Gstbloggen
 

Freskrifter fr entreprenad ska likriktas

Svensk Byggtjnst lanserade under hsten 2012 en ny utgva av Administrativa freskrifter med rd och anvisningar fr entreprenadarbeten, frkortad AMA AF 12. AMA AF 12 ersatte AMA AF 07.AMA AF r ett verktyg som ska tjna som underlag till och underltta upprttandet av administrativa fr...

+ Read more

Svensk Byggtjnst lanserade under hsten 2012 en ny utgva av Administrativa freskrifter med rd och anvisningar fr entreprenadarbeten, frkortad AMA AF 12. AMA AF 12 ersatte AMA AF 07.

AMA AF r ett verktyg som ska tjna som underlag till och underltta upprttandet av administrativa freskrifter (ibland benmnt frfrgningsunderlaget). De administrativa freskrifterna r i stort sett alltid en del av parternas avtal och innehller ofta viktiga juridiska regleringar gllande till exempel kontraktstid, vite, TA med mera. AMA AF r ett stt att frska likrikta de administrativa freskrifterna s att alla parter vet var de ska hitta olika regleringar. AMA AF r anpassat och ansluter i sin kapitelindelning till AB 04 och ABT 06.

Ytterligare ett viktigt syfte med AMA AF 12 r d att eventuella ndringar/avsteg frn AB och ABT sker p samma vis och under samma kod. Det blir enklare fr anbudsgivarna (entreprenrerna) att identifiera ndringar av AB och ABT och drmed anpassa sina anbud till ndringar och avsteg frn AB/ABT:s grundregler – i praktiken genom pslag p anbudssumman.

AMA AF 12 r inte franledd av ngon revidering av AB 04 eller ABT 06, men det har frn vissa hll ansetts som angelget och ett behov av att revidera AMA AF bland annat med hnvisning till att upphandlingsreglerna ndrats. Andra anfrda skl r att Plan- och Bygglagen ndrats och att vissa texter hnfrligt allmnna arbeten och hjlpmedel varit frldrade och ofrndrade. Andra parter (t ex organisationen Byggherrarna) har istllet ansett att det innebr ett omfattande och ondigt arbete och kostnader med att anpassa systematik i frfrgningsunderlag och mallar s att de ansluter till AMA AF 12 istllet fr AMA AF 07.

De ndringar som gjorts i AMA AF 12 r mestadels av strukturell karaktr, man har dpt om vissa kapitel och nya koder har arbetats in. AMA AF 12 bestr av AFA – allmn orientering, AFB – upphandlingsfreskrifter (som t ex genomgtt vissa ndringar och frtydliganden med anledning av LOU), AFC – Entreprenadfreskrifter vid utfrandeentreprenad (som genomgtt mestadels strukturomvandlingar, flyttade koder och revideringar av text hnfrligt till exempel BAS P och BAS U), AFB – Entreprenadfreskrifter vid totalentreprenad (se ovan gllande AFC) och AFG – Allmnna arbeten och hjlpmedel (som ersatt AFH och AFJ).

Som ofta vid revideringar av standardavtal etcetera inom branschen finns det stora mjligheter att frkovra sig. Flera av de inom byggbranschen verksamma kursfretagen erbjuder kurser/frelsningar gllande revideringarna av AMA AF 12.

Peter Degerfeldt
Advokat, Landahl advokatbyr

- Read less


Enklare regler ett steg i rtt riktning

Bostadsbristen i Stockholm r hr och nu. Det vet inte minst Stockholms studenter. Den rdande bostadsbristen r ett allvarligt samhllsproblem. I dag finns endast 12 500 studentbostder till huvudstadsregionens 80 000 studenter. Det r inte acceptabelt att studenter vljer bort utbild...

+ Read more

Bostadsbristen i Stockholm r hr och nu. Det vet inte minst Stockholms studenter. Den rdande bostadsbristen r ett allvarligt samhllsproblem.

