Gstbloggen
 

"Elmtaren" kan tipsa byggbranschen – insolering nsta?

”Elmtaren”, r energibranschens egen barometer som tar tempen p svenskarnas instllning till energi. De svenska elfretagens branschorganisation Svensk Energi ligger bakom mtningarna som ska gras fyra gnger om ret.Nyligen kom resultatet frn den frsta ”Elmtaren&rd...

+ Read more

”Elmtaren”, r energibranschens egen barometer som tar tempen p svenskarnas instllning till energi. De svenska elfretagens branschorganisation Svensk Energi ligger bakom mtningarna som ska gras fyra gnger om ret.

Nyligen kom resultatet frn den frsta ”Elmtaren”. Tusen svenskar tillfrgades om framtidens elanvndning och energislag. Resultaten r intressanta fr mnga omrden, inte minst fr byggsektorn.

Varannan av de tillfrgade tror att elanvndningen fr samhllet i stort kar under den kommande femrsperioden. Samtidigt tror var fjrde att elanvndningen i just deras hushll ska minska, inte minst bland dem som bor i villa.

Resultaten visar tydligt att boendeformen pverkar instllningen till elanvndningen. 19 procent av de lgenhetsboende tror att deras elanvndning minskar de kommande ren jmfrt med 34 procent av dem som bor i villa/radhus. Personer mellan 18 och 25 r tror i hgre utstrckning att den egna elanvndningen tvrtom ska ka.

Av stort intresse fr byggbranschen r den vxande lusten att producera el i hemmilj. 16 procent av villagarna i underskningen funderar p att investera i antingen solceller eller annan teknik under kommande r. Solkraft r generellt det energislag som flest vill satsa mer p, det tycker tta av tio.

Installationerna av egen elproduktion har startat. En underskning av Svensk Energi frn hsten 2012 visade att knappt 850 hushll hade egen elproduktion ansluten till elntet. 70 procent av dessa var solcellsbaserade, medan 17 procent var sm vattendrivna enheter och 13 procent vindsnurror. Den sammanlagda effekten var cirka 5 450 kW.

Egen elproduktion frstrker kundernas knsla av egen kontroll och hjer medvetenheten om svl vrdet och vikten av tillgng till el, som det egna energibeteendet. Med framtidens behov av energieffektivisering r detta en bra utveckling som Svensk Energi vill sttta.

Elbranschen jobbar drfr tillsammans med sina kunder gentemot politikerna fr att kunden ska kunna kvitta sin egen elproduktion mot elanvndningen. P s stt skulle det bli mer lnsamt fr den som vill gra sin egen el.

Elbranschen har hrsammat nskan om mer solenergi p fler stt. Branschen har startat ett samarbete med organisationen Givewatts, som delar ut lampor som laddas med solceller i Kenya. Till rets Earth Hour den 23 mars ska vi ha samlat ihop mnga fler lampor n de tusen som branschen sknkte r 2012.

Det r en brjan till elektrifiering av dessa trakter utan att man behver bygga kraftverk och stora nt. Frutom lampor har Kenyanerna brjat ladda mobiltelefoner med sina solceller. Detta r bara brjan av en solbaserad utveckling.

Dags ven fr andra branscher att lyssna p svenskarnas nskan om mer solenergi och bejaka en utveckling ven hr. Byggbranschen torde ha goda frutsttningar att skapa solbaserade produkter. Varfr inte infra begreppet insolering, som komplement till isolering och andra effektiviserande tgrder i byggnader?

 

Kalle Lindholm
Pressansvarig, Svensk Energi

- Read less


Varfr erstta fljdskada men inte den felaktiga konstruktionen?

Jag har av Byggvrlden beretts en mjlighet att lmna replik p Peter Wipps, VD Gar-Bo, kommen...

+ Read more

Jag har av Byggvrlden beretts en mjlighet att lmna replik p Peter Wipps, VD Gar-Bo, kommentar i Byggvrlden nr 3. Kommentaren frn Peter Wipp franledes av min krnika i Byggvrlden nr 2, 2012. 

