Gstbloggen
 

Regeringen mste ta matchning p allvar

Dmpad tillvxt och en arbetslshet som stiger till 8,4 procent under 2014. Det var budskapen nr finansminister Anders Borg presenterade regeringens vrproposition. En dyster bild som bekrftar medierapporteringen under vren.Men samhllsbyggnadssekto...

+ Read more

Dmpad tillvxt och en arbetslshet som stiger till 8,4 procent under 2014. Det var budskapen nr finansminister Anders Borg presenterade regeringens vrproposition. En dyster bild som bekrftar medierapporteringen under vren.

Men samhllsbyggnadssektorn gr mot strmmen p den svenska arbetsmarknaden. Samtidigt som rapporterna om varsel och nedskrningar fortstter inom en rad olika nringar ser vi istllet stora behov av rekryteringar. Det r gldjande p mnga stt och i grunden positivt. Men det ger ven problem fr flera av vra medlemsfretag som behver anstlla. Att hitta rtt person till rtt yrkesroll blir en allt svrare ekvation.

Det kan tyckas vara ett icke-problem i kontrast till nedskrningar och varsel, men om vi inte hanterar frgan snarast str vi infr stora svrigheter de kommande ren. Pensionsavgngar och tillvxt inom fastighetsbranschen kommer att lmna ett stort tomrum i form av fr f anstllda. Ngot som kommer bli srskilt tydligt inom vissa yrkeskategorier. Detta kommer att leda till frsvrade arbetssituationer p mnga fretag runt om i landet och en pressad arbetsmilj.

Fastighetsbranschen sysselstter i runda tal 60 000 anstllda. Fram till 2021 behver 10 000 personer anstllas. Fastigo har i snart ett r nu pekat ut unga och utrikesfdda som tv viktiga grupper i jakten p ny arbetskraft. Men vi ser flera hinder i form av brist p relevant arbetslivserfarenhet, valideringssvrigheter och otillrcklig utbildning. Fastighetsbolagen gr insatser fr att n ut till dessa grupper, men vi behver gra mer tillsammans.

Framfrallt vill vi se en bttre matchning frn Arbetsfrmedlingens sida och effektivare std som hjlper unga och utrikesfdda in p arbetsmarknaden. Vra fretag behver personal och d gller det att rtt utbildning och rtt frutsttningar fr praktik kommer p plats. Mot bakgrund av detta r det gldjande att regeringen har gett Arbetsfrmedlingen ett tydligt uppdrag att samverka mer med bde fretag och kommuner. Vi fr hoppas att det leder till den positiva utveckling som mste till.

Konsekvensen kan i frlngningen annars bli att vi inte kan locka talanger och fr svrt att behlla befintlig personal. En lsning p detta r inte enkel och kommer att krva omfattande resurser. Vi behver ha en branschverskridande kraftsamling dr vi arbetar tillsammans fr att uppmrksamma vr bransch, vilka jobb det finns inom vr sektor och vilka utvecklingsmjligheter vi kan erbjuda.

Beskeden i vrpropositionen var tydliga: Regeringen vill ka satsningen p yrkesvux och praktik fr att frska stvja den negativa utvecklingen som vi ser p arbetsmarknaden. Totalt 14 000 platser inom yrkesvux frdelat p tv r och 8 000 praktik- och utbildningsplatser inom arbetsmarknadsutbildningar under samma period. Fastigo vlkomnar dessa satsningar men hade samtidigt grna sett mer fokus p matchning.

Tv exempel p hur vi gemensamt kan utbilda och lyfta branschen r Fastighetsbranschens utbildningsnmnd och talangprogram fr unga chefer. Men hur kan vi ta ytterligare steg fr att ena vr sektor infr hoten mot tillvxten som vi str infr? Om detta mste diskussionen handla och vi mste vga prata med varandra, mellan organisationer, fretag och myndigheter fr att n resultat.

