Gstbloggen
 

Riksrevisionen har missat mlet med Riksintressen

I artikeln "Riksintressen bromsar bostadsbyggandet" i Byggvrlden nr 1 2014 refererar frfattaren Anna Sjstrm till en rapport frn Riksrevisionen som hvdar att 60 procent av kommunerna med bostadsbrist har hindrats i sitt byggande de senaste tre ren. ven om pstendet r frenklat s r det korrekt att riksintressen i vissa lgen bromsar bostadsbyggandet.

Men det som inte verkar vara knt, uppenbarligen inte ens p Riksrevisionen, r att det r sjlva pongen med vra riksintressen. Man kar ju inte hastighetsbegrnsningen p vgar fr att det har blivit fler bilar? Riksintresseomrdena r skyddsvrda miljer som samhllet har bestmt att vi skall ta srskild hnsyn till. De har tillkommit just fr att kommuner och exploatrer i frvg skall veta att ndringar i dessa miljer r begrnsade. Dessutom r det just under rdande hgkonjunktur som riksintressena fyller sin funktion mest. Under hgkonjunkturer nr vinstmarginalerna r som strst kan riksintressena hjlpa till att styra investeringarna till andra omrden som d har en chans att vitaliseras genom nya bostder och andra samhllsnyttiga anlggningar.

Om riksintressen frsvagas kommer exploateringarna koncentreras till de omrden dr de frvntade vinsterna r strst, nmligen i stdernas kulturhistoriska krnor, eller i direkt anslutning till sjar och vattendrag. Effekten blir att vi bygger bort de kvaliter som r anledningen till de hga kvadratmeterpriserna. Med andra ord utgr riksintresseomrden fr kulturmiljvrden ett lngsiktigt skydd mot minskade marknadsvrden.

Om vi tittar nrmare p Riksrevisionens rapport bygger den p enkter, endast fyra verkliga exempel har studerats. Rapporten r helt i avsaknad av kllkritik och vilar sledes p en svag empiri vilket leder till att resultaten r mer eller mindre lsa antaganden och en lek med statistik. Kombinerat med att Riksrevisionen haft den felaktiga utgngspunkten att riksintressen inte ska hindra bostadsbyggande s blir hela rapporten starkt tendentis och ovetenskaplig. Vi hade frvntat oss mer verblick och ansvarstagande av Riksrevisionen.

Riksrevisionen borde givetvis haft som utgngspunkt att studera om riksintressena, och statens hantering av dessa, ondigt hindrar bostadsbyggande. Fr att kunna besvara denna frga p ett trovrdigt stt mste flera verkliga exempel och faktiska frhllanden studeras s att man kan avgra om de hinder som kommuner och exploatrer upplever r riktiga eller inte. Positivt i rapporten r nd att den fresprkar en skrpning i hanteringen av riksintressena frn de statliga myndigheterna, men det r andra sidan ingen nyhet, det r ngot som kulturmiljsektorn lnge nskat sjlva.

Det skrivs och debatteras mycket om hur vi skall rda bot p bostadsbristen. Ibland r det byggindustrins oligopol och byggfretagens hga vinster som fr bra hundhuvudet, ibland r det Plan-och bygglagen eller vra Riksintressen. Om man ser historiskt p bostadsbyggandet i Sverige, och ven i andra lnder, s har bostadsfrsrjningen fungerat bst nr marknaden har varit reglerad. Bra bostder t alla verkar bara kunna bli till om det allmnna tillhandahller ett bra regelverk och bidrar till finansieringen. Paul Hansson, byggnadsantikvarie & f.d. redaktr fr Byggnadskultur Stephan Fickler, byggnadsantikvarie & verksamhetsledare Svenska byggnadsvrdsfreningen

Paul Hansson, byggnadsantikvarie & f.d. redaktr fr Byggnadskultur
Stephan Fickler, byggnadsantikvarie & verksamhetsledare Svenska byggnadsvrdsfreningen

 

 

Svenska byggnadsvrdsfreningen r en oberoende, ideell frening med 6000 medlemmar. Freningens uppdrag r att sprida och frmedla kunskap om byggnadsvrd och sunt byggande, men ven att sl vakt om vrdefulla byggnader som hotas av rivning eller frvanskning.   ...