Det var gldjande att lsa att Gar-Bo anser att det r mjligt att utveckla en byggfelsfrskring som inte undantar utvecklingsfel. Detta medfr enligt Gar-Bo en premiehjning. Som jag skrev i min krnika r nog mnga beredda att betala lite extra fr att slippa fukt och mgel i sina hus… Men det r synd att byggfelsfrskringen i dess nuvarande utformning inte fngar upp utvecklingsfel, i varje fall inte i sin helhet. Jag tror ocks att nr lagen om byggfelsfrskring infrdes s var en tanke, i varje fall frn lagstiftningshll, att dylika fel/skador skulle fngas upp av byggfelsfrskringen. 

Det finns ett grundlggande villkor i byggfelsfrskringen som r problematisk, nmligen att med fel avses avvikelse frn fackmssigt godtagbar standard vid den tidpunkt d arbetet utfrdes. Jag kan inte frst annat n att som utgngspunkt innebr det att fel och skada hnfrligt enstegsttad putsfasad r undantaget, enligt hovrtten (och Myresjhus) var det ju fackmssigt att utfra arbetet p detta stt vid aktuell tidpunkt. 

Peter Wipp sger i och fr sig att Gar-Bo ersatt skador hnfrligt enstegsttad fasad, men inte den felaktiga konstruktionen. Jag kan inte begripa den logiken, varfr erstta fljdskada men inte den felaktiga konstruktionslsningen? Freligger inte skada s freligger det stor sannolikhet fr att den enstegsttade putsfasaden kommer leda till skada, frr eller senare. Den enstegsttade fasaden kan inte sgas vara annat n ett misslyckande fr byggbranschen, srskilt ur renomm synpunkt. Byggfelsfrskringen har varit utsatt fr kritik under mnga r och har inte alltid det bsta ryktet. Till delar r det orttvis kritik, men hr kan det vl nd finnas anledning att fundera nrmare ver frskringens roll? 

Det skall bli intressant att se vad den statliga utredningen om versyn av vissa byggfrgor kommer fram till. Den utredningen har nmligen ftt i tillggsuppdrag att utreda lagen om byggfelsfrskring. Enligt uppgift ska utredaren komma med sitt frslag mot slutet av april.

Peter Degerfeldt, jurist

- Read less


Hellre tusen hgskoleingenjrer om tre r n...

...en nobelpristagare om trettio.Pensionerade ingenjrer kommer under de nrmaste tio ren lmna ett stort gap efter sig p den svenska arbetsmarknaden. Samtidigt riskerar ungdomsarbetslsheten att bita sig fast p en orimligt hg niv.Sveriges Ingenjrer betonar vikten av tekn...

+ Read more

...en nobelpristagare om trettio.

Pensionerade ingenjrer kommer under de nrmaste tio ren lmna ett stort gap efter sig p den svenska arbetsmarknaden. Samtidigt riskerar ungdomsarbetslsheten att bita sig fast p en orimligt hg niv.

Sveriges Ingenjrer betonar vikten av tekniken, de naturvetenskapliga mnena och matematiken i skolan. Betydelsen av att fler sker sig till tekniska utbildningar kan till en del kopplas till matchningsproblematiken mellan ingenjrsbrist och hg arbetslshet. Vidare r Sverige beroende av tillgng p kompetenta ingenjrer fr att den inhemska industrin ska kunna hvda sig i global konkurrens och fortstta bygga samhllet. Slutligen finns det en pong i att srskilt betona behovet av hgskoleingenjrer, en ingenjrskategori vars ”innehllsdeklaration” r lngt mindre vlknd n de mer teoretiskt inriktade civilingenjrerna.

Ibland lter debatten om hgre utbildning som att politiker vill strka kompetensen enbart i akt och mening att kunna vaska fram en ny krnfysiker, nsta stjrnforskare och nobelpristagare. Minst lika viktigt r konkurrenskraft ”hr och nu”.

