Gstbloggen
 

ldre missnjda med att bo kvar hemma

Hur ser ldre p sitt boende och sina mjligheter att flytta? P tvrs mot rdande ldrepolitik visar forskningen att bde individer och samhllet kan vinna p att ldre flyttar tidigare n vad de gr idag.80-85-ringar r mindre njda med sitt boende n vad 65-75-ringarna r. Man bor kan...

+ Read more

Hur ser ldre p sitt boende och sina mjligheter att flytta? P tvrs mot rdande ldrepolitik visar forskningen att bde individer och samhllet kan vinna p att ldre flyttar tidigare n vad de gr idag.

80-85-ringar r mindre njda med sitt boende n vad 65-75-ringarna r. Man bor kanske ensam i en villa eller lgenhet som blivit fr stor, lever ett mindre aktivt liv n tidigare och har frsmrad hlsa. Trots att man skulle vilja flytta kan det brista i initiativfrmga och man saknar information. I England, dr man gjort liknande studier, utbildas ldre s att de lttare kan fatta rationella beslut om sitt boende.

Nu fr tiden flyttar man in p ldreboende ganska sent, och det verkar finnas glapp mellan olika boendeformer. Man r fr pigg och frisk fr ldreboende, men r inte njd i det egna hemmet.

De som planerar och bygger fr de hr grupperna borde ta bttre reda p vilka typer av boenden som efterfrgas. Seniorboende och trygghetsboende r olika alternativ som nnu inte har ngra riktigt fasta definitioner, vilket nog ocks bidrar till otydlighet. Man borde satsa p boenden anpassade fr 75+ snarare n fr 55+.

Mnga oroar sig fr sina mnatliga kostnader, och ven om flytten gr till ett mindre boende kan det bli dyrare om det r nytt. Helst vill man bo kvar i samma omrde, fast lite mer centralt, och kunna behlla sitt sociala ntverk.

Att boendet matchar livssituationen r naturligtvis positivt ur ett individuellt perspektiv, men ven samhllsekonomiskt finns vinster att gra om man hjlper mnniskor att flytta i rtt tid.

Man vill flytta men tycker inte att man kan, och det r inte optimalt vare sig fr den ldre personen, eller fr den barnfamilj som skulle behva det strre boendet bttre. Nr en familj lmnar sin lgenhet skapas utrymme fr nsta steg, d andra kan flytta in i deras gamla mindre, billigare lgenhet.

ldrepolitiken gr ut p att folk ska bo kvar i sitt boende s lnge som mjligt. Fr gruppen 65-75 r r den politiken bra, men generellt sett inte fr de som r 10-20 r ldre.

Hr behvs riktade tgrder fr att underltta flytt. Personlig service i form av information och rdgivning samt ekonomisk subvention kan f positiva effekter p flera plan. Den subvention som kan ge mest effekt r en subvention av flyttkostnader med mera fr ldre pensionrer med stora bostder.

 

Maria Kulander, forskare och doktorand vid institutionen fr fastigheter och byggande vid KTH, och har studerat hur ldre ser p sitt boende och sina mjligheter att flytta.

 

*Studien r genomfrd i Gvle, dr bostadsmarknaden r i jmvikt och priserna r ungefr genomsnittliga fr Sverige och gller ldersgruppen 65-85 r. Det finns anledning att tro att situationen ser liknande ut p orter i Sverige med samma frutsttningar som Gvle.

 

 

- Read less


IED-direktiv ger tuffa saneringskrav

Implementeringen av det s kallade IED-direktivet, allts direktivet om Industriutslpp, pgr fr fullt i Sverige. De nya reglerna trdde i kraft redan i januari 2013, men frordningen som ska reglera detaljerna r rejlt frsenad och vntas frst i maj. Verksamheter som berrs, ungefr 110...

+ Read more

Implementeringen av det s kallade IED-direktivet, allts direktivet om Industriutslpp, pgr fr fullt i Sverige. De nya reglerna trdde i kraft redan i januari 2013, men frordningen som ska reglera detaljerna r rejlt frsenad och vntas frst i maj. Verksamheter som berrs, ungefr 1100 i Sverige, r bland annat energianlggningar, stl-, kemikalie-, avfall- och pappersindustrier. De nya reglerna kommer innebra strre omstllningar fr berrda aktrer och myndigheter. Men ven andra aktrer kommer berras indirekt.

