Gstbloggen
 

Fryst Frbifart skapar tillvxtfrossa

Stockholmarna har varken tid eller rd att vnta p Frbifarten. Det behvs ny kollektivtrafik och nya vgar. Om Frbifarten inte byggs kommer trafikinfarkten att frvrras och det drabbar stockholmarna. Detta r inte en ansvarsfull politik.

Frbifart Stockholm r en viktig tillvxtfrga fr Stockholmsregionen. Vgen behvs fr att avlasta Essingeleden och klara kapaciteten i trafiksystemen i en region som vxer med tv fullsatta bussar varje dag. Om Frbifarten frsenas i ett r s blir den samhllsekonomiska frlusten minst tv miljarder. Dessutom tillkommer direkta frseningskostnader som drabbar skattebetalarna nr pbrjade arbeten avbryts och planer frhalas.

Hela 88 procent av invnarna i Stockholms ln har rstat p riksdagspartier som vill bygga Frbifarten. Att blunda fr det r mkligt ur ett demokratiskt perspektiv. En frysning av Frbifarten kommer att kosta skattebetalarna miljardbelopp per r i utebliven samhllsnytta och projekteringspengar.

• Frbifart Stockholm behvs fr den ekonomiska tillvxten. Om fretagen kan attrahera personal frn hela regionen och leverera varor och tjnster utan att fastna i bilker gynnas ekonomin.

• Frbifart Stockholm behvs fr en vxande trafik eftersom Stockholms ln de senaste 12 ren har vxt med 303 796 invnare.

• Frbifart Stockholm ger bttre kollektivtrafik eftersom den skapar goda mjligheter till en bra kollektivtrafik med buss. Stockholmsregionen behver bde Frbifarten och utkad kollektivtrafik.

• Frbifart Stockholm binder samman norra och sdra Stockholm, vilket ger de boende bttre mjligheter att bo och arbeta i de olika delregionerna

 

Anna Wersll

Nringspolitisk expert vid Stockholms Handelskammare.


Fler bostder - men inte p bekostnad av mnniskors hlsa

Det rder akut bostadsbrist och fler bostder behver byggas. Framfr allt r det bristen p hyresrtter och flerfamiljshus som behver tgrdas. Vi behver ocks se ver hur vra stder frttas och hur fler fr mjlighet att hitta mer varaktiga hem. Om det r de flesta verens.

Men det r viktigt att det inte sker till priset av mnniskors hlsa.

Den tidigare alliansregeringen skickade nyligen ut ett frslag om frndrade bullerregler vid nybyggnation p remiss. Hyresgstfreningen bedmer att den lagstiftning som fresls trda i kraft den 2 januari 2015, som kar samordningen avseende buller mellan plan- och bygglagen och miljbalken, i stort kommer att underltta planering och byggande av bostder.

Dremot kan Hyresgstfreningen inte tillstyrka den del av frslaget som rr hjning av riktvrdena vid trafikbuller.

Nr forskningen s tydligt visar att trafikbuller fr stora konsekvenser fr mnniskors hlsa och str bde smn och avkoppling s r det viktigt att se konsekvenserna av det innan en regelfrndring grs.

Alliansregeringens bakgrund till frslaget om ndrade riktvrden fr trafikbuller var att de nuvarande riktvrdena ses som ett hinder fr byggande av bostder. Men det finns ingen forskning som visar att det sambandet r klarlagt.

Tvrtom har det p senare tid hjts allt fler varnande rster inom forskningsvrlden om risken med att hja grnsvrdena fr trafikbuller. Buller str och pverkar mnniskors hlsa mer n man tidigare trott. Buller frn trafik r dessutom den strsta kllan till strning.

Olika grupper r dessutom olika knsliga fr buller. Barn r till exempel extra knsliga. Folkhlsomyndighetens forskningsrapporter visar dessutom att mnniskor som bor i flerbostadshus r mer utsatta fr buller n de som bor i smhus.

Det r ocks uppenbart att om grnsvrdena hjs s frsmras mnniskors tillgnglighet till sin utemilj. Det ger naturligtvis konsekvenser fr de boendes mjligheter att vistas p sin uteplats eller balkong.

Frndrade riktvrden r ocks ett steg tillbaka i den utveckling mot ett mer hllbart samhlle som vi alla behver strva mot. I slutet av september skrev till exempel sju forskare inom bland annat miljmedicin och akustik att ”Regeringens frslag av rikt- och grnsvrden fr trafikbuller gr stick i stv med mlen om ett milj- och hlsomssigt hllbart samhlle” (Sydsvenska dagbladet 140925).

