Byggbranschen lider alltjämt av en machokultur som skrämmer bort kompetenta människor och riskerar branschens rykte och framtid. En ny undersökning från Byggcheferna visar att många års ansträngningar från organisationer och företag inte räckt till. Machokulturen sitter fortfarande i väggarna. Den kulturen måste utrotas. Det är Byggcheferna och Sveriges Byggindustrier överens om.

Följderna av att machokulturen sitter i väggarna är många och allvarliga. Kvinnor, etniska minoriteter och människor med avvikande sexuell läggning lämnar branschen. Dessutom ökar risken för byggfusk och korruption.

Byggchefsbarometern 2013 visar att en majoritet av de som svarat anser att arbetsmiljön kännetecknas av en grabbig attityd med ett tufft arbetsklimat. Varannan anser att kvinnor och män behandlas olika genom att kvinnor inte ges samma karriärmöjligheter, men också genom att kvinnor inte får samma arbetsuppgifter som männen. Varannan kvinna anser att det finns en inställning inom branschen att kvinnor inte lämpar sig lika bra som män i byggbranschen. Detta är oacceptabelt och vi som arbetar i branschen måste göra något åt det.

En annan konsekvens av den machokultur som framträder i undersökningen är att det fortfarande finns fördomar kring homosexuella. Närmare varannan person svarar att det finns negativa attityder och fördomar mot homosexualitet i branschen. Främst verkar de här fördomarna finnas i produktionen men närmare en tredjedel säger att attityden också finns hos ledningen och på kontoren. Något som bekräftas när svaren från chefer och äldre män analyseras. Men bland dessa målas även en delvis annan bild upp. Man anser att problemen möjligen har funnits tidigare, men att de inte längre existerar. Chefer och individer som arbetat länge i byggbranschen verkar ha blivit blinda för hur det verkligen ser ut.

Byggbranschen har problem och både fack och arbetsgivare är medvetna om detta. Vi ser att de negativa följderna är många och allvarliga. Kvinnor, etniska minoriteter och människor med avvikande sexuell läggning lämnar byggbranschen. Kompetenta människor som vi behöver för att kunna behålla och utveckla en livskraftig byggindustri. Dessutom ökar riskerna för byggfusk och korruption när en intern machokultur leder till informella strukturer och dolda beslutsvägar. Farhågorna visar hur viktigt det är att vi tillsammans jobbar för mångfald och mot machokultur på alla nivåer och inte bara i produktionen.

Byggbranschen befinner sig i en stor generationsväxling, inte minst på chefsnivå. Fack och arbetsgivare vill inte att begåvade människor ska välja bort byggindustrin för att de upplever att arbetsmiljön är ohälsosam eller för att de misstänker att de inte kommer att ges en rättvis chans.

I ett försök att påverka har Byggcheferna bland annat ansvarat för att 600 chefer inom byggindustrin i Västra Götaland fått genomgå en utbildning för att hantera sina egna fördomar. Ett annat exempel är att Sveriges Byggindustrier har startat ett mentorsprogram, kallat Mentorbygg, för att öka andelen kvinnliga chefer i byggbranschen. Syftet är att synliggöra kvinnors kompetens och ge fler möjligheten att ta sig fram.

Men vi måste tyvärr erkänna att de insatser som hittills gjorts inte har varit tillräckliga. Faktum kvarstår – det finns en machokultur inom byggbranschen och den är skadlig. Nu krävs det en bredare samling för att få till verklig förändring. Först då kan machokulturen utrotas och byggbranschen bli en attraktiv framtidsbransch för alla.

Lars Bergqvist, Ordförande, Byggcheferna
Ola Månsson, VD, Sveriges Byggindustrier

Byggchefsbarometern 2013 är en undersökning bland 1 415 respondenter i fastighets- och byggbranschen. Respondenterna inkluderar individer inom produktion, arbetsledare nära produktion eller med annan chefsbefattning.

- Read less

I både Sverige och EU ställs allt högre krav på ett mer hållbart byggande och ökad energieffektivitet. Där energibehovet behöver minska i både nya och redan befintliga byggnader. Det är bra med ökade krav, men då samtidigt viktigt att de krav som ställs är nationella, enhetliga och på samma gång utmanande för att på bästa sätt främja utveckling av teknik och lösningar för ett industriellt hållbart byggande med hänsyn till miljö, sociala faktorer och ekonomi. Ska målsättningen nås behöver också samarbetet mellan aktörerna i samhällsbyggnadssektorn öka där vi tillsammans utvecklar och optimerar material, konstruktioner, styrsystem och byggprocesser.  

Miljöcertifiering av byggnader blir ett allt vanligare hjälpmedel för att styra mot ett mer hållbart byggande. Det finns idag flera olika certifieringssystem att välja mellan där de vanligaste i Sverige är Miljöbyggnad, BREEAM, LEED och Green Building. Vilket certifieringssystem som passar bäst för en viss typ av byggnad beror på flera faktorer. Många gånger är det hur certifieringen ska användas som spelar störst roll vid val av system. Med miljöcertifiering kan vi främja användningen av material och lösningar med låg miljöpåverkan. För att kunna använda miljöcertifieringssystemen så att de verkligen leder till målet – ökat hållbart byggande – behöver det finnas kunskap om hur olika material och lösningar uppfyller de krav som ställs i certifieringssystemen.