 

Mona Finnstrm
vd Fastigo, Fastighetsbranschens Arbetsgivarorganisation 

- Read less


Byggfelsfrskringen ger vldigt lite tillbaka

Byggfelsfrskringen kostar ungefr 150 miljoner kronor per r vilket motsvarar cirka 7000 kronor per lgenhet och 12 000 kronor per villa. Det r en summa som inte r motiverad och en frskring som ger vldigt lite tillbaka till konsumenterna, anser Byggherrarna efter en rundringning till ngra...

+ Read more

Byggfelsfrskringen kostar ungefr 150 miljoner kronor per r vilket motsvarar cirka 7000 kronor per lgenhet och 12 000 kronor per villa. Det r en summa som inte r motiverad och en frskring som ger vldigt lite tillbaka till konsumenterna, anser Byggherrarna efter en rundringning till ngra av sina medlemmar.

Freningen Byggherrarna, vars medlemmar r professionella byggherrar, anser att man ska avskaffa byggfelsfrskringen fr att i frsta hand hja byggherrekompetensen och anvnda befintliga regelverk fr att undvika byggfel. Fr privatpersoner kan det fortfarande behvas ett frskringsskydd men ett sdant skydd mste vara avsevrt mycket bttre n det byggfelsfrskringen ger idag. 

Storleken p bostadsinvesteringarna r mer n 100 mkr per r och kostnaden fr byggfelsfrskringen r ca 0,15 procent. Det innebr att det ven finns andra angelgna omrden som kan frbttras fr att ka samhllsbyggandet och framfr allt produktionen av bostder. kande markpriser, kommunala srkrav, lngsam planprocess samt bttre konkurrens bland byggfretagen r de omrden som frmst br ses ver.

Byggherrarna

- Read less


Lneformen pverkar utveckling och produktivitet

Resultatet av ett bra arbete skapar en bra knsla. Det flesta av oss vill se ett bra resultat av det arbete vi utfr och f uppskattning fr det. En viktig del av uppskattningen frn arbetsgivaren r lnen. VVS Fretagen tror att om man fr lnebildningen s nra f...

+ Read more

Resultatet av ett bra arbete skapar en bra knsla. Det flesta av oss vill se ett bra resultat av det arbete vi utfr och f uppskattning fr det. En viktig del av uppskattningen frn arbetsgivaren r lnen. VVS Fretagen tror att om man fr lnebildningen s nra fretaget och medarbetaren som mjligt, skapas effektivaste mjligheter att skapa frutsttningar att ka fretagets produktivitet. Det leder i sig till bttre lnsamhet och strre anstllningstrygghet.

VVS Fretagen har genomfrt en underskning bland vra medlemsfretags VVS-montrer om deras instllning till lnesystem och lnebildning. Det finns ingen enskild lneform som VVS Fretagen fresprkar, dremot tror vi att hur lnebildningen fungerar i fretagen kan pverka fretagets utveckling och medarbetarnas engagemang. Om medarbetaren knner att han kan pverka det arbete som han utfr och att han premieras fr ett bra arbete kommer engagemanget att ka. Den uppfattningen delar tta av tio VVS-montrer i vra medlemsfretag med oss. Det innebr att lnesttningen i form av individuella lner borde bidra till kad produktivitet i fretaget, vilket 74 procent av VVS-montrerna ocks tror.

Medarbetarna i fretagen snarare ser sin individuella pverkan som det som kan utveckla VVS-branschen. I vr underskning anger 85 procent att erfarenhet r viktig och mste ha betydelse i lnesttningen. De anser att det inte r rtt att en oerfaren montr ska ha lika ln som en mer erfaren. Detta indikerar att man r positiv till att det finns mjlighet att gra lnekarrirer och att dagens system med lika pslag och en lg lneutveckling, som r vanligast, inte r det system som VVS-montrerna fresprkar.

Intressant att notera r att 61 procent ocks tycker att bra prestation ska innebra att man ska kunna f mer i ln, n den som presterar smre. Det r naturligtvis en subjektiv bedmning av vad som r god prestation. Fr fretaget blir det viktigt att ha tydliga riktiglinjer fr vad som styr lnesttningen, hur mlen uppns och premieras. Men en tydlig indikator kan vara hur njd en kund r med utfrt arbete och hur effektiv produktionen har varit. Det premierar lnsamheten i ett fretag och medfr att en duktig medarbetare ocks har mjlighet att tjna p att gra ett bra och produktivt arbete.

