Städer är den största drivkraften bakom den globala ekonomin. Enligt konsultbolaget McKinsey svarar 600 städer för 60 procent av den globala bruttonationalprodukten, BNP.

 Här i Sverige representerar de tre största städerna Stockholm, Göteborg och Malmö en stor del av BNP. En högst relevant frågeställning är därför vilka strategier städer kan anta för att planera, bygga och vidmakthålla sig själva som center för innovation och ekonomisk tillväxt.

 Städer har under 5 000 år visat sig vara en oerhört produktiv ekonomisk modell. Skiftet till en urban livsstil möjliggör för miljoner människor runt om i världen att få högre inkomster och större köpkraft.

 Infrastruktur spelar en kritisk roll i en stads framgång, genom att tillgodose energi, vatten, transport, avfallshantering och tillgång till mat och andra varor. Infrastruktur stöttar mer än de grundläggande behoven i en stad; den uppmuntrar kommunikation och interaktion mellan människor – de fundamentala grundbultarna för innovation och framtida ekonomisk tillväxt.

 I dag rör sig människor mot städer av många anledningar, det kan vara jobb, skola, service eller kultur. Men hur kommer framtidens städer se ut? Livskvalitet kommer troligen spela en ännu större roll framöver och faktorer som hållbarhet, energieffektivitet, högkvalitativa bostäder och skolor och hög säkerhet kommer vara krav. Städer kommer vara adaptiva, samarbetsinriktade och alla kommer ha tillgång till service och kollektivtrafik.

 I praktiken kommer framtidens stad bero på vilka beslut vi fattar idag. Hur dagens kronor och ören prioriteras för infrastrukturinvesteringar är en reflektion av samhällets sociala, ekonomiska och miljömässiga värderingar. Frågan för stadsplanerare är hur de ska uppmuntra ekonomisk aktivitet på ett sätt som maximerar samhällsnyttan.

 Ny teknik kan hjälpa städer att utreda hur olika designmöjligheter kan bidra till en mer hållbar stad, som har ett ekonomiskt försprång och högre livskvalitet. För att nå de målen är fyra områden inom infrastruktursatsningarna av stor vikt.

 1. Byggnader som uppfördes för flera decennier sedan kommer fortfarande stå kvar då de är byggda i stål, men med moderna framsteg i uträkningskraft är det nu möjligt att snabbt utvärdera byggnadssystemen och prioritera energieffektiva uppgraderingar. Detta skulle kunna bidra till att rusta upp de nedslitna miljonprogrammen i flera av våra storstäder.

 2. Genom att bygga parker och gröna korridorer i städer kan stormvatten tas om hand och en vackrare och mer hälsosam stadsmiljö skapas. Kuststäder behöver leverera långsiktiga hållbarhetsstrategier som tar hänsyn till den höjda vattennivån och svåra stormar. Simulering genom kraftfull mjukvara hjälper planerare och designers att hitta innovativa och kostnadseffektiva lösningar på problem som dessa.

 3. Transportmyndigheter använder sig också av moderna designverktyg för att snabbt utforska olika trafiklösningar för att kapa restider och minska tätheten i trafiken.

4. Förutom minskade växthusgasutsläpp och mer stabila energikostnader kan energisjälvförsörjning inom städerna från förnybara energislag som sol och vindenergi hjälpa till att minska beroendet av importerad energi.

 Trots de växande teknologiska framstegen är det människor, inte teknik, som skapar en stad. Dagens teknologi stödjer Big Data; städer och företag kan använda data för att skapa och komma med förslag för nya designer som visas i sin nuvarande omgivning eller genomföra analyser för populationstillväxt.

 Med uppkomsten av Big Data och tillgängligheten av avancerad modelleringsteknik är det möjligt att planera och prioritera investeringar i stadsutveckling med ett större mått av förutsägbarhet och uppnå mätbart bättre resultat. Det gör också att alla intressenter, från medborgare till professionella, kan involveras i planeringsprocessen tidigare på ett lättförståeligt sätt.

Joachim Dekker, Autodesk Sverige

Har jämställdheten gått för långt? En fråga som dyker upp med jämna mellanrum. När frågan dyker upp blir jag inte provocerad. Men jag blir besviken. Besviken, eftersom vi skulle kunna diskutera om hur vi snabbast når jämställdhet inom olika områden. Men istället blir vi tvungna att diskutera om jämställdheten gått för långt. Fortfarande idag ses inte jämställdhet som något självklart. Utan något som till och med kan gå för långt.

I bygg- och fastighetsbranschen pratar vi inte enbart jämställdhet idag. Utan frågan om behovet av ökad mångfald kommer allt oftare upp som ett prioriterat område i debatten. Det sägs också ofta att vi är bra på jämställdhet. Att vi kommit ganska långt med jämställdhetsfrågor i bygg- och fastighetsbranschen. Att vi nu till och med kan sluta att pratat om kvinnor och män, och istället övergå till att prata om etnicitet och ålder och annan utbildningsbakgrund exempelvis. Jag håller inte med. Eller jag håller med om att vi definitivt ska lyfta in mångfaldsfrågorna i alla områden som rör branschen. Men jag håller definitivt inte med om att vi är klara med jämställdhetsfrågorna. Nej vi har långt kvar.

Men förutom att vi debatterar om jämställdheten gått för långt så tenderar vi att vi argumentera om i vilket skede det är bäst att börja med jämställdhet. För ofta när det dyker upp ett förslag om hur vi ska nå en ökad jämställdhet så möts den av kommentarer om att just där så är det inte rätt att börja med jämställdheten. När jämställda styrelser eller ledningsgrupper eller jämställda löner och rekryteringar debatteras så föreslås istället exempelvis att jämställdhetsarbetet bör påbörjas i förskolorna. Att jämställdheten måste få ta tid och mogna fram.

Jag menar att jämställdhet är en självklarhet i ett modernt samhälle och inte något som ska behöva mogna fram.

För låt mig nu bara förtydliga att jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och rättigheter. Inget annat. Alla undersökningar visar att vi har en hel del att göra både i samhället i stort och i bygg - och fastighetsbranschen. Att säga att vi är klara med frågan i våra branscher för att det ser bättre ut hos oss än i vissa andra branscher är bara tidsslöseri.

Jämställdheten har inte gått för långt för vi har inte ens nått dit. Och det handlar inte om att vänta på rätta tillfället, eller att vänta tillräckligt länge för att vi ska nå jämställdhet.

Det handlar om att agera här och nu. Vid första bästa tillfälle. Gör vad du kan, i din roll och i din vardag för att öka jämställdheten istället för att minska den. Vid nästa rekryteringstillfälle, vid nästa lönesättning, vid nästa befordran, vid nästa möte, vid nästa uppdrag, vid nästa kommentar om en kvinna, vid nästa kommentar om en man. Du kan göra skillnad. Gör det så får vi både en bättre och mer attraktiv bransch och ett bättre samhälle på samma gång.

Sara Haasmark

Hållbarhetschef

Fastighetsägarna