Gstbloggen
 

AB eller ABT – r det verkligen frgan?

I byggbranschen finns tv dominerande standardavtal, AB och ABT (i nuvarande versioner AB 04 och ABT 06). AB ska anvndas d bestllaren projekterat entreprenaden och i detalj beskrivit det tekniska utfrandet. I sdant fall r det endast sjlva utfrandet som ligger entreprenren (en s kallad utfrandeentreprenad).

ABT ska anvndas d bestllaren istllet anger krav p funktioner, medan det ligger entreprenren att projektera och utfra tekniska lsningar s att funktionerna uppns (en s kallad total- eller funktionsentreprenad).

I praktiken frekommer det inte sllan att ABT anvnds ven d bestllaren i olika omfattning angett frdiga tekniska lsningar fr entreprenadens utfrande, en s kallad styrd totalentreprenad. P motsvarande stt frekommer det att bestllaren efterfrgar viss funktion fr begrnsande delar av en entreprenad, medan han i vrigt freskrivit frdiga tekniska lsningar och drfr handlar upp entreprenaden p AB.

Vilket standardavtal man vljer att tillmpa fr den enskilda entreprenaden frndrar i praktiken ofta parternas frpliktelser i mindre mn n vad mnga bestllare och entreprenrer tror. Som ett exempel kan nmnas att det i en p AB upphandlad entreprenad framgr att ett rum ska utfras med innervggar som skerstller att ett specifikt angivet ljudkrav uppns, men det anges inget om hur innervggarna tekniskt ska utfras och frtydligas att detta ligger entreprenren att bestmma utifrn angivna ljudkrav.

Ett motsatt exempel r om bestllaren freskrivit vissa ljuddmpande egenskaper fr innervggarna i en entreprenad som upphandlats p ABT, men samtidigt anges att innervggarna ska utfras med ett visst material och med vissa specifika dimensioner. I dessa situationer har entreprenren som utgngspunkt ett funktionsansvar i den p AB upphandlade entreprenaden och ett utfrandeansvar i den p ABT upphandlade entreprenaden.

Eftersom byggande r en komplex verksamhet svl tekniskt som juridiskt, uppkommer det ofta situationer som inte r s entydiga och klara som i mina exempel. Hur ansvaret ska frdelas mellan parterna krver d en initierad juridisk tolkning av avtalshandlingarna, inte sllan med inslag av teknisk sakkunskap. Ngon lsning p ansvarsfrdelningen erhlls d inte genom ett enkelt konstaterande av om det r en utfrandeentreprenad med AB respektive totalentreprenad med ABT som gllande standardavtal.

Ovanstende till trots, r det min erfarenhet att bestllare och entreprenrer inte sllan tenderar att argumentera just p detta frenklade stt. Bestllaren menar att eftersom det r frga om en totalentreprenad enligt ABT ska entreprenren svara fr att alla delar av entreprenaden fungerar p freskrivet stt, medan entreprenren menar att han inte har ngot funktionsansvar fr ngon del av entreprenaden d det r frga om en utfrandeentreprenad enligt AB. 

Ofta resulterar denna typ av argumentation i att parterna fr svrt att enas, med lngdragna tvistigheter och ibland rttsprocesser som fljd. AB och ABT, respektive begreppen total- och utfrandeentreprenad, blir d tillhyggen i en allt fr frenklad och icke konstruktiv debatt mellan bestllare och entreprenr. ven om tvistigheter aldrig helt kommer att kunna undvikas, r jag vertygad om att avtalsprocessen skulle frenklas och byggbranschen gynnas av att ha ett och samma standardavtal fr alla entreprenader. Avtalstekniskt skulle detta med ltthet lta sig gras och fr mig r det en gta att de som utarbetar avtalen –Freningen Byggandets Kontraktskommitt, BKK – inte valt att g den vgen.

Johan Rosn
Advokat, Andersson Gustafsson Advokatbyr

Snkt ROT blir smrjmedel i den svarta ekonomin

En statlig utredning freslog nyligen att taket fr ROT- och RUT-avdragen ska snkas frn 50 000 kronor till 34 000 kronor. Snkningen grs fr att finansiera en slopad kommunal fastighetsavgift fr hyresrtter.

Alla tgrder som syftar till att ka bostadsbyggandet r bra men nr det sker genom att minska avdragen fr ROT och RUT blir det helt fel.

Det r uppenbart att ROT-avdraget betyder oerhrt mycket fr serisa aktrer inom hela byggsektorn och fr mlerinringen har ROT skapat en ny marknad. Innan ROT-avdraget infrdes utgjorde privatmarknaden ungefr tv procent av vra medlemsfretags omsttning. Idag r motsvarande siffra drygt 20 procent.

Men ROT har ocks inneburit att attityden till svartarbete har frndrats. Ngot som r bra fr hela skattemoralen. Flera underskningar visar att sedan ROT infrdes tycker allt fler att svartarbete r oacceptabelt. Men en underskning bland allmnheten som Mlaremstarna gjorde frra ret visade ocks tydligt att prisbilden spelar in nr det gller skattemoralen. Det r inte ok att handla svart eftersom det finns mjlighet att gra ROT-avdrag. Men om avdraget frsvinner eller frsmras r det uppenbart att bengenheten att anlita professionella hantverkare skulle minska. Tyvrr bekrftar underskningen att mleri r den tjnst som allra flest skulle kunna tnka sig att betala svart fr om ROT-avdraget frsvinner.

Nu freslr ju visserligen inte den nya utredningen att ROT helt ska tas bort. P den freslagna snkningen av avdragstaket skulle staten tjna ca 1,8 miljarder kr. Under 2012 uppgick ROT totalt till 14,5 miljarder och sett i den jmfrelsen kan ju den freslagna besparingen verka mindre dramatisk. Det tycker i alla fall utredaren som inte tror att snkningen kommer f ngra stora konsekvenser fr ROT-anvndarna eftersom det bara r cirka 10 procent av dem som gr avdrag ver 34 000 kronor.

Men denna matematik leder till fel slutsatser. Fr det frsta motsvarar 10 procent av ROT-anvndarna s mnga som nstan 100 000 personer, fr det andra s kommer efterfrgan p de lite mer omfattande ROT-tjnsterna att minska vilket drabbar fretagen inom byggsektorn och fr det tredje s kommer vi att f se att ett antal privatkunder faller tillbaka i gamla mnster och brjar kpa svarta tjnster igen. Och allt detta fr att gra en snkning av skatterna fr hyreshusen som r s liten att alla r verens om att den i praktiken inte kommer leda till det nskade, fler nya hyresrtter. I det hr fallet kan man allts verkligen tala om att skadan r strre n nyttan.

Erfarenheten sger oss istllet att besparingen p 1,8 miljarder bara kommer att bli ett nytt smrjmedel i den svarta ekonomin. r det klokt?

Bjrn Hellman, vd fr Mlaremstarna.

Presentation

Hr publiceras inlgg frn gstskribenter som ger sin syn p branschen.

Nyckelord