I dag finns endast 12 500 studentbostder till huvudstadsregionens 80 000 studenter. Det r inte acceptabelt att studenter vljer bort utbildningar p grund av att de inte kan hitta ngonstans att bo eller avbryter sin utbildning fr att de saknar bostad. Studenter br kunna fokusera p att uppn goda studieresultat, inte p att stndigt jaga ny bostad.

Vi moderater har ett ansvar att gra ngot t detta. Fler studentbostder mste byggas. Drfr vill vi frenkla reglerna fr byggandet av studentbostder s att det blir mer lnsamt och bttre speglar vad studenterna efterfrgar. I dag r reglerna mnga, snriga och ibland helt ondiga. D man bor i studentlgenhet en kortare tid tror vi att studenter kan tnka sig en annan standard om det innebr att bostadsbristen minskar. Boverket fick drfr i uppdrag att se ver nuvarande byggregler i syfte att frenkla regelverket s att fler studentbostder kan byggas.

Rapporten som verlmnades till Socialdepartementet i slutet av juni innehller en rad vlkomna frslag. Bland annat hjs tillten bullerniv frn 55 decibel till 60 decibel vilket gr det enklare att bygga studentlgenheter i centrala lgen. Studentrum ska ven f byggas p gamla vindar utan krav p hiss och man freslr ocks frndringar i normen fr hur en bostad ska utformas vilket innebr att lgenhetsarean kan minskas.

ven om Boverket kommer med flera bra frslag skulle vi Moderater vilja gra nnu mer. Tillgnglighet fr handikappade r viktigt, men det br finnas olika typer av bostder i ett bestnd. Allt mste inte vara fullt ut tillgngligt. Vi tycker ocks att den tilltna bullernivn kan hjas nnu mer.

Det r oerhrt viktigt att se till att vra studenter har en studentbostad under studietiden. Problemet r hr och nu och en lsning mste till. Studenter efterfrgar sm, billiga lgenheter under kortare perioder. Fr att kunna tillhandahlla detta krvs att vi ifrgastter alla byggregler som inte r grundlggande fr mnniskors skerhet och hlsa.

Margareta Cederfelt (M)
Riksdagsledamot, Stockholms Stad
Ledamot i Civilutskottet

- Read less


Hela bostadsmarknaden har gtt i bakls

De aktuella recepten fr kat bostadsbyggandeDet skrivs nstan dagligen om bostadskrisen i Sverige i vra stora dagstidningar, och i fack­pressen. Radio och TV snuddar vid problemen utan att ana vidden av problemen. Det duggar ttt med politiska utspel frn byggbransch...

+ Read more

De aktuella recepten fr kat bostadsbyggande

Det skrivs nstan dagligen om bostadskrisen i Sverige i vra stora dagstidningar, och i fack­pressen. Radio och TV snuddar vid problemen utan att ana vidden av problemen. Det duggar ttt med politiska utspel frn byggbranschen, kommun- och rikspolitiken samt frn fackligt hll. Vad gr utspelen ut p?

Jo, - det r fel p byggreglerna, plansystemet r ineff­ektivt, kommuner tar inte uppgifterna om bostadsfrsrjning p allvar kommunerna ver­trumfar varandra med att infra lokala krav och miljregler p de f bostadshus som ska byggas p mark som an­visats av kommuner. Slpp hyres­stt­ningen fri sger fastighets­g­arna. Byggfacket vill stta t underentreprenrerna och f bttre betalt.

Min egen yrkes­organisation, SAR/MSA pstr yrvaket att vr bostadsminister gynnar kvantitet p kvalitns bekostnad. Som om vi arkitekter tycker att det byggs fr mycket? Eller skulle vi arkitekter vara s aningslsa att vi tycker att det ska bygga frre och dyrare bostder?

Fr vi i branschen vra nskeml uppfyllda, d ska ni se att det kommer att byggas bostder som aldrig frr. Men fr vem kommer det d att byggas? Vem ska ha rd, med fri hyresstt­ning? Att bo i det befintliga bestndet, har hittills varit normal-inkomsttagarnas mjlighet att f tak ver huvudet i en lagom stor bostad. ”Nmen, hyror kommer ocks att snkas inte bara hjas” sgs det. Har i praktiken ngon hyra snkts? – nej, d river man hellre husen.

