Hur ser äldre på sitt boende och sina möjligheter att flytta? På tvärs mot rådande äldrepolitik visar forskningen att både individer och samhället kan vinna på att äldre flyttar tidigare än vad de gör idag.

80-85-åringar är mindre nöjda med sitt boende än vad 65-75-åringarna är. Man bor kanske ensam i en villa eller lägenhet som blivit för stor, lever ett mindre aktivt liv än tidigare och har försämrad hälsa. Trots att man skulle vilja flytta kan det brista i initiativförmåga och man saknar information. I England, där man gjort liknande studier, utbildas äldre så att de lättare kan fatta rationella beslut om sitt boende.

Nu för tiden flyttar man in på äldreboende ganska sent, och det verkar finnas glapp mellan olika boendeformer. Man är för pigg och frisk för äldreboende, men är inte nöjd i det egna hemmet.

De som planerar och bygger för de här grupperna borde ta bättre reda på vilka typer av boenden som efterfrågas. Seniorboende och trygghetsboende är olika alternativ som ännu inte har några riktigt fasta definitioner, vilket nog också bidrar till otydlighet. Man borde satsa på boenden anpassade för 75+ snarare än för 55+.

Många oroar sig för sina månatliga kostnader, och även om flytten går till ett mindre boende kan det bli dyrare om det är nytt. Helst vill man bo kvar i samma område, fast lite mer centralt, och kunna behålla sitt sociala nätverk.

Att boendet matchar livssituationen är naturligtvis positivt ur ett individuellt perspektiv, men även samhällsekonomiskt finns vinster att göra om man hjälper människor att flytta i rätt tid.

Man vill flytta men tycker inte att man kan, och det är inte optimalt vare sig för den äldre personen, eller för den barnfamilj som skulle behöva det större boendet bättre. När en familj lämnar sin lägenhet skapas utrymme för nästa steg, då andra kan flytta in i deras gamla mindre, billigare lägenhet.

Äldrepolitiken går ut på att folk ska bo kvar i sitt boende så länge som möjligt. För gruppen 65-75 år är den politiken bra, men generellt sett inte för de som är 10-20 år äldre.

Här behövs riktade åtgärder för att underlätta flytt. Personlig service i form av information och rådgivning samt ekonomisk subvention kan få positiva effekter på flera plan. Den subvention som kan ge mest effekt är en subvention av flyttkostnader med mera för äldre pensionärer med stora bostäder.

Maria Kulander, forskare och doktorand vid institutionen för fastigheter och byggande vid KTH, och har studerat hur äldre ser på sitt boende och sina möjligheter att flytta.

*Studien är genomförd i Gävle, där bostadsmarknaden är i jämvikt och priserna är ungefär genomsnittliga för Sverige och gäller åldersgruppen 65-85 år. Det finns anledning att tro att situationen ser liknande ut på orter i Sverige med samma förutsättningar som Gävle.

- Read less

Implementeringen av det så kallade IED-direktivet, alltså direktivet om Industriutsläpp, pågår för fullt i Sverige. De nya reglerna trädde i kraft redan i januari 2013, men förordningen som ska reglera detaljerna är rejält försenad och väntas först i maj. Verksamheter som berörs, ungefär 1100 i Sverige, är bland annat energianläggningar, stål-, kemikalie-, avfall- och pappersindustrier. De nya reglerna kommer innebära större omställningar för berörda aktörer och myndigheter. Men även andra aktörer kommer beröras indirekt.

Verksamheter som omfattas av IED ska ta fram en så kalad statusrapport som ska redovisa vilka föroreningar verksamheten orsakat på mark och grundvatten inom verksamhetsområdet. Statusrapporten blir sedan del av ansökan i tillståndsprövningarna för de berörda verksamheterna. Hur och när befintliga verksamheter ska ta fram en statusrapport är fortfarande oklart, men tveklöst är att kravet omfattar även dem. Statusrapportens syfte är att fungera som ett verktyg i samband med nedläggning av verksamheten. Verksamhetsområdet ska kunna återställas till den status det hade innan verksamheten startade. För befintliga verksamheter får man kartlägga föroreningssituationen så gott man kan med eventuell kunskap om tidigare verksamheter på platsen. Som verksamhetsutövare får man räkna med att ta in extern hjälp för att klara detta. Det kommer således att kosta en slant.