Stockholm frvntas under de nrmaste 30 ren vxa med en befolkningsmngd motsvarande dagens Gteborg vilket stller enorma krav p nybyggnation. Byggbranschen liksom alla andra tekniktunga branscher riskerar en bemanningskris om inte fler ungdomar brjar intressera sig fr tekniska utbildningar.

Ett handfast grepp fr att attrahera unga till att vlja ingenjrsutbildningar och som visar en konkret nytta av det man lr sig i skolan r olika former av praktik. Sveriges Ingenjrer r engagerade i Tekniksprnget, som syftar till att ge avgngselever frn N- och T-programmen mjlighet till en fyra mnader lng betald och handledd praktik. Bland fretagen som deltar i satsningen finns verkstadsindustri, men ocks byggsektorn. 

Varje fretag som tar emot och p ett bra stt handleder praktikanter gr en viktig insats fr framtida svensk konkurrenskraft, samtidigt som det ger mjlighet till att bredda den egna rekryteringsbasen. S bygger vi Sveriges framtid.

Peter Larsson, samhllspolitisk direktr Sveriges Ingenjrer

- Read less


-Byggfelsfrskring kan inte ensam skerstlla att vi fr vrldens bsta hus?

Juristen Peter Degerfeldt skrev i Byggvrlden nr 2-2012 och i gstblogg om enstegsttade fasader. Utan att just nu g p dju...

+ Read more

Juristen Peter Degerfeldt skrev i Byggvrlden nr 2-2012 och i gstblogg om enstegsttade fasader. Utan att just nu g p djupet i den diskussionen konstaterar jag att han avslutade med ngra rader om byggfelsfrskringen som jag vill utveckla. 

Vi p Gar-Bo Frskring har reglerat hundratals skador p hus med sdana fasader. Vi har frvisso aldrig ersatt kostnaden fr att byta till en annan fasadkonstruktion men vi har dock i de flesta fall betalat ut ersttning fr att reparera skadade delar av fasad och stomme, oftast med sexsiffriga belopp. Vi har fortsatt att reglera skadorna p samma stt ven nr det med tiden har blivit uppenbart att det inte r enstaka skador utan mer systematiska skador med karaktren av utvecklingsfel. Frutsttningen har dock varit att det har funnits skador, det har inte varit tillrckligt att huset har en fasadkonstruktion som kan misstnkas vara felaktig och mjligen kan leda till framtida skador. 

Vi har ocks sett det svra i en situation dr kpare av nybyggda hus str ganska oskyddade om deras hus har ett fel som dels beror p att fackmnnen trodde att de gjorde rtt, drfr att ”alla” gjorde s, och dels r s relativt vanligt frekommande att det kan betraktas som utvecklingsfel. Stende mitt i den diskussionen brjade vi fundera p om det kan vara mjligt att ta fram en utkad byggfelsfrskring som inte undantar s.k. utvecklingsfel. Vi har kommit fram till att det br vara mjligt men att det naturligtvis har ett antal konsekvenser:

  • Frskringen blir dyrare drfr att risken och summan av tgrdskostnaderna kar.
  • Vi mste med strre skerhet veta att de konstruktioner som anvnds r genomtnkta (ser vi tillbaka s kan jag rkna upp misslyckade materialval o konstruktioner ungefr vart 15 r frn 1940-talet och framt).
  • Frskringen fr inte bli ett hinder fr utvecklingen med avseende p energifrbrukning och arbetsmilj.
  • tagandet mste vara begrnsat i tiden t.ex. till de fel som har lett till eller kan frvntas leda till skada inom frskringstiden.
  • Sverige r ett land med relativt varierade frutsttningar i klimatet mellan Norrlands inland och sydkusten, det mste avspeglas vid bedmningen av ett fels vsentlighet. 

Det finns fler frgor men vi tror oss kunna lsa de frgestllningar som vi fortfarande har olsta. Jag vill dock betona att inte heller en utkad byggfelsfrskring ensam kan skerstlla att vi fr vrldens bsta hus. Projektrer, materialleverantrer, entreprenrer mste alla vara med i utvecklingen av – tillfrlitliga, trygga och energisnla hus som byggs av byggnadsarbetare som inte r utslitna nr de nr pensionsldern.