Socialt och bostadspolitiskt, r det idag den mest illa valda tidpunkten att slppa hyrorna fria

Sllan hrs det ngon kritik mot sjlva byggpro­cessen eller hur branschen r organi­serad. I den frgan lgger vi ut dimrider och skyller p annat, ssom samhllet styrning, bankernas restriktivitet etc. Handen p hjrtat branschkollegor; tror vi p allvar att vra processer, frn id till frdig bostad, verkligen funnit sin ideala form, efter vilken allt annat i samhllet ska anpassa sig?

Inledningsvis kan man konstatera att orsaken till att det byggs s lite r helt enkelt att det inte finns tillrckligt med folk i vrt land som har rd att betala fr det som byggs idag och det som vi i byggsektorn krver i ersttning.

Staten bjuder verkligen till och tillstter utredningar och ”vnder p alla stenar” fr att f bort kostnadsdrivande processer i den offentliga hanteringen av planer, bygglov och annan tillstndsgivning. Staten har dansat efter byggbranschens pipa en lngre tid nu och har i utredningsfrslag kommit med nya ider, som visar p nytnkande. Nu r det dags fr oss i byggsektorn att systematiskt ”vnda p alla vra stenar”. Dr finns det skrp att rensa upp i! Kan den nyligen tillsatta Nybyggarkommissionen bidra till detta?

Man kan exempelvis frga sig, r det ngon som rknat p om en veckas frsening av ett bygglov r mer kostnadsdrivande n en felaktig hltagning i ett badrums­bjlklag eller ett missat fall till en golvbrunn och fr att inte tala om alla felaktigt enstegsttade fasader, som mot bttre vet­ande idag fortfar­ande byggs? Sdana och liknande fel fre­kommer i massor i dagens konventionella bostads­byggande. Det r ngon som ska betala det. Det blir vanligtvis bostadskparen och hyresgsterna. Ty byggentre­pre­nrer ”tar hjd” redan i sina anbud fr alla de fel som de rent statistiskt brukar gra och som vi inte kommer ifrn att behva rtta till. Att entreprenren drfr schablonmssigt saltar entrepre­nadpriset med 40 % r inte ovanligt. Nr priserna trissas upp hnger kommunerna med d det gller priset p mark som de frmedlar och med exploateringsavtal med oberttigat innehll, som byggherren svljer, ty det r till slut nd hyresgsterna eller bostadsrttskparen som betalar.

Mnga kockar

Bostadssektorn r en vittfrgrenad freteelse. Konsulter av alla slag, byggherrar, entrepre­nrer, underentreprenrer, fastig­hetsgare, stora som sm, ingr i detta komplex. Jag r arki­tekt till professionen. Som sdan kan man vara husprojekter­ande, planerande eller till­stndsgivande kommunanstlld. Jag r, som arkitekt, sjlv en del av denna sektor. Vi skulle kunna vara lite sjlvkritiska och granska varje del av den. Varfr r svenska arkitekter smst i Europa p att ta ansvar fr kostnader, milj och teknik? Varfr r arkitekternas egen organisation motstndare till industriellt byggande?

F har en verblick ver hur bygg- och bo­stads­sektorn fungerar i detalj. Ngon r insatt i planpro­cessen, ngra i projekteringen eller i an­buds­giv­ningen, byggandet och andra ter i frvaltandet. Det r en lng process, kanske fr lng, men lt oss hjlpas t att syna den. Det r en risk med sdana overskdliga processer att det smyger sig in processer och mellanhnder som inte tillfr vrden. Det finns inte ngon bransch dr alla inblandade parter - internt - talar s illa om varandra som inom bygg. Ett r skert, det frekommer sllan ngon skriftlig dokumentation frn ett avslutat bygge om vad som gtt fel och som absolut inte fr upprepas i nsta.