Under tiden som en verksamhet pågår medför inte statusrapporten i sig något krav på sanering, utan är endast en bärare av information för framtiden. Däremot kan informationen väcka intresse hos både tillsynsmyndighet och allmänheten, eftersom den blir en allmän handling. Förorenaransvaret enligt 10 kap miljöbalken är vidsträckt och praxis är skarp. Reglerna gäller parallellt med IED och inskränks inte. Det finns all anledning till insikt om tillsynsmyndighetens möjlighet att använda statusrapportens information till att rikta föreläggande om markundersökningar och sanering enligt reglerna i miljöbalken – oavsett om en verksamhet är pågående eller nedlagd. Miljöbalkens 10 kap gör heller ingen avgränsning till ett verksamhetsområde, informationen i en statusrapport kan leda till krav på ytterligare undersökningar utanför verksamhetsområdet. Inte heller finns det begränsningar i vem som kan bli föremål för ansvar, en tidigare verksamhetsutövare som har bedrivit verksamhet på en plats och sedan flyttat kan bli föremål för krav. Även exploatörer och fastighetsägare kan drabbas.

I samband med exploateringsprojekt dyker frågan om markföroreningar ofta upp. Frågan måste hanteras på förhand i avtal, annars väntar en synnerligen kostsam överraskning för någon av de inblandade aktörerna.

Statusrapporterna medför att kunskapen om föroreningssituationen kring en IED-anläggning ökar. Samtidigt är risken stor att fastighetsägare och exploatörer drabbas av ansvar trots att de inte omfattas av IED. Kunskap om föroreningssituationen på en plats är ytterst viktig nu när nya, tuffa saneringskrav väntar.

Pia Pehrson, Advokat och partner

Sara Sjöholm, jur kand

Båda verksamma vid Foyen Advokatfirmas avdelning för Mark- och miljörätt

- Read less

Högsta Domstolen meddelade nyligen en dom gällande tolkningen av en central bestämmelse i AB 04/ABT 06 nämligen 5 kap 1 § (5 kap 4 § i tidigare utgåvor av AB/ABT). I korthet var det så att en kommun hade handlat upp Peab för att genomföra en maskinentreprenad vid uppförandet av vattenverk. Peab å sin sida handlade upp underentreprenörer för att kunna genomföra åtagandet. Inför drifttagandet av vattenverket skulle funktionsprover genomföras. Vid funktionsproven drabbades vattenverket av omfattande vattenskador. Av någon anledning hade en pump slagits på(efter det att Peab hade lämnat arbetsplatsen för dagen). Vatten pumpades in i redan fyllda bassänger, vilket medförde stora skador. Skadorna uppstod på en av Peabs underentreprenader.

Aktuell underentreprenad var försäkrad hos försäkringsbolaget Zürich. Något tekniskt fel kunde inte påvisas. 18 personer hade tillgång och möjlighet att manövrera den aktuella pumpen (varav 14 var knutna till Peabs beställare; kommunen, och resterande 4 personer tillhörde olika entreprenadföretag verksamma på entreprenaden). Det kunde dock inte klarläggas vem som eller varför pumpen slogs på. Vattenmassorna var dock orsak till skadorna. Underentreprenörens försäkringsbolag, Zürich ersatte skadan.

Zürich riktade sedan ett krav gentemot Peab. Peab var i förhållande till underentreprenören att betrakta som beställare. Zürich påstod att skadan berodde på beställaren eller någon som beställaren ansvarade för (d v s Peab, Peabs underentreprenörer eller Peabs beställare; kommunen). Dessutom menade Zürich att ansvaret, i första hand, var strikt, d vs Peab svarade utan att ha varit vårdslösa. Peab menade att AB:s bestämmelser kräver att det måste visas att Peab varit vårdslösa, d v s gjort något som inte kan förväntas av en fackman.

Den aktuella bestämmelsen som tolkats av domstolarna lyder: Entreprenören ansvarar under entreprenadtiden för skada på ej avlämnad del av entreprenaden. Entreprenören ansvarar dock inte för skada på entreprenaden som beror på beställaren (läs Peab i detta fall). Domstolarna dömde olika, tingsrätten ansåg att Peab svarade utan att ha varit vårdslösa. Hovrätten ansåg att det måste visas att Peab i detta fall varit vårdslösa för att ansvara för skadan. Högsta Domstolen kom bl a fram till att byggbranschens standardavtal är avsedda att utgöra ett sammanhängande system. Vid tolkningen av vissa villkor kan det enligt Högsta Domstolen finnas skäl att särskilt beakta entreprenadavtalets särskilda drag; entreprenadavtalet avser ett komplext, omfattande och långsiktigt åtagande med många parter inblandande. Högsta Domstolen menade att såväl sammanhanget som övriga bestämmelser i AB 92 gav stöd för tolkningen att Peab ansvarar under förutsättning att de i någon mån varit vållande till skadan. Det innebär att det måste visas att beställaren på något sätt förorsakat skadan för att ansvara för skada.

inte ansvarade oberoende av vållande. Det innebär att aktuell bestämmelse innebär att det måste visas att beställaren på något sätt förorsakat skadan för att ansvara för skada.

