Gstbloggen
 

Machokulturen inom branschen mste utrotas

Byggbranschen lider alltjmt av en machokultur som skrmmer bort kompetenta mnniskor och riskerar branschens rykte och framtid. En ny underskning frn Byggcheferna visar att mnga rs anstrngningar frn organisationer och fretag inte rckt till. Machokulturen sitter fortfarande i vgg...

+ Read more

Byggbranschen lider alltjmt av en machokultur som skrmmer bort kompetenta mnniskor och riskerar branschens rykte och framtid. En ny underskning frn Byggcheferna visar att mnga rs anstrngningar frn organisationer och fretag inte rckt till. Machokulturen sitter fortfarande i vggarna. Den kulturen mste utrotas. Det r Byggcheferna och Sveriges Byggindustrier verens om.

Fljderna av att machokulturen sitter i vggarna r mnga och allvarliga. Kvinnor, etniska minoriteter och mnniskor med avvikande sexuell lggning lmnar branschen. Dessutom kar risken fr byggfusk och korruption.

Byggchefsbarometern 2013 visar att en majoritet av de som svarat anser att arbetsmiljn knnetecknas av en grabbig attityd med ett tufft arbetsklimat. Varannan anser att kvinnor och mn behandlas olika genom att kvinnor inte ges samma karrirmjligheter, men ocks genom att kvinnor inte fr samma arbetsuppgifter som mnnen. Varannan kvinna anser att det finns en instllning inom branschen att kvinnor inte lmpar sig lika bra som mn i byggbranschen. Detta r oacceptabelt och vi som arbetar i branschen mste gra ngot t det.

En annan konsekvens av den machokultur som framtrder i underskningen r att det fortfarande finns frdomar kring homosexuella. Nrmare varannan person svarar att det finns negativa attityder och frdomar mot homosexualitet i branschen. Frmst verkar de hr frdomarna finnas i produktionen men nrmare en tredjedel sger att attityden ocks finns hos ledningen och p kontoren. Ngot som bekrftas nr svaren frn chefer och ldre mn analyseras. Men bland dessa mlas ven en delvis annan bild upp. Man anser att problemen mjligen har funnits tidigare, men att de inte lngre existerar. Chefer och individer som arbetat lnge i byggbranschen verkar ha blivit blinda fr hur det verkligen ser ut.

Byggbranschen har problem och bde fack och arbetsgivare r medvetna om detta. Vi ser att de negativa fljderna r mnga och allvarliga. Kvinnor, etniska minoriteter och mnniskor med avvikande sexuell lggning lmnar byggbranschen. Kompetenta mnniskor som vi behver fr att kunna behlla och utveckla en livskraftig byggindustri. Dessutom kar riskerna fr byggfusk och korruption nr en intern machokultur leder till informella strukturer och dolda beslutsvgar. Farhgorna visar hur viktigt det r att vi tillsammans jobbar fr mngfald och mot machokultur p alla niver och inte bara i produktionen.

Byggbranschen befinner sig i en stor generationsvxling, inte minst p chefsniv. Fack och arbetsgivare vill inte att begvade mnniskor ska vlja bort byggindustrin fr att de upplever att arbetsmiljn r ohlsosam eller fr att de misstnker att de inte kommer att ges en rttvis chans.

I ett frsk att pverka har Byggcheferna bland annat ansvarat fr att 600 chefer inom byggindustrin i Vstra Gtaland ftt genomg en utbildning fr att hantera sina egna frdomar. Ett annat exempel r att Sveriges Byggindustrier har startat ett mentorsprogram, kallat Mentorbygg, fr att ka andelen kvinnliga chefer i byggbranschen. Syftet r att synliggra kvinnors kompetens och ge fler mjligheten att ta sig fram.

Men vi mste tyvrr erknna att de insatser som hittills gjorts inte har varit tillrckliga. Faktum kvarstr – det finns en machokultur inom byggbranschen och den r skadlig. Nu krvs det en bredare samling fr att f till verklig frndring. Frst d kan machokulturen utrotas och byggbranschen bli en attraktiv framtidsbransch fr alla.