Det rder allts alldeles fr stor oskerhet kring de konsekvenser fr mnniskors vlmende som frndrade grnsvrden av trafikbuller skulle fra med sig. Eftersom den freslagna frndringen rr frgor som har ett direkt samband med mnniskors hlsa tycker Hyresgstfreningen att en sdan betydande lagndring frst mste fregs av en konsekvensutredning.

 

Marie Linder, frbundsordfrande Hyresgstfreningen

Karin Lindeberg, miljexpert Hyresgstfreningen

 

 


Att frhlla sig till jmstlldhet

Det finns olika stt att frhlla till jmstlldhet. Ja eller snarare till avsaknaden av jmstlldhet i bygg- och fastighetsbranschen. Under ret har jmstlldhetsfrgorna ftt ett uppsving i debattklimatet vilket gjort att det varit extra tydligt att vi har lite olika stt att frhlla oss till jmstlldhet. Jag har lagt mrke till lite olika stt vi frhller oss till jmstlldhet.

Ett stt att frhlla sig r ett accepterande: ja jo men visst, vi har det inte jmstllt, men kanske fr vi acceptera att vi inte kommer lngre. Bttre att gilla lget. Att det inte r jmstllt. n att stnga huvet i vggen ver ngot vi nd inte kommer unna frndra. I samma kategori faller kommentarer om att vi borde nja oss med den jmstlldhet vi stadkommit och sluta fokusera p kvinnor och mn och brjar prata mngfald i branschen istllet. Jag har till och med ftt kommentaren att vi borde vara stolta ver att det nd finns ganska mnga kvinnor i vr bransch och att det minsann ser vrre ut i andra branscher.

En annan variant jag ibland stter p och som lnge varit det stt som man ska svara vid exempelvis tidningsintervjuer och liknande r att aldrig ha sttt p ojmstlldhet. Att ens arbetsplats r jmstlld och att alla, bde kvinnor och mn har samma mjligheter att gra karrir. Och kvinnor blir till och med inbjudna att bada bastu med mnnen p kontoret. S mjligheterna saknas inte, utan att anledningen till att det saknas kvinnor p ledande positioner beror p att kvinnorna sjlva vljer att inte satsa p karriren. Hit hr ocks kategorin av beskrivningar som att jmstlldheten sitter i fretagets dna, gener, vggar, tak, golv, ryggmrg, benmrg. Ja ni frstr, det r allts ngot som fretaget inte behver koncentrera sig p, utan att det fungerar av sig sjlv.

Eller s finns det en tredje variant dr man helt enkelt gr p fakta, och undersker och kartlgger hur det str till med jmstlldheten och tar fram en handlingsplan fr att rtta till det som behver ndras och stter upp och fljer upp ml och aktiviteter. Sjlv tror jag att det mest framgngsrika r just det tredje alternativet. Fr det r sllan resultat kommer gratis och av sig sjlv, hur mycket det n sitter i fretags vggar eller dna. Jag vet ingen som skulle sga s kring energieffektiviseringstgrder. Jo vi har elbesparingar i blodet, vi har aldrig sett ngon som inte skulle ta elbesparingar p allvar.

Nej, r det inte dags att gra som man behver kring alla andra frgor dr man vill se resultat? Mta, ta fram handlingsplan, stta ml tgrda och mta igen. Varfr har vi s svrt att frhlla oss till jmstlldhet p ett naturligt stt? Fr det r varken svrare eller krngligare n att jmstlldhet p vra arbetsplatser r ndvndigt bde ur ett medmnskligt perspektiv som det r ndvndigt ur ett konkurrenskraftigt perspektiv. Fr hur ondligt viktigt n mngfaldsfrgorna n r s verkar ju de helt ouppneliga nr vi inte ens klarar av ett mngfaldsperspektiv, nmligen jmstlldhet.

 

Sara Haasmark
Hllbarhetschef Fastighetsgarna

Att frhlla sig till jmstlldhet

Ekonomisk brottslighet kan synas bestraffas hrdare n vldsbrott

Det har nyligen meddelats domar i ett par uppmrksammade ml rrande ekonomisk brottslighet i byggrelaterad verksamhet.
Bland annat har en fastighetschef p Kriminalvrden dmts fr mutbrott och flera entreprenrer som medverkat vid byggandet av Sderledstunneln har dmts fr bland annat grovt bedrgeri, samtliga till lnga fngelsestraff.

