Debatt
 

Det r vrt ansvar att skra kompetensfrsrjningen

Mer n hlften av Sveriges studenter arbetar extra vid sidan av sina studier, men deras erfarenheter r sllan relevanta nr de slutar skolan och brjar ska sina frsta riktiga jobb. Samtidigt som fastighetsbranschen skriker efter unga akademiker krver vi ofta arbetslivserfarenheter ...

+ Read more

Mer n hlften av Sveriges studenter arbetar extra vid sidan av sina studier, men deras erfarenheter r sllan relevanta nr de slutar skolan och brjar ska sina frsta riktiga jobb. Samtidigt som fastighetsbranschen skriker efter unga akademiker krver vi ofta arbetslivserfarenheter ven av de unga. Ngot som de omjligt kunnat skaffa sig. Det hr r ett moment 22.

En ny underskning bland fastighetsbranschens arbetsgivarorganisation Fastigos medlemmar visar att bara var sjtte arbetsgivare tycker att det r ltt att hitta unga skande med relevant arbetslivserfarenhet. Nstan hlften av de svarande, 47 procent, tycker snarare att det r svrt att finna unga akademiker med relevant arbetslivserfarenhet. Samma frhllanden rder skert ven i mnga andra branscher.

Mnga akademiska utbildningar r oftast helt teoretiska nda fram till examen. I utbildningen ingr sllan ngon lngre praktik. Relevanta arbetslivserfarenheter fr studenten skaffa sig genom sommarjobb eller extrajobb under terminerna. Mnga arbetsgivare frvntar sig att nybakade akademiker har arbetslivserfarenhet nr de sker sitt frsta jobb – och d r det inte mer n rtt att arbetsgivarna frsker skapa kontakt med de potentiella medarbetarna redan som studenter.

Fr att underltta fr medlemsfretagen att ge unga akademiker erfarenhet av branschen har fastighetsbranschens arbetsgivarorganisation Fastigo tecknat ett kollektivavtal om studentmedarbetare med fackfrbunden Unionen, Vision, Sveriges Chefsorganisation Ledarna, Jusek, Sveriges Ingenjrer, Sveriges Arkitekter, Civilekonomerna och Akademikerfrbundet SSR. Avtalet innebr att studenten fr arbeta med relevanta arbetsuppgifter, som mest 15 timmar per vecka och p villkor som r anpassade till studentens situation.

Fastighetsbranschen sitter nu i frarstet och det r upp till oss sjlva att avgra vilken kompetens de skande har nr de examineras. Genom att ppna upp fr studenterna med hjlp av studentmedarbetarjobb kan vi bde se till att bygga den arbetslivserfarenhet vi vill att de skande ska ha, samtidigt som vi fr nya lsningar p utmaningar branschen str infr. Det r vrt ansvar att skra kompetensfrsrjningen.

 

Charlotta Stensson, frhandlingschef Fastigo

 Mona Tapper, frhandlingschef Vision

 Hans Skld, frhandlingschef Jusek

 Mikael Rosengren, frhandlingschef Sveriges Ingenjrer

 Mikael Andersson, frhandlingschef Civilekonomerna

 Ulrik stling, frhandlingschef Sveriges Arkitekter

 Maria Johansson, bitrdande frhandlingschef Akademikerfrbundet SSR

 Helena Hedlund, frhandlingschef Ledarna

 Niklas Hjert, frhandlingschef Unionen

- Read less


Bygg stder fr framtiden

Stder r den strsta drivkraften bakom den globala ekonomin. Enligt konsultbolaget McKinsey svarar 600 stder fr 60 procent av den globala bruttonationalprodukten, BNP.

 Hr i Sverige representerar de tre strsta stderna Stockholm, Gteborg och Malm en stor del av BNP. En hgst relevant frgestllning r drfr vilka strategier stder kan anta fr att planera, bygga och vidmakthlla sig sjlva som center fr innovation och ekonomisk tillvxt.

 Stder har under 5 000 r visat sig vara en oerhrt produktiv ekonomisk modell. Skiftet till en urban livsstil mjliggr fr miljoner mnniskor runt om i vrlden att f hgre inkomster och strre kpkraft.

 Infrastruktur spelar en kritisk roll i en stads framgng, genom att tillgodose energi, vatten, transport, avfallshantering och tillgng till mat och andra varor. Infrastruktur stttar mer n de grundlggande behoven i en stad; den uppmuntrar kommunikation och interaktion mellan mnniskor – de fundamentala grundbultarna fr innovation och framtida ekonomisk tillvxt.

 I dag rr sig mnniskor mot stder av mnga anledningar, det kan vara jobb, skola, service eller kultur. Men hur kommer framtidens stder se ut? Livskvalitet kommer troligen spela en nnu strre roll framver och faktorer som hllbarhet, energieffektivitet, hgkvalitativa bostder och skolor och hg skerhet kommer vara krav. Stder kommer vara adaptiva, samarbetsinriktade och alla kommer ha tillgng till service och kollektivtrafik.

 I praktiken kommer framtidens stad bero p vilka beslut vi fattar idag. Hur dagens kronor och ren prioriteras fr infrastrukturinvesteringar r en reflektion av samhllets sociala, ekonomiska och miljmssiga vrderingar. Frgan fr stadsplanerare r hur de ska uppmuntra ekonomisk aktivitet p ett stt som maximerar samhllsnyttan.

 Ny teknik kan hjlpa stder att utreda hur olika designmjligheter kan bidra till en mer hllbar stad, som har ett ekonomiskt frsprng och hgre livskvalitet. Fr att n de mlen r fyra omrden inom infrastruktursatsningarna av stor vikt.