Peter Wipp
VD Gar-Bo Frskring AB

 

- Read less


Byggnads vljer konflikt fre samtal

nnu en gng utnyttjar Byggnads genersa konfliktregler och det drabbar fretagen, medarbetare och vanliga mnniskor. Det hotar ven en terhmtning inom byggsektorn samt svensk ekonomi. Byggnads varsel omfattar cirka 3 000 medarbetare p 160 arbetsplatser.Det r den direkta verkan av en s...

+ Read more

nnu en gng utnyttjar Byggnads genersa konfliktregler och det drabbar fretagen, medarbetare och vanliga mnniskor. Det hotar ven en terhmtning inom byggsektorn samt svensk ekonomi. Byggnads varsel omfattar cirka 3 000 medarbetare p 160 arbetsplatser.

Det r den direkta verkan av en strejk. Indirekt kommer flera andra yrkeskategorier att drabbas, elektriker, mlare och VVS-montrer. I frlngningen innebr det att viktiga samhllsbyggen kommer att st stilla och det blir vanliga mnniskor som fr ta smllen av att ett konfliktinstllt fack tar strid. 

- Det r orovckande att en viktig industri fr tillvxt och samhllsnytta utstts fr ett allvarligt konflikthot. Parterna r i rets avtalsrrelse verens om det rdande konjunkturlget och den varselvg som drabbat byggsektorn. nd sker Byggnads konflikt fr att driva sina frgor under hot mot fretag och medarbetare som redan nu upplever ett pressat lge, sger Robert Jakobsson, frhandlingschef, VVS Fretagen. 

Byggsektorn behver utvecklas till att bli en mer modern bransch med kollektivavtal som ger fretag och medarbetare mjlighet att effektivt producera ett mervrde t sina kunder. Det skapar lnsamhet och anstllningstrygghet. 

- Vi behver ett bttre samtalsklimat inom byggsektorn fr att utveckla branschen. Det r inte bara orovckande utan bekymrande att Byggnads inte ser branschens utmaningar utan verutnyttjar konfliktreglerna fr egen vinning, sger Johan Mossling, tf vd VVS Fretagen. 

I r lper Byggavtalet ut fr Industriavtalet som r normerande fr lnesttningen i Sverige. Sedan Industriavtalet kom till 1997 har svenska arbetstagare sett en reallneutveckling p 45 procent. Industriavtalet har gett svenska lntagare mer i plnboken och har ven strkt svensk konkurrenskraft. 50 procent av Sveriges industriproduktion gr p export. De fretag som str fr den produktionen r grunden i det vlfrdssamhlle som vi har i Sverige. Det skulle vara frdande fr svensk ekonomi, anstllningstillfllena och vr vlfrd om inte industrisektorn stter mrket.

- Vi behver utveckla byggsektorn mot en mer lokal lnebildning, dr de som r nrmast produktionen stter lnen. Fr att skapa en bttre produktion och effektivitet behver vi inom byggsektorn g mot mer individuell lnesttning. Det leder till en bttre lnsamhet i fretagen och drmed tryggare anstllningar, sger Robert Jakobsson, frhandlingschef VVS Fretagen. 

I en underskning som VVS Fretagen har ltit gra sger 85 procent av VVS-montrer i medlemsfretagen att erfarna VVS-montrer br tjna mer n oerfarna, 74 procent tycker det r bra eller ganska bra med individuella lner medan endast 20 att det r dligt med individuella lner. 

- Det r tydligt att VVS-montrer i vra medlemsfretag ser och vill ta eget ansvar fr sin arbetsinsats och att de ser koppling mellan sitt arbete, ln och anstllningstrygghet, sger Johan Mossling, tf vd VVS Fretagen.

Robert Jakobsson
Frhandlingschef VVS Fretagen

- Read less

Presentation

Hr publiceras inlgg frn gstskribenter som ger sin syn p branschen.

Nyckelord