Det ska sgas att ingen av domarna har vunnit laga kraft och med all sannolikhet kommer dessa att prvas i hovrtten, men oavsett kan det konstateras att det nog alltid frekommit och tyvrr nog alltid kommer begs ekonomisk brottslighet inom byggbranschen (och givetvis ven inom andra branscher).
Vi har inte p ngot stt varit delaktiga i de ml som nmns ovan och har ingen mjlighet att uttala oss om domarna r korrekta.

En mer generell frgestllning som vi som jurister ofta fr frgan om nr det meddelas uppmrksammade domar rrande ekonomisk brottslighet r varfr sdan kan synas bestraffas klart hrdare n vldsbrott. Exempelvis fick den som dmdes till lngst straff i Sderledstunnelmlet fem rs fngelse, medan normalstraffet fr vldtkt r cirka tv r och en misshandel av ”normalgraden” kanske renderar i ngra mnaders fngelse.

Fr att frska besvara frgan kan man brja med att titta p vilka vervganden som ligger bakom nr man bestmmer vilka straff som ska dmas ut fr olika typer av brottslighet.
Vad ett brott frtjnar fr straff kan bestmmas p mnga stt.
Ofta understryks i offentliga utredningar och betnkanden vikten av att straffen ska ligga i linje med det allmnna rttsmedvetandet, vilket vanligen definieras som den instllning majoriteten av allmnheten har om rttsliga frgor.

Svensk lagstiftning utgr vidare frn att syftet med straffet r att f medborgarna i allmnhet att undvika brott – den s kallade allmnpreventiva effekten - men ven p hur frkastligt brottet som sdant anses vara och de vrden och intressen som krnks eller hotas genom brottet.

Vi r inte kriminologer, men om man utgr frn vilket straff som krvs fr att f allmnheten att inte beg brott r det nog s att straffets lngd i ganska liten grad pverkar bengenheten att beg vldsbrott. Dessa begs ofta i affekt och i hastigt mod, dessutom mycket ofta under pverkan av alkohol eller andra droger. I en sdan situation reflekterar helt enkelt grningsmannen inte ver vilket straff han riskerar fr sina handlingar.

Ekonomisk brottslighet r dremot ofta lnge och, mer eller mindre, vl planerad och begs fr att vinna ekonomisk vinning. Grningsmannen tar d en kalkylerad risk och i en sdan situation r det ltt att se att straffets lngd har stor betydelse fr bengenheten att beg brottet. Ur allmnpreventiv synpunkt kan det drfr skert vara motiverat att bestraffa ekonomisk brottslighet hrdare n vldsbrott.

Nr det gller hur frkastligt brottet som sdant anses vara och vikten hos de vrden och intressen som krnks eller hotas genom brottet, r det sannolikt s att det allmnna rttsmedvetandet innebr att misshandel och vldtkter ska straffas hrdare n exempelvis bedrgerier, mutor och skattebrott.

ven om det givetvis r viktigt att staten fr in skattepengar och att man ska kunna stta tillit till varandra i affrslivet, tycker nog de allra flesta att det r nnu viktigare att mnniskor inte ska behva riskera sin kroppsliga hlsa, fr att inte tala om den psykiska ohlsa som typiskt sett kan flja hos den som utstts fr fysiskt vld.
Utifrn detta perspektiv, borde sledes vldsbrott straffas hrdare n ekonomisk brottslighet.

Vad ska man d som jurist konkret svara nr man stlls infr frgan om det verkligen r riktigt att brottslighet som trots allt ”bara” handlar om pengar ofta kan bestraffas hrdare n grningar som allvarligt skadar personers fysiska och psykiska hlsa.
Det kanske lite undflyende svaret p frgan r att det i sjlva verket i vldigt liten utstrckning r upp till domare och vriga jurister att avgra den frgan.

Det r nmligen riksdagen, dvs. vra folkvalda politiker, som genom lagstiftning bestmmer ramarna fr hur allvarliga straff som skall utdmas fr olika typer av brottslighet.

Johan Rosn

Gustaf Cederschild


Advokater Andersson Gustafsson Advokatbyr

Presentation

Hr publiceras inlgg frn gstskribenter som ger sin syn p branschen.

Nyckelord