Lars Bergqvist, Ordfrande, Byggcheferna
Ola Mnsson, VD, Sveriges Byggindustrier

Byggchefsbarometern 2013 r en underskning bland 1 415 respondenter i fastighets- och byggbranschen. Respondenterna inkluderar individer inom produktion, arbetsledare nra produktion eller med annan chefsbefattning.

- Read less


Vgen till ett mer hllbart byggande

I bde Sverige och EU stlls allt hgre krav p ett mer hllbart byggande och kad energieffektivitet. Dr energibehovet behver minska i bde nya och redan befintliga byggnader. Det r bra med kade krav, men d samtidigt viktigt att de krav som stlls r nationella, enhetliga och p samma gng ...

+ Read more

I bde Sverige och EU stlls allt hgre krav p ett mer hllbart byggande och kad energieffektivitet. Dr energibehovet behver minska i bde nya och redan befintliga byggnader. Det r bra med kade krav, men d samtidigt viktigt att de krav som stlls r nationella, enhetliga och p samma gng utmanande fr att p bsta stt frmja utveckling av teknik och lsningar fr ett industriellt hllbart byggande med hnsyn till milj, sociala faktorer och ekonomi. Ska mlsttningen ns behver ocks samarbetet mellan aktrerna i samhllsbyggnadssektorn ka dr vi tillsammans utvecklar och optimerar material, konstruktioner, styrsystem och byggprocesser.  

Miljcertifiering av byggnader blir ett allt vanligare hjlpmedel fr att styra mot ett mer hllbart byggande. Det finns idag flera olika certifieringssystem att vlja mellan dr de vanligaste i Sverige r Miljbyggnad, BREEAM, LEED och Green Building. Vilket certifieringssystem som passar bst fr en viss typ av byggnad beror p flera faktorer. Mnga gnger r det hur certifieringen ska anvndas som spelar strst roll vid val av system. Med miljcertifiering kan vi frmja anvndningen av material och lsningar med lg miljpverkan. Fr att kunna anvnda miljcertifieringssystemen s att de verkligen leder till mlet – kat hllbart byggande – behver det finnas kunskap om hur olika material och lsningar uppfyller de krav som stlls i certifieringssystemen.

Betong som byggmaterial har flera goda egenskaper, bl.a. hg vrmelagrande frmga, som kan bidra till ett mer hllbart byggande. Svensk Betong har medverkat i ett projekt inom ramen fr Svenska Betongfreningens hllbarhetsrd dr vgledningar utifrn Miljbyggnad BREEAM, LEED  och Green Building har tagits fram. Syftet med vgledningar r att ge kad kunskap om hur betong bidrar till att uppfylla de kriterier som stlls i respektive system. Med de framtagna dokumenten finns nu frbttrade verktyg fr att ta tillvara betongens hllbarhetsfrdelar fr alla de yrkeskategorier som aktivt arbetar i projekt som ska certifieras. Vgledningarna kan laddas ned kostnadsfritt frn Betongfreningens hemsida www.betongforeningen.se.

Vi vlkomnar miljcertifiering om det handlar om att titta p hela byggnaden i sitt sammanhang och under hela livslngden. Gr vi s, r vi p rtt spr.  Att miljbedma enskilda byggdelar, till exempel stomme, kan ge helt missvisande slutsatser och i vrsta fall leda till att man bygger bde smre och dyrare ur ett helhetsperspektiv.

Rtt anvnd och med rtt indata r miljcertifieringen en vg till ett mer hllbart byggande.

Malin Lfsjgrd

VD Svensk Betong

 

- Read less


Dligt byggande lyfter BNP

Ingen har vl kunnat undg att lgga mrke till den lga kvaliteten i dagens byggande.Aktrerna i byggprocessen bidrar p olika stt till detta resultat och vi i Svenska byggnadsvrdsfreningen har stllt oss frgan vilket intresse staten har av hg byggnadskvalitet och hllbart byggande? ...