+ Read more

Svenska byggnadsvrdsfreningen r en oberoende, ideell frening med 6000 medlemmar. Freningens uppdrag r att sprida och frmedla kunskap om byggnadsvrd och sunt byggande, men ven att sl vakt om vrdefulla byggnader som hotas av rivning eller frvanskning.

 

Ls relaterade artiklar:

http://www.byggvarlden.se/riksintressen-bromsar-bostadsbyggandet-63847/nyhet.html

http://www.riksrevisionen.se/sv/rapporter/Rapporter/EFF/2013/Statens-hantering-av-riksintressen--ett-hinder-for-bostadsbyggande/

http://www.raa.se/riksintressen-hindrar-de-verkligen-bostadsbyggandet-2/

 

 

- Read less


Otydliga frfrgningsunderlag medfr risker

En upphandling av en byggentreprenad r av helt annat slag n ett kp av en vara. Det utmrkande fr en byggentreprenad r att den byggentreprenad som upphandlas aldrig kommer att genomfras eftersom en mngd frndringar kommer att behva hanteras under entreprenadtiden. Bestllaren kommer att upptcka behov av tillkommande arbeten vilka inte kunde frutses vid upphandlingstillfllet, frndrade frutsttningar gr att arbeten ndras och bestllaren avstr frn att lta utfra vissa arbeten. Detta r grunden till att det i byggbranschens standardavtal AB 04 och ABT 06 finns omfattande regleringar fr att hantera s.k. TA-arbeten. Dessa regleringar fr dock ge vika i de fall det finns frfattningar som anger att ngot annat ska glla och med detta avses upphandlingslagarna LOU och LUF.

All upphandling enligt upphandlingslagarna ska genomfras med beaktande av de gemensamhetsrttsliga principerna, vilket bl.a. innebr att sedan en upphandling annonserats r mjligheterna att gra frndringar i frfrgningsunderlaget eller bestlla ytterligare arbeten begrnsade.

Trots att det inte r frenligt med LOU och LUF att gra vsentliga frndringar av frfrgningsunderlaget genomfrs mnga upphandlingar av byggentreprenader med stora frndringar av frfrgningsunderlagen genom utskick av kompletterande freskrifter som bestllaren vill ska beaktas i anbuden. Fr den entreprenr som redan av annonsen bedmt att anbud inte kan lmnas, kan uppgifter som lmnas i kompletterande freskrifter innebra att det hade varit mjligt att lmna anbud. Bestllaren har d gtt miste om mjligheten att f in ytterligare intressanta anbud p grund av att frfrgningsunderlaget inte var tydligt nog vid annonseringen. Vid omfattande frndringar av frfrgningsunderlaget finns ven risk fr att upphandlingen verprvas. 

Om en bestllare bestllt TA-arbeten i enlighet med bestmmelserna i AB och ABT, men TA-arbetena inte beror p ofrutsedda omstndigheter eller om TA-arbetena kan avskiljas frn det ursprungliga kontraktet och inte r absolut ndvndiga att utfra riskerar bestllaren att agera i strid med LOU och LUF. Bestllning av TA-arbetena utgr d en otillten direktupphandling, vilket medfr att talan om ogiltighet kan fras mot avtalet om TA-arbeten och att Konkurrensverket kan fra talan mot bestllaren om upphandlingsskadeavgift.

Enligt AB och ABT ligger det bestllaren att utforma frfrgningsunderlag upprttade enligt god sed som klart utvisar vilka arbeten som ska ing i entreprenrens tagande. Upphandlingslagarna stller hgre krav p bestllarens utformning av frfrgningsunderlag n vad standardavtalen gr d mjligheten att ndra frfrgningsunderlaget r begrnsat och bestllningar av TA-arbeten endast kan gras under srskilda frutsttningar. I byggentreprenader upphandlade enligt LOU och LUF innebr drfr frndringar av frfrgningsunderlag sedan nya regler infrts i LOU och LUF ptagliga risker fr bde bestllare och entreprenrer. Det r tydligt att bestllare som upphandlar byggentreprenader enligt LOU och LUF i framtiden mste lgga ned mer kraft p att utforma frfrgningsunderlag s att dessa risker kan undanrjas.  