Avslutningsvis är det min uppfattning att Högsta Domstolens slut var riktigt. Det är dock inte konstigt att det uppkommit tvist om den aktuella och viktiga bestämmelsen, den är inte lättolkad! Man ska hålla i minnet att byggbranschens standardavtal används och tolkas i väldigt stor utsträckning av ”praktiker” på området. Det vill säga tekniker, beställare och entreprenörer. Hur stort genomslag Högsta Domstolens dom har i denna yrkesgrupp är kanske mer osäkert. Mot den bakgrunden borde en klargörande revidering av bestämmelsen vara på sin plats nästa gång ett nytt AB/ABT förhandlas fram.

Peter Degerfeldt,
advokat, Landahl Advokatbyrå
peter.degerfeldt@landahl.se

- Read less

Sedan ROT-avdraget infördes har svarta jobb blivit vita i byggsektorn och avdragets syfte är uppnått. Tyvärr visar granskningar att avdraget har använts felaktigt och i vissa fall till och med bedrägligt. Sveriges Byggindustrier har därför lämnat en lista på åtgärder till Skatteverket för att motverka oseriös verksamhet.

Redan på ett tidigt stadium påpekade vi från branschens håll vikten av hårda och relevanta kontroller innan utbetalning av ROT-avdrag sker, just för att avdraget inte ska bli föremål för bedrägerier.

Sveriges Byggindustrier föreslår att ansökan om ROT-avdrag ska kompletteras med en specificerad faktura där materialdel och arbetsdel ska redovisas liksom timpris och antal timmar. Detta för att Skatteverket ska ha möjlighet att granska rimligheten i prissättningen.

För att ge Skatteverket en chans att granska inkomna ansökningar tycker vi också att utbetalningstiden bör ändras från nuvarande 10 dagar till 30 dagars utbetalning, vilket är normala betalningsvillkor.

Sveriges Byggindustrier anser att det redan nu går att med relativt enkla medel genomföra ordentliga kontroller för att motverka oseriösa företag. BI föreslår i ett brev till Skatteverket bland annat följnade:

1. Företagen bör bilägga fakturan till ansökan om utbetalning så att Skatteverket kan se hur stor del som är arbetstid och hur stor del som avser arbetsmaterial för att på så sätt kunna göra en rimlighetsbedömning.

2. Företagen bör redovisa antal timmar samt kostnad per timme, även vid fastprissättning.

3. Skatteverket bör ha 30 dagar på sig att betala ut pengar, inte 10 dagar som idag. Det ger Skatteverket 20 extra dagar för kvalitetsgranskning.

4. Företagen ska ha lika prissättning för konsumenterna och inte anpassa priset efter om det ger ROT-avdrag eller ej.

5. Utbetalning från Skatteverket ska alltid ske till företags skattekonto.

Ola Månsson, vd Sveriges Byggindustrier.

- Read less

Att bo bra på äldre dar är ingen självklarhet. Det visar rapporten ”Boende för äldre till rimliga kostnader” som PRO, Pensionärernas Riksorgansation, tagit fram.

Allt för många äldre bor i hus och lägenheter som inte är anpassade för ett liv med avtagande rörlighet och ork. Att sitta fast i ett flerfamiljshus på tredje våningen utan hiss är en verklighet för många äldre. Det finns få alternativa boenden att flytta till och de som finns är dyra. I PRO:s nyligen genomförda medlemsundersökning uppgav så många som en tredjedel av medlemmarna att de är mycket eller ganska oroade för sitt boende i framtiden.

Det är en välfärdsvinst om äldre bor bra – i första hand för individen, men också för samhället. Ett bra och tillgängligt boende gör att äldre kan bo hemma och leva ett självständigt liv högre upp i åldrarna. Det skjuter upp och minskar kostnader för vård och omsorg.

Möjligheten att flytta till ett bättre boende i tid handlar om tillgången på bra och tillgängliga bostäder. Avgörande är också vilka förutsättningar äldre har att betala för sitt boende. Men för den äldre person som i tid vill planera sitt boende finns få, om ens några alternativ. Det råder bostadsbrist i 135 kommuner och brist på hyresrätter i nästan hela landet. Bostadsbyggandet är rekordlågt just nu.

I dagsläget finns det ca 35 – 40 000 seniorboenden och trygghetsboenden i hela landet, det vill säga vanliga bostäder med god tillgänglighet och ibland med gemensamhetslokaler och någon form av extra service. Detta motsvarar inte på långa vägar ens det behov som finns idag. Den bistra sanningen är också att de lägenheter som trots allt finns är på tok för dyra för den genomsnittliga PRO-medlemmen med en månadsinkomst på 13 832 kronor.