De (3 - 4) strsta har ett vitt frgrenat nt ver landet, men alla filialerna inom respektive koncern har f produktionsider gemensamma nr det gller byggandet. Filialerna lr inte av varandra. Det sgs att fel som grs ska rapporteras till huvudkontoret. Det grs mycket sllan. Vem berttar - i lex Marias anda - fr koncern­ledningen om alla fel som projekteras och utfrs?  Det mest gemen­­sam­­ma de har r logotypen och frgen p hjlmarna och de sjlvlysande arbetskl­derna.

Ett aktuellt lockrop frn entreprenrsbranschen r ”frtroendetotalentreprenad­­erna”. ---”Sg vad ni vill ha, s bygger vi det och ni slipper tnka utan bara hmta nycklarna nr det r klart. Ni fr all vr erfarenhet p kpet”- sger vi. Denna typ av entrepre­nader r s vanliga numera att man knappast lngre vet vad en utfrandeentrepre­nad r fr ngot. (Att utfra det som bestllts betyder det). Nr man idag vinner en total­upphandling s fljer man de av byggherren upprttade ritningarna s lngt man har lust. Vi motiverar vra avsteg med yttryck av typen ”s har vi aldrig gjort frut” eller ” det hr blir mycket billigare, s vi gjorde s hr istllet ”eller ”det hr anser vi vara likvrdigt” eller ”det ser ju nstan lika dant ut”. Entreprenren fr oftast rtt i tvisteml mot byggherren i dessa fall.

Ngra r av sjlvkritik

I brjan av 2000-talet togs ett antal initiativ frn staten i samverkan med oss i sjlva i branschen. Bygg­kost­nadsdelega­tionen och ”Skrpning gubbar” utgr ngra exempel p branschgenomlys­ningar frn den tiden. Bygga Bo-dialogen var ett annat frplikt­elsekontrakt mellan samhlle och byggsektor med ett utbildningsprogram fr bde fretagsledning och byggnads­arbetare. Vi i byggsektorn r nmligen den bransch, av alla industrigrenar, som avstter minst pengar fr fortbildning av personal.

Jag var inblandad i Boverkets Byggkostnads-forum (BKF), vars flerriga verksamhet jag samman­fatt­ade p 100 sidor i ”Skrpning p gng i Byggsektorn?” – lst av f. Branschen gr som den alltid gjort eller gjorde frra gngen. Minnet i vr bransch r kort och intresset att lsa om andras erfarenheter r nstan obefintligt. Var den sjlv­kritiska tiden fr tio r sedan en period av moralisk upp­rustning eller kanske bara lpparnas bekn­nelser efter en rad skandalsa byggen och avslj­anden om karteller? Man behver bara nmna skandalerna med Moderna museet, asfaltkartellerna, mgel i Hammar­by­sjstad, BO01, Tvrledsbron m.fl.

Ineffektivitet

Det r ngot fel med det bygg- och bostadsindustriella komplexet. Det finns inget index som svensk officiell statistik mter, som de senaste rtiondena kat s mycket som nyproduk­tionskostnadsindex fr bo­stads­hus. Det som i allmnhet chockerat oss svenskar under de senaste ren r det stndigt kande ben­sin­­priset. Men det r delvis beroende av en hrd nationell miljbeskattning och en olje­kartell­pris­sttning genom OPEC. Ngra karteller finns vl inte inom byggsektorn? Men nd kar kostnadsnivn i frhllande till all annan industri.

[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"4155","attributes":{"alt":"","class":"media-image","height":"285","width":"455"}}]]

 

Nyproduktionskostnadsindex fr bostder har kat mer n vad ngot annat gjort som SCB mter. Hade bilpriset kat som bostder skulle den billigaste Volvon kosta 700 000  kr. Trots att bensinpriset kat katastrofalt mycket har index fr att ga och kra bil utvecklats mindre n levnadskostnadsindex. Bilindustrin tar sitt ansvar och tar fram en produkt som kan efterfrgas av ett flertal.

Jag menar inte att vi kan ta efter bilindustrin, men vi kan gra analyser och agera som den och successivt infra den fasta industrins metoder. Jag vet, det finns eldsjlar som jobbar med leantnkande och BIMBygg Info Modeller. Men dessa r i praktiken bara lovande isolerade freteelser som ngra entusiaster tillts syssla med.