Viktoria Edelman,
Advokat,
Andersson Gustafsson Advokatbyr

 

 

Otydliga frfrgningsunderlag medfr risker

Stockholms framtid mste byggas idag

F hyresrtter leder till hgre arbetslshet. Nu mste fler hyresrtter byggas i Stockholm fr att staden ska fortstta utvecklas, skriver Greger Bjrkegren, ordfrande i Hyresgstfreningen region Stockholm.

Stockholm r hela Sveriges tillvxtmotor och en av vrldens mest dynamiska storstadsregioner. Hit sker sig mnniskor som vill jobba, studera eller starta fretag. Under de senaste tre ren har befolkningen kat med ver 140 000 personer men bostadsbyggandet har inte alls hngt med. Drygt 30 000 bostder har byggts, varav en tredjedel r hyresrtter. I dag saknas ver 120 000 bostder i Stockholmsregionen.

Fr att Stockholm ska fortstta vara en attraktiv och vl fungerande region att bo och verka i mste bostadsbristen byggas bort. Alla kommuner i Stockholms ln mste ta ansvar fr Stockholms framtid. Kommuner som till exempel Tby och Danderyd kan inte verlta bostadsfrsrjningen till sina grannkommuner utan mste brja bygga nu.

Den frndring som har skett i bostadsbestndet i Stockholm, med frre hyresrtter och fler individuellt gda bostder, innebr en allvarlig risk fr hgre arbetslshet. Redan 1996 visade den brittiske ekonomiprofessorn Andrew Oswald (Warwick University) p ett samband mellan utbrett privat bostadsgande och arbetslshet i Europa och USA. Mnniskor som har tagit miljonln fr sitt boende blir mindre flexibla och frndringsbengna vilket leder till en stelnad arbetsmarknad.

Hyresrtten r viktig fr att arbetsmarknaden ska fungera. Mnniskor som bor i hyresrtt flyttar i strre utstrckning n andra dit dr jobben finns. Hyresrtten r ocks viktig fr att mnniskor ska kunna flytta fr att f mjlighet att studera och fr att unga vuxna ska kunna pbrja sina vuxenliv.

Hyresrtten r en eftertraktad boendeform som mnga trivs i. Omkring en tredjedel av befolkningen i Stockholms ln bor idag i hyresrtt. Andelen behver kas fr att Stockholm ska kunna fortstta att utvecklas. Men det mste finnas hyresrtter som inte bara en liten exklusiv skara med mycket hga inkomster kan efterfrga.

Frn fastighetsgarhll basunerar man ut att lsningen p bostadsbristen r marknadshyror. Men marknadshyror kommer aldrig att leda till fler hyresrtter. Det r inte lnsamheten som r problemet. Redan i dag r hyresfastigheter i stockholmsregionen en av de mest lnsamma investeringar man kan gra (klla: IPD).

Det som faktiskt r ett hinder fr nyproduktion av hyresrtter i Stockholm r istllet de plgsamt utdragna planprocesserna med verklaganden och de hga markpriserna. Med snabbare planprocesser skapas frutsttningar fr att fler byggherrar ska kunna bygga i stockholmsregionen. Produktionen blir ocks mer kostnadseffektiv, vilket i sin tur ger bostder med rimliga hyror.

Ansvaret fr bostadssituationen och bostadsfrsrjningen ligger hos vra politiker. De har makten ver markanvisningar och stadsplaneringen. De har ocks ansvaret fr de kommunala bostadsbolagen. Politikerna har alla verktyg i sina hnder fr att se till att Stockholms framtid brjar byggas nu!

 Greger Bjrkegren

Ordfrande

Hyresgstfreningen region Stockholm

 

 Hyresgstfreningens tgrdsfrslag:

  • Investeringsstimulans fr nybyggnad av hyresrtter
  • Slopad fastighetsskatt fr hyresrtter
  • Skattefria underhllsfonder
  • Rotavdrag till hyresrtter
  • Miljpremie fr ombyggnad/upprustning av hyresrtter
  • Strkt boendeinflytande vid ombyggnad
  • Std till bostadsfretag p vikande marknader

 

Greger Bjrkegren.Greger Bjrkegren.

Presentation

Hr publiceras inlgg frn gstskribenter som ger sin syn p branschen.

Nyckelord