Betong som byggmaterial har flera goda egenskaper, bl.a. hög värmelagrande förmåga, som kan bidra till ett mer hållbart byggande. Svensk Betong har medverkat i ett projekt inom ramen för Svenska Betongföreningens hållbarhetsråd där vägledningar utifrån Miljöbyggnad BREEAM, LEED  och Green Building har tagits fram. Syftet med vägledningar är att ge ökad kunskap om hur betong bidrar till att uppfylla de kriterier som ställs i respektive system. Med de framtagna dokumenten finns nu förbättrade verktyg för att ta tillvara betongens hållbarhetsfördelar för alla de yrkeskategorier som aktivt arbetar i projekt som ska certifieras. Vägledningarna kan laddas ned kostnadsfritt från Betongföreningens hemsida www.betongforeningen.se.

Vi välkomnar miljöcertifiering om det handlar om att titta på hela byggnaden i sitt sammanhang och under hela livslängden. Gör vi så, är vi på rätt spår.  Att miljöbedöma enskilda byggdelar, till exempel stomme, kan ge helt missvisande slutsatser och i värsta fall leda till att man bygger både sämre och dyrare ur ett helhetsperspektiv.

Rätt använd och med rätt indata är miljöcertifieringen en väg till ett mer hållbart byggande.

Malin Löfsjögård

VD Svensk Betong

- Read less

Ingen har väl kunnat undgå att lägga märke till den låga kvaliteten i dagens byggande.

Aktörerna i byggprocessen bidrar på olika sätt till detta resultat och vi i Svenska byggnadsvårdsföreningen har ställt oss frågan vilket intresse staten har av hög byggnadskvalitet och hållbart byggande? Vidare undrar vi vilket intresse byggherren/beställaren egentligen har av hög kvalitet på byggnaden?

I dag hävdar många att ökad konsumtion säkrar välfärden. Samtidigt lär vi våra barn att vi måste bygga ett hållbart samhälle med minskad energianvändning. Här finns en konflikt. Ett hållbart samhälle måste ha hög produktkvalitet och låga underhållskostnader. I kombination med minskad energianvändning innebär det också att konsumtionen och BNP minskar. Välfärden, såsom den definieras idag, hamnar därmed i farozonen.

Vi anser att det finns två principiellt olika former av byggherrar. Dels finns en beställarkategori som låter uppföra byggnader för egen förvaltning – som de själva äger och förvaltar, och de har givetvis intresse av låga underhållskostnader. Sådana kan benämnas förvaltarbeställare. Deras inställning medför minskad konsumtion.

Dels finns beställare som bygger för att snabbast möjligt sälja fastigheten. De har endast intresse av att minska byggkostnaden och därigenom öka vinsten. Sådana beställare kan benämnas försäljarbeställare. I dagens byggande är försäljarbeställaren som regel ett företag, som i sin tur ofta är helägt av byggentreprenören. Framtida kostnader för förvaltning och underhåll svarar köparen av fastigheten för. Det har många bostadsrättsföreningar med nybyggda hus bittert fått erfara. De har tagit över byggnader, vilka är så dåligt byggda att husen efter bara några år måste byggas om eller saneras. Försäljarbeställarnas inställning medför med andra ord ökad konsumtion.

Enligt detta resonemang är det fullt logiskt att hävda att det hållbara samhällsbyggandet innebär minskad konsumtion, minskad BNP och därmed risk för sämre välfärd. Usel kvalitet på samhällsbyggandet däremot, ger ökad konsumtion med ökad BNP och säkrad välfärd. Logiken bekräftas av den beräkning som Boverket och Statens Tekniska Forskningsinstitut, SP, har tagit fram. Enligt dessa organ skulle en sanering av alla felaktiga så kallade enstegstätade putsfasader kosta i storleksordningen 30-50 miljarder svenska kronor, motsvarande en ökning av BNP med omkring 1,4 procent.

Hur kan vi komma till rätta med denna orimliga situation? De makthavare, som menar allvar med sitt tal om ett hållbart samhälle med sänkta energikostnader och minskad miljöbelastning, vill vi uppmana att snarast se över lagstiftningen inom byggandet. Själva upphandlingen av byggnaderna måste utformas så att livslängdskostnaden tas med vid utvärderingen av anbuden. Vidare måste finansieringsformerna för byggande regleras, så att relevanta garantitider för byggnaderna kan uppnås. Dagens garantitider är två eller fem år! Vårt förslag är att garantitiden borde vara minst 25 år. Under den tiden skall entreprenören garantera ett kostnadstak för normalt underhåll.

[[{"type":"media","view_mode":"media_original","fid":"3994","attributes":{"alt":"","class":"media-image","height":"227","width":"454"}}]]

Per Arne Ivarsson, restaureringsarkitekt
Bengt Adolfi, byggmästare,

Båda är ledamöter i Byggnadsvårdsföreningens styrelse.

- Read less