+ Read more

Ingen har vl kunnat undg att lgga mrke till den lga kvaliteten i dagens byggande.

Aktrerna i byggprocessen bidrar p olika stt till detta resultat och vi i Svenska byggnadsvrdsfreningen har stllt oss frgan vilket intresse staten har av hg byggnadskvalitet och hllbart byggande? Vidare undrar vi vilket intresse byggherren/bestllaren egentligen har av hg kvalitet p byggnaden?

I dag hvdar mnga att kad konsumtion skrar vlfrden. Samtidigt lr vi vra barn att vi mste bygga ett hllbart samhlle med minskad energianvndning. Hr finns en konflikt. Ett hllbart samhlle mste ha hg produktkvalitet och lga underhllskostnader. I kombination med minskad energianvndning innebr det ocks att konsumtionen och BNP minskar. Vlfrden, ssom den definieras idag, hamnar drmed i farozonen.

Vi anser att det finns tv principiellt olika former av byggherrar. Dels finns en bestllarkategori som lter uppfra byggnader fr egen frvaltning – som de sjlva ger och frvaltar, och de har givetvis intresse av lga underhllskostnader. Sdana kan benmnas frvaltarbestllare. Deras instllning medfr minskad konsumtion.

Dels finns bestllare som bygger fr att snabbast mjligt slja fastigheten. De har endast intresse av att minska byggkostnaden och drigenom ka vinsten. Sdana bestllare kan benmnas frsljarbestllare. I dagens byggande r frsljarbestllaren som regel ett fretag, som i sin tur ofta r helgt av byggentreprenren. Framtida kostnader fr frvaltning och underhll svarar kparen av fastigheten fr. Det har mnga bostadsrttsfreningar med nybyggda hus bittert ftt erfara. De har tagit ver byggnader, vilka r s dligt byggda att husen efter bara ngra r mste byggas om eller saneras. Frsljarbestllarnas instllning medfr med andra ord kad konsumtion.

Enligt detta resonemang r det fullt logiskt att hvda att det hllbara samhllsbyggandet innebr minskad konsumtion, minskad BNP och drmed risk fr smre vlfrd. Usel kvalitet p samhllsbyggandet dremot, ger kad konsumtion med kad BNP och skrad vlfrd. Logiken bekrftas av den berkning som Boverket och Statens Tekniska Forskningsinstitut, SP, har tagit fram. Enligt dessa organ skulle en sanering av alla felaktiga s kallade enstegsttade putsfasader kosta i storleksordningen 30-50 miljarder svenska kronor, motsvarande en kning av BNP med omkring 1,4 procent.

Hur kan vi komma till rtta med denna orimliga situation? De makthavare, som menar allvar med sitt tal om ett hllbart samhlle med snkta energikostnader och minskad miljbelastning, vill vi uppmana att snarast se ver lagstiftningen inom byggandet. Sjlva upphandlingen av byggnaderna mste utformas s att livslngdskostnaden tas med vid utvrderingen av anbuden. Vidare mste finansieringsformerna fr byggande regleras, s att relevanta garantitider fr byggnaderna kan uppns. Dagens garantitider r tv eller fem r! Vrt frslag r att garantitiden borde vara minst 25 r. Under den tiden skall entreprenren garantera ett kostnadstak fr normalt underhll.

[[{"type":"media","view_mode":"media_original","fid":"3994","attributes":{"alt":"","class":"media-image","height":"227","width":"454"}}]]

Per Arne Ivarsson, restaureringsarkitekt
Bengt Adolfi, byggmstare,

Bda r ledamter i Byggnadsvrdsfreningens styrelse.

- Read less

Presentation

Hr publiceras inlgg frn gstskribenter som ger sin syn p branschen.

Nyckelord