Gstbloggen
 

Svedala-mlet mste fras till hgre instans

Domen i Svedala-mlet r ytterst mrklig. Enligt gllande byggregler, BFS 1988:18 och BFS 1990:28, kap. 7:2, gller att golv- och vgg konstruktioner skall skyddas mot skadlig nedfuktning genom byggfukt eller genom konvektion eller diffusion frn marken eller luften. Nybyggnadsreglern...

+ Read more

Domen i Svedala-mlet r ytterst mrklig. Enligt gllande byggregler, BFS 1988:18 och BFS 1990:28, kap. 7:2, gller att golv- och vgg konstruktioner skall skyddas mot skadlig nedfuktning genom byggfukt eller genom konvektion eller diffusion frn marken eller luften. 

Nybyggnadsreglerna medger inget undantag fr enstegsttad fasad. ver allt detta vilar dess utom Miljbalken, vars enda brande princip r att skada inte fr sttas i system. Med nuvarande byggnadsteknik med utt stigande diffusionsmotstnd har byggnads-konstruktrerna bevisligen utsatt kpare och brukare fr fara genom att bortse frn svl Miljbalken som gllande nybyggnadsregler.

Konstruktren och den bygglovsanskande skall allts visa att huset skert kan hantera fukt och fr detta finns vedertagna berkningsmetoder sedan 50-talet. Hela fukthanteringsfrgan r klarlagd inom det s.k. Mollierediagrammet sedan ”urminnes” tider. I det fall dr man byggt ett hus med stigande diffusionsmotstnd ut genom vgg, som i enstegsttade fasad, r det omjligt att visa att huset kan hantera fukt. 

Den person eller firma som sprtter emot i rendet r i grunden krd som fackman. Det r och fr inte freligga ngon skillnad p behovet av att hllfasthetsberkna ett hus och att temperatur- och fuktberkna ett hus. 

Domen aktualiserar en annan frga av enorma dimensioner. Enstegsttad fasad vilar p strikt statligt konsultansvar. Staten driver i Bors ett forskningsinstitut, SP. Denna mrkliga institution ger ett s.k. certifieringsbolag, Sitac AB. Sedan brjan av 1990-talet har Sitac AB certifierat de tekniker som knnetecknar enstegsttad fasad. 

Huskparna skall naturligtvis i en fungerande rttstat hllas skadeslsa om de kpt i god tro. Hovrtten borde fljaktligen ha fllt Myresjhus fr brott mot Miljbalkens frsiktighetsprincip och nybyggnadsreglerna. Myresjhus kan i sin tur processa mot staten via SP och Sitac AB, eftersom staten via Sitac AB sitter med strikt konsultansvar i frgan. Mlet mste fras till hgre instans fr att bevisa att svenskt rttsvsende inte r korrupt.

Gta hovrtt har nmligen frsatt svenskt rttsvsende i en helt ohllbar situation. Domstolen sger egentligen att en sljare inte behver begripa och ta ansvar fr vad han sljer. Domstolen har bortsett frn svl Miljbalk som Nybbyggnadsreglerna. Domstolen har dessutom frsatt sig i en uttalad korruptionssituation. I Sydsvenska dagbladet (190113) pstr man att domsklen bygger p ett resonemang i regeringen 2004 om att frgan om de felaktiga husen skulle vara s stor, att man inte kunde lta byggfretagen ta smllen, eftersom de sannolikt skulle g omkull. Allts skulle huskparna tvingas ta kostnaden fr att restaurera sina hus sjlva. 

Domstolen har allts satt sig sjlv i en fr en rttstat omjlig situation karaktriserad av korruption. Man har otillbrligt gynnat den skadeutvande parten. Regeringen r ingen lagstiftare och dess argument av frvaltningskaraktr kan inte anfras i en domstol, dr den enskilde medborgaren sker sin rtt. Domstolen har att flja lag och inget annat. 

Den svenska staten r i mnga avseenden rena rttsliga misren. I en demokratisk rttsstat enligt vstlig rttstradition fr staten inte syssla med rdgivning, som stter staten som 

rttsgarant i en jvssituation gent mot enskild medborgare som sker sin rtt. Den enstegsttade fasaden r ett praktexempel p rttsrta som r karaktristisk fr Sverige, dr snart sagt varje offentlig tjnsteman anser sig ha rtt att ge rd, trots att det r olagligt. Verksamheten borde prvas i EU-domstolen.

Sture Larsson
Byggnadsagronom

- Read less


Individuell lnesttning skapar drivkraft i fretagen

Pltslagarnas Riksfrbund, PLR, och dess medlemsfretag vill f ytterligare kad handlingsfrihet i vra avtal. Detta gller svl arbetstidsfrlggningsfrgor, individuella lnelsningar som att inte betala mer fr icke arbetad tid.Vra medlemsfretag vill, tillsammans med den anstllde, s...

+ Read more

Pltslagarnas Riksfrbund, PLR, och dess medlemsfretag vill f ytterligare kad handlingsfrihet i vra avtal. Detta gller svl arbetstidsfrlggningsfrgor, individuella lnelsningar som att inte betala mer fr icke arbetad tid.

Vra medlemsfretag vill, tillsammans med den anstllde, sjlva bestmma hur och nr ett visst arbete ska utfras men sjlvklart ven bestmma prislappen; det vill sga lnen. Lnen fr den anstllde r avhngigt han eller hennes stt att lsa sina arbetsuppgifter. Den individuella lnen ska kunna ta hnsyn till kompetens fr yrket, men ven servicegrad, resurstnkande, planering och s vidare. Lnen mste best av bde en allmn, generell och en individuell pott i procent att frdela till de anstllda p fretaget.