En otidsenlig bransch

Byggsektorn r till stora delar en nationell nringsverksamhet som r helt befriad frn inter­nationell konkurrens. Inte ens de nordiska lnderna har lyckats fatta beslut om gemen­sam­ma byggregelverk. Vi har drtill byggbranschens egna ­regler i varje land, som r minst lika fr­dyrande som man pstr att sam­hllets regler fr bygg­ande r.

Det finns branschregler och hemmagjorda certifier­ings­regler som utestnger innova­tionsviljan frn de f som har ider. Det r inte fel att pst att skrvsendet till stora delar finns kvar och att ingen vgar sticka upp, ty d blir man utestngd. Vi har en feltnkt obligatorisk byggfels­frsk­ring, som praktiskt taget aldrig betalat ut ngon ersttning och som branschen finner sig i. Det r ju bostadskon­sumenten som i slutndan nd betalar premien. Det r som att betala till ngot beskyddande mc-gng som sviker nr det verkligen behvs skydd. 

Vi har ett snrigt avtalssystem fr ersttning mm. p entreprenadsidan – ABT06 – som sgs ska hlla ordning och reda i ekonomin och byggadministrationen mellan bestllare och utfrare. Det r ett system som alltid har entreprenren som vinnare p bekostnad av konsumenten och byggherren, som nstan aldrig vinner en tvist. Tvister enligt TA-paragraferna – ndrings- och TillggsArbets­klau­sul­erna i ABT06 - slutar med att det alltid blir dyrare om byggherren (bestllaren) gr svl tillgg som frenklingar. De flesta bestllare mste anlita ”TA-konsulter”, fr att hitta kryphl fr att inte bli helt blsta av entreprenren, som i sin tur anlitar tvistemlskonsulter. Branschen r full av mellanhnder som inte hjer vrdet p bostaden som produkt lika mycket som mellanhanden kostat. Det r per definition att betrakta som slseri (def: P-E Josephson, CTH). Det r terigen bostads­kparen och hyresgsten som betalar.

En byggarbetsplats idag r dligt organiserad. Man har numera, i de flesta fall, lrt sig att tcka ver och vderskydda byggmaterialet som ska byggas in i huset. Men i gengld har man dlig uppsikt ver vad som ligger under presenningarna. Byggma­terial flyttas fram och tillbaka och blir skadat och mste kasseras. Det r ett annat vlknt stort slseri.

Endast hlften av den tid som en bygg­nads­ar­bet­are fr betalt fr p ett normalbygge bidrar till att hja boendevrdet p den byggda bostaden man uppfr. Resten av tiden kan utgra vntan p material, att leta efter verktyg, ringa efter eller jaga frsenade yrkesmn, ”ka till brdgrden” och hmta kompletterande material, skotta sn p halvfrdiga bjlklag, gra om felaktigt utfrda arbeten, etc. Det r rent slseri enligt defini­tionen. Det beror inte p att byggnadsarbetaren i sig r lgpre­sterande, utan att arbetena r undermligt planerade p arbetsplatsen och att skrgrnser mellan yrkesgrupper upprtthlls in absurdum . Det vanliga byggandet idag r allt annat n vad man kallar industriellt tnkande eller lean produktion.

Produktivitet, mtt som kvoten vad man tjnar p en bostad och vilka kostnader man haft, m vara hg. Om vi betraktar bostaden som varan eller tjnsten ”att bo”, produ­cerad t svenska folket, d har produktiviteten varit negativ de senaste 20 ren. 1993 betalade ett svenskt normalhushll 28 - 30 % av tillgnglig inkomst efter skatt i nybyggnadshyra. I dag betalar man runt 40%.