Verksamheter som omfattas av IED ska ta fram en s kalad statusrapport som ska redovisa vilka froreningar verksamheten orsakat p mark och grundvatten inom verksamhetsomrdet. Statusrapporten blir sedan del av anskan i tillstndsprvningarna fr de berrda verksamheterna. Hur och nr befintliga verksamheter ska ta fram en statusrapport r fortfarande oklart, men tveklst r att kravet omfattar ven dem. Statusrapportens syfte r att fungera som ett verktyg i samband med nedlggning av verksamheten. Verksamhetsomrdet ska kunna terstllas till den status det hade innan verksamheten startade. Fr befintliga verksamheter fr man kartlgga froreningssituationen s gott man kan med eventuell kunskap om tidigare verksamheter p platsen. Som verksamhetsutvare fr man rkna med att ta in extern hjlp fr att klara detta. Det kommer sledes att kosta en slant.

Under tiden som en verksamhet pgr medfr inte statusrapporten i sig ngot krav p sanering, utan r endast en brare av information fr framtiden. Dremot kan informationen vcka intresse hos bde tillsynsmyndighet och allmnheten, eftersom den blir en allmn handling. Frorenaransvaret enligt 10 kap miljbalken r vidstrckt och praxis r skarp. Reglerna gller parallellt med IED och inskrnks inte. Det finns all anledning till insikt om tillsynsmyndighetens mjlighet att anvnda statusrapportens information till att rikta frelggande om markunderskningar och sanering enligt reglerna i miljbalken – oavsett om en verksamhet r pgende eller nedlagd. Miljbalkens 10 kap gr heller ingen avgrnsning till ett verksamhetsomrde, informationen i en statusrapport kan leda till krav p ytterligare underskningar utanfr verksamhetsomrdet. Inte heller finns det begrnsningar i vem som kan bli freml fr ansvar, en tidigare verksamhetsutvare som har bedrivit verksamhet p en plats och sedan flyttat kan bli freml fr krav. ven exploatrer och fastighetsgare kan drabbas.

I samband med exploateringsprojekt dyker frgan om markfroreningar ofta upp. Frgan mste hanteras p frhand i avtal, annars vntar en synnerligen kostsam verraskning fr ngon av de inblandade aktrerna.

Statusrapporterna medfr att kunskapen om froreningssituationen kring en IED-anlggning kar. Samtidigt r risken stor att fastighetsgare och exploatrer drabbas av ansvar trots att de inte omfattas av IED. Kunskap om froreningssituationen p en plats r ytterst viktig nu nr nya, tuffa saneringskrav vntar.

 

Pia Pehrson, Advokat och partner

Sara Sjholm, jur kand

Bda verksamma vid Foyen Advokatfirmas avdelning fr Mark- och miljrtt

 

 

- Read less


Rttdmt av Hgsta Domstolen!

Hgsta Domstolen meddelade nyligen en dom gllande tolkningen av en central bestmmelse i AB 04/ABT 06 nmligen 5 kap 1 § (5 kap 4 § i tidigare utgvor av AB/ABT). I korthet var det s att en kommun hade handlat upp Peab fr att genomfra en maskinentreprenad vid uppfrandet av vattenve...

+ Read more

Hgsta Domstolen meddelade nyligen en dom gllande tolkningen av en central bestmmelse i AB 04/ABT 06 nmligen 5 kap 1 § (5 kap 4 § i tidigare utgvor av AB/ABT). I korthet var det s att en kommun hade handlat upp Peab fr att genomfra en maskinentreprenad vid uppfrandet av vattenverk. Peab sin sida handlade upp underentreprenrer fr att kunna genomfra tagandet. Infr drifttagandet av vattenverket skulle funktionsprover genomfras. Vid funktionsproven drabbades vattenverket av omfattande vattenskador. Av ngon anledning hade en pump slagits p(efter det att Peab hade lmnat arbetsplatsen fr dagen). Vatten pumpades in i redan fyllda bassnger, vilket medfrde stora skador. Skadorna uppstod p en av Peabs underentreprenader.