Kompetensen r ett av arbetsgivarens viktigaste kriterier fr att lnestta den anstllde, men ven fr att kunna ta betalt av kund. Vra medlemsfretag lever p att slja tjnster och en bra levererad tjnst tjnar alla p. Arbetsgivare mste kunna belna de arbetstagare som gr det dr lilla extra i sitt utfrande. Fr ingen kan vl tycka att det r rimligt att den som presterar bttre n den andre nd ska ha samma ln?

Med kad planering av arbetet minskar fretagens kostnader, eftersom bttre logistik och resursanvndning minskar ondig tids- och materialspill. Det ger ocks den anstllde en mjlighet att ta ett kat ansvar. Ett kat ansvar kan arbetsgivaren belna via den individuella lnen – vilket dremot inte gr om alla ska ha samma generella krontal.

Att utifrn den grundsyn som Byggnads har – att ta bort individuella lnedelar – r fr PLR:s medlemsfretag helt frmmande och kontraproduktivt. Lt det lokala fretaget/arbetsgivaren och dess anstllda sjlva bestmma hur de vill att arbetet ska ske, nr det ska ske och vad lnenivn ska ligga p. Fr det r inget som facket centralt ska bestmma ver!

Henrik Boman, chefsjurist och frhandlingschef, Pltslageriernas Riksfrbund
Thomas Dahlberg, vd Pltslageriernas Riksfrbund

[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"3645","attributes":{"alt":"","class":"media-image","height":"138","width":"100"}}]][[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"3646","attributes":{"alt":"","class":"media-image","height":"137","width":"100"}}]]

Henrik Boman, chefsjurist och frhandlingschef,Pltslageriernas Riksfrbund (vnster bild). Foto: Tomas Skagerlind
Thomas Dahlberg, vd Pltslageriernas Riksfrbund

- Read less


Enstegsttade fasader; fel i entreprenaden?

F har vl missat Gta hovrtts avgrande 2013-01-18 gllande Myresjhus och de enstegsttade fasaderna. Mnga uppmrksammade nog ocks tingsrttens dom i samma rende. Kort gller frgan om enstegsttade fasader utgr ett fel eller ej. Myresjhus uppfrde de aktuella husen under ren 1999 &ndash...

+ Read more

F har vl missat Gta hovrtts avgrande 2013-01-18 gllande Myresjhus och de enstegsttade fasaderna. Mnga uppmrksammade nog ocks tingsrttens dom i samma rende. Kort gller frgan om enstegsttade fasader utgr ett fel eller ej. Myresjhus uppfrde de aktuella husen under ren 1999 – 2003. Husen uppfrdes med enstegsttade fasader. 2007 kom Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) med en rapport och varnade fr det aktuella utfrandet. Vad kanske vissa i branschen anat klargjordes dock i och med SP:s rapport, d v s att den aktuella konstruktionen r en olmplig fasadkonstruktion som innebr stora risker fr frhjda fukttillstnd och omfattande mikrobiologiska angrepp.

Tingsrtten kom fram till att Myresjhus ansvarade fr felet trots att det vid tiden fr det aktuella uppfrandet inte var knt inom branschen att konstruktionen var olmplig. Tingsrttens argument var att byggbranschen borde ha utfrt tester och kontroller innan man brjade anvnda den aktuella konstruktionslsningen i ngon omfattning. Hade tester och kontroller genomfrts skulle det, enligt tingsrtten, funnits en mjlighet att upptcka den bristflliga konstruktionslsningen.

Hovrtten har dock vnt p utgngen och kommit fram till att Myresjshus inte har ngot ansvar fr den aktuella konstruktionslsningen. Hovrtten prvade vilken typ av ansvar som tingsrtten lagt p Myresjhus. Hovrtten kom fram till att ansvaret var nra nog ett strikt ansvar istllet fr ett sedvanligt vrdslshetsansvar. Vrdslshetsansvaret kan i detta fall frenklat uttryckas som att en fackman inte ska brja bygga med en metod som str i strid med den kunskap som finns inom branschen vid den tidpunkten. Hovrtten tog fasta p att vid tiden fr uppfrandet fanns det inga signaler om att enstegsttad fasad var ett olmpligt stt att bygga p. Med andra ord anser hovrtten, till skillnad mot tingsrtten, att en fackman inte frvntas testa och kontrollera nya lsningar innan lsningarna brjar anvndas i praktiken.

Tingsrttens dom var fr mnga jurister ngot verraskande, men i och fr sig sympatisk. Tingsrttens slut medfrde att inte konsumenterna behvde ta ngra kostnader fr byggbranschens misslyckande i detta fall. Ett strngare ansvar medfr att tester i strre omfattning mste utfras, det kommer ocks medfra kostnader. Frgan r dock om inte mnga skulle vara beredda att betala ngot mer fr sina hus fr att slippa fukt och mgel. En anslutande frga r byggfelsfrskringen. I nulget tar inte byggfelsfrskringen aktuella fel och skador, s k utvecklingsfel. Frgan r dock om det inte skulle kunna vara mjligt fr frskringsbolagen att rkna p dessa risker och utforma en frskringslsning som fngar upp detta. r det ngot frskringsbolag som prvat? 

 

Peter Degerfeldt
Advokat, Landahl Advokatbyr

- Read less

Presentation

Hr publiceras inlgg frn gstskribenter som ger sin syn p branschen.

Nyckelord