width":"100"}}]][[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"3646","attributes":{"alt":"","class":"media-image","height":"137","width":"100"}}]]

Henrik Boman, chefsjurist och förhandlingschef,Plåtslageriernas Riksförbund (vänster bild). Foto: Tomas Skagerlind
Thomas Dahlberg, vd Plåtslageriernas Riksförbund

- Read less

Få har väl missat Göta hovrätts avgörande 2013-01-18 gällande Myresjöhus och de enstegstätade fasaderna. Många uppmärksammade nog också tingsrättens dom i samma ärende. Kort gäller frågan om enstegstätade fasader utgör ett fel eller ej. Myresjöhus uppförde de aktuella husen under åren 1999 – 2003. Husen uppfördes med enstegstätade fasader. 2007 kom Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) med en rapport och varnade för det aktuella utförandet. Vad kanske vissa i branschen anat klargjordes dock i och med SP:s rapport, d v s att den aktuella konstruktionen är en olämplig fasadkonstruktion som innebär stora risker för förhöjda fukttillstånd och omfattande mikrobiologiska angrepp.

Tingsrätten kom fram till att Myresjöhus ansvarade för felet trots att det vid tiden för det aktuella uppförandet inte var känt inom branschen att konstruktionen var olämplig. Tingsrättens argument var att byggbranschen borde ha utfört tester och kontroller innan man började använda den aktuella konstruktionslösningen i någon omfattning. Hade tester och kontroller genomförts skulle det, enligt tingsrätten, funnits en möjlighet att upptäcka den bristfälliga konstruktionslösningen.

Hovrätten har dock vänt på utgången och kommit fram till att Myresjöshus inte har något ansvar för den aktuella konstruktionslösningen. Hovrätten prövade vilken typ av ansvar som tingsrätten lagt på Myresjöhus. Hovrätten kom fram till att ansvaret var nära nog ett strikt ansvar istället för ett sedvanligt vårdslöshetsansvar. Vårdslöshetsansvaret kan i detta fall förenklat uttryckas som att en fackman inte ska börja bygga med en metod som står i strid med den kunskap som finns inom branschen vid den tidpunkten. Hovrätten tog fasta på att vid tiden för uppförandet fanns det inga signaler om att enstegstätad fasad var ett olämpligt sätt att bygga på. Med andra ord anser hovrätten, till skillnad mot tingsrätten, att en fackman inte förväntas testa och kontrollera nya lösningar innan lösningarna börjar användas i praktiken.

Tingsrättens dom var för många jurister något överraskande, men i och för sig sympatisk. Tingsrättens slut medförde att inte konsumenterna behövde ta några kostnader för byggbranschens misslyckande i detta fall. Ett strängare ansvar medför att tester i större omfattning måste utföras, det kommer också medföra kostnader. Frågan är dock om inte många skulle vara beredda att betala något mer för sina hus för att slippa fukt och mögel. En anslutande fråga är byggfelsförsäkringen. I nuläget tar inte byggfelsförsäkringen aktuella fel och skador, s k utvecklingsfel. Frågan är dock om det inte skulle kunna vara möjligt för försäkringsbolagen att räkna på dessa risker och utforma en försäkringslösning som fångar upp detta. Är det något försäkringsbolag som prövat? 

Peter Degerfeldt
Advokat, Landahl Advokatbyrå

- Read less