 

[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"4156","attributes":{"alt":"","class":"media-image","height":"288","width":"455"}}]]

I denna ineffektiva och orationella milj arbetar vrt hgst betalda arbetarekollektiv. Skerhetsproblemen fr arbetarna r ofta frbisedda, fr att inte tala om hlsoproblemen fr dem som ska flytta in i de bostder som r otillrckligt uttorkade med risk fr mgelpvxt.

r byggandet motorn fr sysselsttningen?

I dessa dagar hr man frn branschen och politiken:” satsa p byggandet, slpp hyrorna fria d blir det fart p Sverige och sysselsttningen”. Bygg om ”miljonpro­grammet” och gr det miljsmart, ropar vi i branschen och politikerna hnger med i kren att man nstan anar nya subventioner i andanom.

Det skulle, enligt min uppfattning, vara ekonomiskt vansinne att, fr kad syssel­stt­ning, att satsa statliga medel p en sdan ineffektiv och oansvarig bransch som jag tillhr med sina otidsenliga strukturer.

Det r inte srskilt upplyftande nr man inser att min ineffektiva bransch genererar s stor del av kostnaderna som vi som medborgare direkt eller indi­rekt betalar. Vi pungar ut fr bostadshyror, vi betalar skatt som gr till lokalkostnader i offentlig sektor och till bostadsbidrag etc. Hade bygg­kostnaderna fr en bostad som byggdes fr tio r sedan ”bara” utvecklats som levnadskost­nads­index fram till idag, s hade det hushll i en trerummare, som flyttar till motsvar­ande bostad idag, haft ca 20 000 kr mer per r att rra sig med – efter skatt!

Byggsektorn en snyltande bransch

Levnadskostnaderna i Sverige har p mnga stt blivit relativt lgre, i stor utstrckning bero­ende p att alla branscher, utom byggsvngen, effektiviseras och att matpriserna sjunker rela­tivt sett r frn r. Trots att bensinpriset kat s det knns i plnboken nr man tankar, s har kostnaderna fr att ga och kra personbil kat mindre n konsumentprisindex. Detta tack vare att bilar blivit bensinsnlare och hllbarare.

Det r sund reaktion frn den vakna bilindustrin, som har stadkommit detta ”under”. All annan industri frbilligar fr kon­sumenten genom effektivare processer. Det ekonomiska ut­rymme som dr­igenom skapas kapar emellertid vi i byggsektorn t oss, s det hela blir slutligen ett nollsummespel fr konsumenten. Bilindustrin har insett: - ”utvecklar vi inte lngsiktigt hll­barare bilar finns det endast ett ftal som har rd att ha bil”. I byggsektorn gr vi tvrtom. Vi i byggsvngen ser till att vi bygger dyrt och alltfr lite, fr det tjnar vi mer p. Vi har nmligen stngt nationens grnser fr internationell konkurrens. D och d kper vi in material frn steuropa, men tar betalt som om de var tillverkade med svenska lner.

Det rder ”terrorbalans” p bostadsmarknaden

Det ser inte ut att finnas ngra kvickfix fr att komma till rtta med det hga kostnadslget i bostadsbyggandet. Det r det hgsta i Europa. Skulle det allmnt brja byggas bostder som r 50 % billigare n de som byggs idag, vilket borde vara fullt mjligt, skulle det bli oreda p marknaden. Vi som ger villor och bostadsrtter skulle pltsligt se dem mindre vrda n vad de r belnade till. Bankerna kom­mer drmed att f bekymmer. De som investerat och spekulerat i dyr mark gr p pumpen.

Mot en sdan bakgrund r det bttre att g p som vi alltid gjort, utan nytnkande och utan att dra p sig utvecklingskostnader fr effektivare rutiner i projekterings-processen eller produktionen. Med andra ord: det r lnsammast att fortstta bygga orationellt och dyrt och upprtthlla en prisniv som innebr att man ntt och jmnt bygger fr de ca 10 – 12 000 tillkommande hushll i vrt land som rligen kan ha rd att flytta till en nybyggd bostad.