PRO konstaterar att varken kommun eller stat tar det ansvar som krävs för ett bra boende för äldre. Kommunerna har dålig kunskap om hur deras äldre invånare vill bo i framtiden. Långt ifrån alla kommuner har en bostadsförsörjningsplan, vilket de är skyldiga att ta fram under varje mandatperiod.  Ytterst få kommuner inventerar sina befintliga bostadsbestånd för att se vilka renoveringsbehov som finns.

Kommunerna måste ta ansvar för äldres boende. Det är inte en äldreomsorgsfråga utan det handlar om boende- och bostadspolitik. Vi vill peka på de orimliga ekonomiska förutsättningar som idag finns för ett bra boende för äldre. Byggs ett bra boende för äldre har samhället stora vinster att göra.

Curt Persson, ordförande PRO.

- Read less

Alla håller med om att en god ljudmiljö är avgörande för komforten i kontorsfastigheter. Men vid alltför många ny- och ombyggnadsprojekt missar man att skapa lokaler som är optimala för de som ska arbeta och vistas i dem. Det saknas allt för ofta en akustisk strategi som säkerställer att lokalernas ljudmiljö optimeras för den aktivitet som de ska användas till. 

Hur kan det komma sig att ljud fortfarande är en av de vanligast förekommande störningarna i arbetslokaler? En orsak är att planeringen för ljudmiljön ofta faller bort under byggresans gång och istället väljer man en enkel lösning utan att tänka på konsekvenserna. Byggnadskrav i all ära, men små enkla tips och förklaringar till slutanvändaren om vilka steg man ytterligare bör ta i inrednings- och brukarskedet är skillnaden mellan en ljudlig succé och eller bullerfiasko.

Hörseln är en försvarsmekanism, ständigt påkopplad. Den registrerar alla ljud som når vårt öra för att avgöra om det är en fara eller inte. Vi bombarderas av en mängd ljud varje dag, och många av dessa ljud är onaturliga. Alla maskiner, installationer, telefoner med mera är såklart onaturliga ljud för våra stenålderskroppar. Även alla ljud som studsar tillbaka påverkar vår hörsel negativt, ökar stressen och bidrar till att minska vår koncentrationsförmåga.

Kontoret - en kommunikationskanal
Men när vi vistas i naturen hör vi ljudet bara en gång. I naturen finns inga hårda plana ytor som väggar, golv och tak som reflekterar och förstärker ljud. Evolutionen har gjort oss anpassade för ”naturens ljudkuliss”. En kontorsbyggnad, däremot med dess hårda plana ytor är en onaturlig miljö för vår hörsel.

Vi har idag alla tekniska hjälpmedel för att jobba var som helst, ändå behöver vi ett kontor att gå till. Välmående företag lägger stor vikt på samarbete, där medarbetarna kan interagera och lära sig av varandra. Kontoret är med andra ord till för kommunikation. Grunden för att skapa goda förutsättningar för kommunikation är att förstå hur rösten fungerar och hur hörseln fungerar och hur miljön påverkar slutresultatet.

Ljudet kan hjälpa eller stjälpa
Det är därför vi behöver en akustisk strategi. Den hjälper till att så långt som möjligt emulera ”naturens ljudkuliss” i en fastighet. Inför varje ändring av konstruktion, materialval och inredning i en fastighet, ska vi kunna besvara frågan om förändringen hjälper eller stjälper den aktivitet som faktiskt ska ske i rummet. Hur påverkar förändringen taluppfattningen och hörandet?

Den akustiska strategin informerar om hur byggnaden är tänkt att användas. Där står även vad man bör tänka på i inredningsfasen för att stödja den aktivitet som ska ske i olika lokaler. Strategin innehåller både mänskliga och tekniska frågor. Det mänskliga handlar ofta om enkla tips på hur vi människor bör bete oss i de olika miljöerna: hur vi får ett bra akustiskt beteende och hur vi bör placera oss på kontoret. Den hjälper dig till exempel att förklara för en brukare hur ett konferensrum är skapt för att underlätta tal och tydligt hörande. Det hjälper brukaren att definiera ett ”tyst rum”, eller hur en öppen kontorsmiljö är planerad för att minimera spridningen av tal.

Kort sagt: En akustisk strategi hjälper dig att göra medvetna val under bygg- och inredningsfasen som gör varje lokal ljudanpassad för de aktiviteter som ska ske där. Dessutom får brukaren en manual på köpet.
Varför jobbar vi inte mer på detta sätt i Sverige?

Frans Davidsson, Konceptutvecklare kontorsmiljöer
Saint-Gobain Ecophon

- Read less