Om vi i VVS-branschen kan utveckla vra lnesystem och hur vi stter ln p ett progressivt stt kan vi ocks hja vr branschs status. Det medfr att vi kan hja vrt arbetsgivarvarumrke och att det blir intressantare fr kreativa unga mnniskor att ska sig till branschen. Vrt lnesystem br hnga med i den betydelse vr bransch har fr ett modernt samhlles hlsa, trygghet och livskvalitet.

Pr Bnnestig
Kommunikationschef VVS Fretagen

- Read less


Feldmt av hovrtten!

 Att processa i domstol har stora likheter med konstkning; det r en bedmningssport och man r utelmnad till domarnas bedmning. Ibland frvnar och kanske till och med upprr domsluten man fr del av, svl inom juridiken som konstkningen. Gta hovrtt avgjorde ett entreprenadml...

+ Read more

 

Att processa i domstol har stora likheter med konstkning; det r en bedmningssport och man r utelmnad till domarnas bedmning. Ibland frvnar och kanske till och med upprr domsluten man fr del av, svl inom juridiken som konstkningen. Gta hovrtt avgjorde ett entreprenadml strax innan jul (ml T 2232-11). Fr egen del anser jag att mlet r feldmt. Mlet r omfattande, men handlar kortfattat om att en entreprenr begr betalning. Bestllaren har vgrat att betala. Grunden till betalningsvgran r att bestllaren ansg att det frelg allvarliga fel i entreprenaden. Entreprenren hade bl a tagit sig att utfra en betongplatta av viss tjocklek. Betongplattan utfrdes dock inte enligt avtalad tjocklek, utan tunnare. Detta medfrde att ljudproblem uppstod i lokalen och ven att sprickbildning uppstod i plattan. Entreprenren menade att fel inte frelg och vgrade att avhjlpa felet. Svl tingsrtt som hovrtt kom fram till att felet var allvarligt och mste ”i princip” avhjlpas. Avhjlpandet skulle enligt bestllaren kosta ca 13,5 miljoner kronor, en inte helt oansenlig summa. Bestllaren har inte avhjlpt felen. 

Tingsrtten kom fram till att av ABT 94 (fregngaren till ABT 06) fljde att bestllaren mste ha avhjlpt felet fr att kunna erhlla ersttning av entreprenren. Tingsrtten kom istllet fram till att ett vrdeminskningsavdrag om 5 miljoner kronor skulle utg till bestllaren. 

Tingsrttens dom verklagades. Hovrtten kom fram till att ett vrdeminskningsavdrag inte kunde aktualiseras, eftersom det aktuella felet var allvarligt och vsentligt samt pverkade mjligheten att anvnda entreprenaden p ett ndamlsenligt stt. Den aktuella bestmmelsen medgav sledes inte ett vrdeminskningsavdrag fr det aktuella felet, vrdeminskningsavdrag kommer ifrga fr fel som r mindre allvarliga. Det r i och fr sig, enligt mig, en riktig tolkning av bestmmelsen. Men hovrtten hll dessutom med tingsrtten om att ABT 94 bestmmelser (som r i stort sett likalydande i ABT 06) inte medgav bestllaren rtt till ersttning, eftersom felet inte var avhjlpt. 

Bestllaren har sledes betalat entreprenren ersttning fr ett arbete som visar sig vara felaktigt. Felet r enligt domstolarna allvarligt och mste avhjlpas. Bestllaren har nnu inte avhjlpt felet och drfr fr inte bestllaren ngon ersttning! 