Sverige bygger idag ett slags ”miljonrsprogram” dikterat av byggsektorn dr pris­nivn gr att upprtthlla genom att det r ett litet antal dominerande byggentre­prenrer i landet som sedan ett drygt decennium ”extrakncker” som frsljnings­bygg­herrar genom att t sig sjlva bygga bostadsrtter, som sedan sljs till ofta okunniga bostads­rtts­freningar p till­vxtorterna, sam­tidigt som de bygger lokaler, an­lggningar, infrastruktur och enstaka hyresrtter t andra, inte minst offentliga, bestllare.

 En sdan verk­sam­het betraktas som osund enligt renlriga konkurrensforskare och kallas vertikal kon­kur­rens i produktionssystemet. Man konkurrerar med andra ord med sina egna kunder. Det r som om Volvo och Scania skulle bedriva keri- och spedi­tions­verksamhet och bestmma priset p landsvgstransporter i Sverige.

Vem blir lidande

De strsta frlorarna i denna osunda verksamhet r de som nnu inte gjort sin entr p bostads­mark­naden – framfrallt unga mnniskor. Men ven de ldre, t.ex. 40-talisterna, som sitter i otillgngliga bostder, utan hiss och balkong, kommer att f det svrt att klara sig sjlva. Det r och kommer att utvecklas till ett stort samhlls­ekonomiskt problem. Om detta tycks alla vara eniga.

Men vem ska bygga fr dessa kategorier? De kommunala bostadsbolagen har blivit tandlsa genom Allbolagen frn 2011. Den gr att det inte lngre gr att ha en allmnnyttig prisstt­ning p bostder, utan allmnnyttan tvingas (pga. EU-direktiv sgs det) resonera i hyres­stt­nings- och i avkastnings­­frgor som de privata bostads­bolagen, vilka inte alltid resonerar som vi tror. Ett privat bolag tvingas d och d till att acceptera ngra r av rda siffror i sin frvaltning av ett nybyggt hus. Den fri­heten kan inte ett kommunalt bolag ta sig, svida det inte rr sig om social housing, vilket vi inte vill ha i Sverige, enligt nuvarande politiska tongngar.

 

Fredrik von Platen

Arkitekt SAR/MSA, senior adviser.

Fd. ordf fr Sveriges stadsarkitekter

1989- 2003 stllfrtrdande generaldirektr fr Boverket

Medverkat i ett flertal statliga utredningar och delegationer t.ex: Kretsloppsdelegationen 1993 – 1999, Sakkunnig och expert i ngra PBL-utredningar p 1990-talet

- Read less


Enklare regler ger fler bostder

Vra studenter str nu infr en ny terminsstart och den stora bostadsbristen gr sig terigen pmind. Frra ret saknade exempelvis 20 000 studenter ngonstans att bo. S kan det inte fortstta! Det mste bli fart p bostadsbyggandet och de bostder som byggs mste bli billigare. Det mste o...

+ Read more

Vra studenter str nu infr en ny terminsstart och den stora bostadsbristen gr sig terigen pmind. Frra ret saknade exempelvis 20 000 studenter ngonstans att bo. S kan det inte fortstta! Det mste bli fart p bostadsbyggandet och de bostder som byggs mste bli billigare. Det mste ocks finnas ett varierat utbud av bostder. Regeringen arbetar med att skapa frutsttningar fr en bostadsmarknad dr mnniskor sjlva kan vlja boende efter sina behov under olika skeden av livet. Detta r den lngsiktigt bsta grunden fr att f till stnd det utbud av hyresrtter, bostadsrtter, garlgenheter och smhus som mnniskor vill ha.

Vanliga mnniskor mste ha rd att bo i nya bostder. Villkoren fr byggande och gande av bostder mste frbttras ytterligare, s att det blir mjligt att bygga bostder till rimliga kostnader. Ett stt att n detta r att gra regelverken kring bostadsbyggnation enklare.

Det har gjorts en versyn av PBL (plan- och bygglagen) men det mste gras mer.