Aktuell underentreprenad var frskrad hos frskringsbolaget Zrich. Ngot tekniskt fel kunde inte pvisas. 18 personer hade tillgng och mjlighet att manvrera den aktuella pumpen (varav 14 var knutna till Peabs bestllare; kommunen, och resterande 4 personer tillhrde olika entreprenadfretag verksamma p entreprenaden). Det kunde dock inte klarlggas vem som eller varfr pumpen slogs p. Vattenmassorna var dock orsak till skadorna. Underentreprenrens frskringsbolag, Zrich ersatte skadan.

Zrich riktade sedan ett krav gentemot Peab. Peab var i frhllande till underentreprenren att betrakta som bestllare. Zrich pstod att skadan berodde p bestllaren eller ngon som bestllaren ansvarade fr (d v s Peab, Peabs underentreprenrer eller Peabs bestllare; kommunen). Dessutom menade Zrich att ansvaret, i frsta hand, var strikt, d vs Peab svarade utan att ha varit vrdslsa. Peab menade att AB:s bestmmelser krver att det mste visas att Peab varit vrdslsa, d v s gjort ngot som inte kan frvntas av en fackman.

Den aktuella bestmmelsen som tolkats av domstolarna lyder: Entreprenren ansvarar under entreprenadtiden fr skada p ej avlmnad del av entreprenaden. Entreprenren ansvarar dock inte fr skada p entreprenaden som beror p bestllaren (ls Peab i detta fall). Domstolarna dmde olika, tingsrtten ansg att Peab svarade utan att ha varit vrdslsa. Hovrtten ansg att det mste visas att Peab i detta fall varit vrdslsa fr att ansvara fr skadan. Hgsta Domstolen kom bl a fram till att byggbranschens standardavtal r avsedda att utgra ett sammanhngande system. Vid tolkningen av vissa villkor kan det enligt Hgsta Domstolen finnas skl att srskilt beakta entreprenadavtalets srskilda drag; entreprenadavtalet avser ett komplext, omfattande och lngsiktigt tagande med mnga parter inblandande. Hgsta Domstolen menade att svl sammanhanget som vriga bestmmelser i AB 92 gav std fr tolkningen att Peab ansvarar under frutsttning att de i ngon mn varit vllande till skadan. Det innebr att det mste visas att bestllaren p ngot stt frorsakat skadan fr att ansvara fr skada.

inte ansvarade oberoende av vllande. Det innebr att aktuell bestmmelse innebr att det mste visas att bestllaren p ngot stt frorsakat skadan fr att ansvara fr skada.

Avslutningsvis r det min uppfattning att Hgsta Domstolens slut var riktigt. Det r dock inte konstigt att det uppkommit tvist om den aktuella och viktiga bestmmelsen, den r inte lttolkad! Man ska hlla i minnet att byggbranschens standardavtal anvnds och tolkas i vldigt stor utstrckning av ”praktiker” p omrdet. Det vill sga tekniker, bestllare och entreprenrer. Hur stort genomslag Hgsta Domstolens dom har i denna yrkesgrupp r kanske mer oskert. Mot den bakgrunden borde en klargrande revidering av bestmmelsen vara p sin plats nsta gng ett nytt AB/ABT frhandlas fram.

Peter Degerfeldt,
advokat, Landahl Advokatbyr
peter.degerfeldt@landahl.se

- Read less


ROT-bedrgerier gr att motverka

Sedan ROT-avdraget infrdes har svarta jobb blivit vita i byggsektorn och avdragets syfte r uppntt. Tyvrr visar granskningar att avdraget har anvnts felaktigt och i vissa fall till och med bedrgligt. Sveriges Byggindustrier har drfr lmnat en lista p tgrder till Skatteverket fr att mot...

+ Read more

Sedan ROT-avdraget infrdes har svarta jobb blivit vita i byggsektorn och avdragets syfte r uppntt. Tyvrr visar granskningar att avdraget har anvnts felaktigt och i vissa fall till och med bedrgligt. Sveriges Byggindustrier har drfr lmnat en lista p tgrder till Skatteverket fr att motverka oseris verksamhet.

Redan p ett tidigt stadium ppekade vi frn branschens hll vikten av hrda och relevanta kontroller innan utbetalning av ROT-avdrag sker, just fr att avdraget inte ska bli freml fr bedrgerier.

Sveriges Byggindustrier freslr att anskan om ROT-avdrag ska kompletteras med en specificerad faktura dr materialdel och arbetsdel ska redovisas liksom timpris och antal timmar. Detta fr att Skatteverket ska ha mjlighet att granska rimligheten i prissttningen.