Enligt min uppfattning har hovrtten dmt fel, med fr bestllaren frdande konsekvenser. Det r en strng tolkning av ordalydelsen i ABT som domstolarna gjort. Fr egen del kan inte jag av ABT 94 eller ABT 06 lsa ut att det freligger ngot egentligt hinder fr bestllaren att erhlla ersttning och avhjlpa felet i efterhand. Det r fullt rimligt att bestllaren t ex vill avvakta en rttslig process innan bestllaren lgger ut pengar fr ett avhjlpande av fel som entreprenren vgrar att avhjlpa. 

En advokatkollega (Per Ossmer) har ocks pekat p att nr frskringsbolagen reglerar skador kan i allmnhet den skadelidande vlja att behlla kontantersttningen eller avhjlpa skadan p sin egendom. Det finns flera argument fr varfr mlet r feldmt. Vi fr hoppas att mlet prvas av Hgsta Domstolen s att ordningen terstlls och att inte usla trippelpiruetter premieras!           

 

Peter Degerfeldt
Advokat, Landahl Advokatbyr

- Read less


Jag hade inte tnkt kommentera industriavtalet?.

Jag hade inte tnkt kommentera industriavtalet i r. Hela processen knns alltmer underlig, en slags danse macabre dr figurer rr sig runt varandra i stela och invanda rutiner, efter frutbestmd regi. Fr att slutligen sl p trumman fr resultatet, 6,8 procent.Just 6,8 procent r vad Sv...

+ Read more

Jag hade inte tnkt kommentera industriavtalet i r. Hela processen knns alltmer underlig, en slags danse macabre dr figurer rr sig runt varandra i stela och invanda rutiner, efter frutbestmd regi. Fr att slutligen sl p trumman fr resultatet, 6,8 procent.

Just 6,8 procent r vad Sveriges anstllda inom industrin frvntas frbttra sina prestationer med de kommande tre ren. Oavsett konjunktur och global konkurrens, oavsett uppgift eller position p fretaget och oavsett vilket fretag man jobbar p. 6,8 procent blir ocks lneavtalet fr byggbranschen eftersom industrin stter mrket och blir normerande fr vriga avtal p arbetsmarknaden.

Lnerna fr en halv miljon mnniskor bestms i Stockholm, av en handfull fack- och arbetsgivarrepresentanter som aldrig satt sin fot p ditt jobb eller sett vad du presterar. Man pstr visserligen att den individuella lnesttningen nu tar fart ute p fretagen, men r som vanligt inte verens om 6,8 procent r taket eller golvet. Och med individgarantier delvis kvar, blir det smsmulor ver att frdela individuellt.

Nej, jag hade inte tnkt kommentera avtalet och det faktum att arbetet fr att modernisera lnebildningen nu gr halt i ytterligare tre r.

Men s brjade jag tnka p vad detta fr fr konsekvenser. Inte p Metall, LO eller Teknikfretagen, inte p Medlingsinstitutet eller p Nringslivsdepartementet – utan ute p fretagen. P Volvo och Scania, p lilla Nisses plt i Gnosj eller p Ericsson och andra fretag som str mitt i konkurrensens malstrm. Dr man ska leva med dessa hopplst frldrade avtalsmodeller som inte ser lnen som en investering i de anstlldas kompetens och engagemang, utan som en rttighet som ska smetas ut lika fr alla.

Och fr alla chefer. Som i ytterligare tre r ska se sina allra skickligaste medarbetare i ansiktet och efter att ha hjt deras prestationer till skyarna i utvecklingssamtalet, bara ha ynkliga hundralappar att belna dem med. Chefer som fr svrt att leverera nskade resultat eftersom de bsta och mest kompetenta medarbetarna kommer ska sig till fretag dr lnen r individuell och speglar din egen prestation.

Som en sista bastion slr avtalsrrelsen vakt om alltigenom kollektivistiska principer. En fr alla – alla fr en. Hur lnge ska det fortstta? Hur lnge ska man vrna organisationernas makt mot det enskilda fretaget och den enskilde medarbetarens intresse? Hur lnge ska vi vnta tills Sverige fr en modern lnebildning?

 

Annika Elias
Ordfrande Ledarna

- Read less

Presentation

Hr publiceras inlgg frn gstskribenter som ger sin syn p branschen.

Nyckelord