Krngel och byrkrati kring nybyggnationer ska pressas tillbaka utan att gra avkall p kvaliteten och hnsyn till natur- och grnomrden samtidigt ska antalet kommunala srkrav begrnsas. Srskilt p landsbygden utanfr planlagt omrde mste det bli vsentligt enklare att f bygga. Vid nybyggnationer r det ocks rimligt att de standardiserade kraven prvas mot behovet av nya bostder. Konkurrensen inom bygg- och byggmaterielsektorn mste ocks frbttras.

Planprocessen har frenklats och det har infrts krav p maximala handlggningstider fr den som sker bygglov. Byggprocessen ska fortstta att kortas. Nr tidsgrnsen fr bygglov verskridits mste det finnas mjligheter till sanktioner fr att minska frhalning. Vi vill ven se ver Lnsstyrelsens roll som prvande instans fr att frhindra utdragna renden och verklaganden som ibland kan pg upp emot flera r.

Fr att mta bostadsbristen har regeringen sedan tidigare exempelvis infrt statliga kreditgarantier srskilt riktat till ungdomar (frstagngskpare) och mjliggjort fr kommu­nerna att stlla hyresgarantier fr den som har inkomst men saknar fast anstllning och drfr har svrt att p annat stt f ett hyreskontrakt.

En fungerande och rrlig bostadsmarknad krver att det finns ett tillrckligt antal hyresrtter. Vi vill ha ett fungerande bruksvrdessystem som skyddar hyresgsterna mot oskliga hyreshjningar och skapar trygghet nr det gller framtida boendekostnader. Vi vill skapa bttre frutsttningar fr att fler hyresrtter produceras i Sverige. kad konkurrens p bostadsmarknaden, bttre mjligheter till nybyggnation och ett fungerande hyressystem bidrar sammantaget till att fler bostder kan komma till i Sverige.

Christer Akej (M)

Riksdagsledamot fr norra och stra Skne

 

 

 

- Read less


Stockholm behver fler levande tak!

Stockholm mste ha en strategi fr att skapa levande tak. I mnga nybyggnationer r taken platta och det r ett slseri att inte anvnda dessa fr att skapa aktivitet och en mer levande stad. Inga platta tak ska byggas utan att mjligheterna att skapa aktivitet frs...

+ Read more

Stockholm mste ha en strategi fr att skapa levande tak. I mnga nybyggnationer r taken platta och det r ett slseri att inte anvnda dessa fr att skapa aktivitet och en mer levande stad. Inga platta tak ska byggas utan att mjligheterna att skapa aktivitet frst utreds, exempelvis genom serveringar, utsiktsplatser eller grnytor.

P redan byggda hus br mjligheten att utnyttja taken ses ver. Frsta byggnad att underska br vara Stockholm Water Front dr allmnheten idag effektivt stngs ute frn de utsiktsplatser som finns frn de versta vningarna.

Stockholm blir allt bttre p att skapa liv i bottenvningarna. Antalet restauranger och uteserveringar kar varje r. Men taken har glmts bort. Stockholm har f hga hus, drfr r det extra viktigt att de hga hus som byggs blir tillgngliga fr allmnheten ven p hjden. Det kan rra sig om serveringar, utsiktsplatser eller parkmark.

Ett bra exempel r ett av de planerade hghusen p Liljeholmskajen som kommer att innehlla en restaurang p vning 25 och 26. Andra frebilder r Kaknstornets restaurang och Globens SkyView. Skrckexempel finns ocks. Stockholm Water Front skulle bli ett nytt landmrke fr Stockholm men har restauranger endast i bottenvning mot Klarabergsviadukten. Dr om ngonstans borde taklandskapet ha utnyttjas fr att skapa spnnande mtesplatser fr mnniskor.

Jag vill att Stadsbyggnadsnmnden tar fram en strategi fr hur taken p befintliga hus, srskilt hga hus, kan anvndas bttre samt hur taken p nya hus kan planeras fr att bli mtesplatser fr mnniskor.

Erik Slottner
vice gruppledare fr Kristdemokraterna i Stockholms stadshus samt ledamot i Stadsbyggnadsnmnden.

Foto: Stadshuset

 

- Read less

Presentation

Hr publiceras inlgg frn gstskribenter som ger sin syn p branschen.

Nyckelord