Fr att ge Skatteverket en chans att granska inkomna anskningar tycker vi ocks att utbetalningstiden br ndras frn nuvarande 10 dagar till 30 dagars utbetalning, vilket r normala betalningsvillkor.

Sveriges Byggindustrier anser att det redan nu gr att med relativt enkla medel genomfra ordentliga kontroller fr att motverka oserisa fretag. BI freslr i ett brev till Skatteverket bland annat fljnade:

1. Fretagen br bilgga fakturan till anskan om utbetalning s att Skatteverket kan se hur stor del som r arbetstid och hur stor del som avser arbetsmaterial fr att p s stt kunna gra en rimlighetsbedmning.

2. Fretagen br redovisa antal timmar samt kostnad per timme, ven vid fastprissttning.

3. Skatteverket br ha 30 dagar p sig att betala ut pengar, inte 10 dagar som idag. Det ger Skatteverket 20 extra dagar fr kvalitetsgranskning.

4. Fretagen ska ha lika prissttning fr konsumenterna och inte anpassa priset efter om det ger ROT-avdrag eller ej.

5. Utbetalning frn Skatteverket ska alltid ske till fretags skattekonto.

 

Ola Mnsson, vd Sveriges Byggindustrier.

- Read less


Bygg boende fr ldre till rimliga kostnader

Att bo bra p ldre dar r ingen sjlvklarhet. Det visar rapporten ”Boende fr ldre till rimliga kostnader” som PRO, Pensionrernas Riksorgansation...

+ Read more

Att bo bra p ldre dar r ingen sjlvklarhet. Det visar rapporten ”Boende fr ldre till rimliga kostnader” som PRO, Pensionrernas Riksorgansation, tagit fram.

Allt fr mnga ldre bor i hus och lgenheter som inte r anpassade fr ett liv med avtagande rrlighet och ork. Att sitta fast i ett flerfamiljshus p tredje vningen utan hiss r en verklighet fr mnga ldre. Det finns f alternativa boenden att flytta till och de som finns r dyra. I PRO:s nyligen genomfrda medlemsunderskning uppgav s mnga som en tredjedel av medlemmarna att de r mycket eller ganska oroade fr sitt boende i framtiden.

Det r en vlfrdsvinst om ldre bor bra – i frsta hand fr individen, men ocks fr samhllet. Ett bra och tillgngligt boende gr att ldre kan bo hemma och leva ett sjlvstndigt liv hgre upp i ldrarna. Det skjuter upp och minskar kostnader fr vrd och omsorg.

Mjligheten att flytta till ett bttre boende i tid handlar om tillgngen p bra och tillgngliga bostder. Avgrande r ocks vilka frutsttningar ldre har att betala fr sitt boende. Men fr den ldre person som i tid vill planera sitt boende finns f, om ens ngra alternativ. Det rder bostadsbrist i 135 kommuner och brist p hyresrtter i nstan hela landet. Bostadsbyggandet r rekordlgt just nu.

I dagslget finns det ca 35 – 40 000 seniorboenden och trygghetsboenden i hela landet, det vill sga vanliga bostder med god tillgnglighet och ibland med gemensamhetslokaler och ngon form av extra service. Detta motsvarar inte p lnga vgar ens det behov som finns idag. Den bistra sanningen r ocks att de lgenheter som trots allt finns r p tok fr dyra fr den genomsnittliga PRO-medlemmen med en mnadsinkomst p 13 832 kronor.

PRO konstaterar att varken kommun eller stat tar det ansvar som krvs fr ett bra boende fr ldre. Kommunerna har dlig kunskap om hur deras ldre invnare vill bo i framtiden. Lngt ifrn alla kommuner har en bostadsfrsrjningsplan, vilket de r skyldiga att ta fram under varje mandatperiod.  Ytterst f kommuner inventerar sina befintliga bostadsbestnd fr att se vilka renoveringsbehov som finns.

Kommunerna mste ta ansvar fr ldres boende. Det r inte en ldreomsorgsfrga utan det handlar om boende- och bostadspolitik. Vi vill peka p de orimliga ekonomiska frutsttningar som idag finns fr ett bra boende fr ldre. Byggs ett bra boende fr ldre har samhllet stora vinster att gra.

Curt Persson, ordfrande PRO.