 1. Byggnader som uppfrdes fr flera decennier sedan kommer fortfarande st kvar d de r byggda i stl, men med moderna framsteg i utrkningskraft r det nu mjligt att snabbt utvrdera byggnadssystemen och prioritera energieffektiva uppgraderingar. Detta skulle kunna bidra till att rusta upp de nedslitna miljonprogrammen i flera av vra storstder.

 2. Genom att bygga parker och grna korridorer i stder kan stormvatten tas om hand och en vackrare och mer hlsosam stadsmilj skapas. Kuststder behver leverera lngsiktiga hllbarhetsstrategier som tar hnsyn till den hjda vattennivn och svra stormar. Simulering genom kraftfull mjukvara hjlper planerare och designers att hitta innovativa och kostnadseffektiva lsningar p problem som dessa.

 3. Transportmyndigheter anvnder sig ocks av moderna designverktyg fr att snabbt utforska olika trafiklsningar fr att kapa restider och minska ttheten i trafiken.

4. Frutom minskade vxthusgasutslpp och mer stabila energikostnader kan energisjlvfrsrjning inom stderna frn frnybara energislag som sol och vindenergi hjlpa till att minska beroendet av importerad energi.

 Trots de vxande teknologiska framstegen r det mnniskor, inte teknik, som skapar en stad. Dagens teknologi stdjer Big Data; stder och fretag kan anvnda data fr att skapa och komma med frslag fr nya designer som visas i sin nuvarande omgivning eller genomfra analyser fr populationstillvxt.

 Med uppkomsten av Big Data och tillgngligheten av avancerad modelleringsteknik r det mjligt att planera och prioritera investeringar i stadsutveckling med ett strre mtt av frutsgbarhet och uppn mtbart bttre resultat. Det gr ocks att alla intressenter, frn medborgare till professionella, kan involveras i planeringsprocessen tidigare p ett lttfrsteligt stt.

 

Joachim Dekker, Autodesk Sverige

Bild: Autodesk.Bild: Autodesk.

Har jmstlldheten gtt fr lngt?

Har jmstlldheten gtt fr lngt? En frga som dyker upp med jmna mellanrum. Nr frgan dyker upp blir jag inte provocerad. Men jag blir besviken. Besviken, eftersom vi skulle kunna diskutera om hur vi snabbast nr jmstlldhet inom olika omrden. Men istllet blir vi tvungna att diskutera om jmstlldheten gtt fr lngt. Fortfarande idag ses inte jmstlldhet som ngot sjlvklart. Utan ngot som till och med kan g fr lngt.

I bygg- och fastighetsbranschen pratar vi inte enbart jmstlldhet idag. Utan frgan om behovet av kad mngfald kommer allt oftare upp som ett prioriterat omrde i debatten. Det sgs ocks ofta att vi r bra p jmstlldhet. Att vi kommit ganska lngt med jmstlldhetsfrgor i bygg- och fastighetsbranschen. Att vi nu till och med kan sluta att pratat om kvinnor och mn, och istllet verg till att prata om etnicitet och lder och annan utbildningsbakgrund exempelvis. Jag hller inte med. Eller jag hller med om att vi definitivt ska lyfta in mngfaldsfrgorna i alla omrden som rr branschen. Men jag hller definitivt inte med om att vi r klara med jmstlldhetsfrgorna. Nej vi har lngt kvar.

Men frutom att vi debatterar om jmstlldheten gtt fr lngt s tenderar vi att vi argumentera om i vilket skede det r bst att brja med jmstlldhet. Fr ofta nr det dyker upp ett frslag om hur vi ska n en kad jmstlldhet s mts den av kommentarer om att just dr s r det inte rtt att brja med jmstlldheten. Nr jmstllda styrelser eller ledningsgrupper eller jmstllda lner och rekryteringar debatteras s fresls istllet exempelvis att jmstlldhetsarbetet br pbrjas i frskolorna. Att jmstlldheten mste f ta tid och mogna fram.

Jag menar att jmstlldhet r en sjlvklarhet i ett modernt samhlle och inte ngot som ska behva mogna fram.

Fr lt mig nu bara frtydliga att jmstlldhet innebr att kvinnor och mn ska ha samma mjligheter och rttigheter. Inget annat. Alla underskningar visar att vi har en hel del att gra bde i samhllet i stort och i bygg - och fastighetsbranschen. Att sga att vi r klara med frgan i vra branscher fr att det ser bttre ut hos oss n i vissa andra branscher r bara tidsslseri.

Jmstlldheten har inte gtt fr lngt fr vi har inte ens ntt dit. Och det handlar inte om att vnta p rtta tillfllet, eller att vnta tillrckligt lnge fr att vi ska n jmstlldhet.

Det handlar om att agera hr och nu. Vid frsta bsta tillflle. Gr vad du kan, i din roll och i din vardag fr att ka jmstlldheten istllet fr att minska den. Vid nsta rekryteringstillflle, vid nsta lnesttning, vid nsta befordran, vid nsta mte, vid nsta uppdrag, vid nsta kommentar om en kvinna, vid nsta kommentar om en man. Du kan gra skillnad. Gr det s fr vi bde en bttre och mer attraktiv bransch och ett bttre samhlle p samma gng.

Sara Haasmark

Hllbarhetschef

Fastighetsgarna

Presentation

Hr publiceras inlgg frn gstskribenter som ger sin syn p branschen.

Nyckelord