- Read less


Skes: Akustisk strategi

Alla hller med om att en god ljudmilj r avgrande fr komforten i kontorsfastigheter. Men vid alltfr mnga ny- och ombyggnadsprojekt missar man att skapa lokaler som r optimala fr de som ska arbeta och vistas i dem. Det saknas allt fr ofta en akustisk strategi som skerstller att lo...

+ Read more


Alla hller med om att en god ljudmilj r avgrande fr komforten i kontorsfastigheter. Men vid alltfr mnga ny- och ombyggnadsprojekt missar man att skapa lokaler som r optimala fr de som ska arbeta och vistas i dem. Det saknas allt fr ofta en akustisk strategi som skerstller att lokalernas ljudmilj optimeras fr den aktivitet som de ska anvndas till. 

Hur kan det komma sig att ljud fortfarande r en av de vanligast frekommande strningarna i arbetslokaler? En orsak r att planeringen fr ljudmiljn ofta faller bort under byggresans gng och istllet vljer man en enkel lsning utan att tnka p konsekvenserna. Byggnadskrav i all ra, men sm enkla tips och frklaringar till slutanvndaren om vilka steg man ytterligare br ta i inrednings- och brukarskedet r skillnaden mellan en ljudlig succ och eller bullerfiasko.

Hrseln r en frsvarsmekanism, stndigt pkopplad. Den registrerar alla ljud som nr vrt ra fr att avgra om det r en fara eller inte. Vi bombarderas av en mngd ljud varje dag, och mnga av dessa ljud r onaturliga. Alla maskiner, installationer, telefoner med mera r sklart onaturliga ljud fr vra stenlderskroppar. ven alla ljud som studsar tillbaka pverkar vr hrsel negativt, kar stressen och bidrar till att minska vr koncentrationsfrmga.

Kontoret - en kommunikationskanal
Men nr vi vistas i naturen hr vi ljudet bara en gng. I naturen finns inga hrda plana ytor som vggar, golv och tak som reflekterar och frstrker ljud. Evolutionen har gjort oss anpassade fr ”naturens ljudkuliss”. En kontorsbyggnad, dremot med dess hrda plana ytor r en onaturlig milj fr vr hrsel.

Vi har idag alla tekniska hjlpmedel fr att jobba var som helst, nd behver vi ett kontor att g till. Vlmende fretag lgger stor vikt p samarbete, dr medarbetarna kan interagera och lra sig av varandra. Kontoret r med andra ord till fr kommunikation. Grunden fr att skapa goda frutsttningar fr kommunikation r att frst hur rsten fungerar och hur hrseln fungerar och hur miljn pverkar slutresultatet.

Ljudet kan hjlpa eller stjlpa
Det r drfr vi behver en akustisk strategi. Den hjlper till att s lngt som mjligt emulera ”naturens ljudkuliss” i en fastighet. Infr varje ndring av konstruktion, materialval och inredning i en fastighet, ska vi kunna besvara frgan om frndringen hjlper eller stjlper den aktivitet som faktiskt ska ske i rummet. Hur pverkar frndringen taluppfattningen och hrandet?

Den akustiska strategin informerar om hur byggnaden r tnkt att anvndas. Dr str ven vad man br tnka p i inredningsfasen fr att stdja den aktivitet som ska ske i olika lokaler. Strategin innehller bde mnskliga och tekniska frgor. Det mnskliga handlar ofta om enkla tips p hur vi mnniskor br bete oss i de olika miljerna: hur vi fr ett bra akustiskt beteende och hur vi br placera oss p kontoret. Den hjlper dig till exempel att frklara fr en brukare hur ett konferensrum r skapt fr att underltta tal och tydligt hrande. Det hjlper brukaren att definiera ett ”tyst rum”, eller hur en ppen kontorsmilj r planerad fr att minimera spridningen av tal.

Kort sagt: En akustisk strategi hjlper dig att gra medvetna val under bygg- och inredningsfasen som gr varje lokal ljudanpassad fr de aktiviteter som ska ske dr. Dessutom fr brukaren en manual p kpet.
Varfr jobbar vi inte mer p detta stt i Sverige?

 

Frans Davidsson, Konceptutvecklare kontorsmiljer
Saint-Gobain Ecophon

 

 


 

 

 

 

 

 

 

 

 

- Read less

Presentation

Hr publiceras inlgg frn gstskribenter som ger sin syn p branschen.

Nyckelord