Gstbloggen
 

Konflikt hotar byggbranschen

Sveriges Byggindustrier vill ha sund konkurrens genom lagar och regler som nr hela branschen, inte bara den tredjedel som har kollektivavtal. Byggnads frslag r bde olagligt och olmpligt.

Det skriver Sveriges Byggindustriers frhandlingschef Mats kerlind som en replik p debattartikeln i frra numret av Byggvrlden.

Vi vill ha sund konkurrens genom lagar och regler som nr hela branschen, inte bara den tredjedel som har kollektivavtal. Byggnads frslag r bde olagligt och olmpligt. Det nr inte mlet utan skapar olika frutsttningar fr olika fretag. Ett frslag som innebr att fretag tvingas ta ett ekonomiskt ansvar fr andra fretags anstllda kan vi aldrig g med p. En strejk nu pverkar ekonomin i hela landet och srskilt p lokal niv dr jobb hotas. En strejk fr ven stora fljdeffekter i andra branscher.

Efter ett rs frhandlingar vet Byggnads redan att vi inte kan g med p deras ursprungliga frslag som de terigen har lagt fram. Dels krver frslaget att vi skrotar den svenska modellen och dels skapar den osund konkurrens. Att infra huvudentreprenrsansvar i kollektivavtal lser inte problemet med oegentligheter i entreprenadkedjor, det gr dremot lagar och regler fr hela branschen.

Utan en lagstadgad minimiln kan vi inte infra Byggnads modell i Sverige. Om ngra dagar kan vi st utan kollektivavtal i byggbranschen eftersom Byggnads har sagt upp avtalet. Sveriges Byggindustrier vill lsa problemet genom att skrpa lagar och regler som inkluderar alla fretag i branschen s att samma regler gller fr dem som gr rtt fr sig som fr dem som inte gr det. Vi vet att det fungerar eftersom vi prvat detta, t o m tillsammans med Byggnads i projektet ” Rena Byggen” i bland annat Gteborg, Lule, Karlstad och i Nacka. Byggnads vill dremotendast lgga ansvaret p den tredjedel av fretagen som redan tar ansvar och tecknar kollektivavtal.

Byggnads har rtt i att andra europeiska lnder har infrt liknande system. Men inte i kollektivavtal utan genom lagstiftning fr alla. I Tyskland har man t ex lagstadgad minimiln p cirka 70 kronor i timmen. Det har vi inte i Sverige. I stllet fr lagstadgad minimiln eller allmngiltiga kollektivavtal har vi den svenska modellen och Lavallagen. I byggbranschen r den lgsta lnen i Byggavtalet 24 500 kronor per mnad.

I sitt yrkande till arbetsgivarna tar Byggnads upp ett konkret exempel frn Stockholm dr man menar att arbetstagare har tjnat 35 kronor per timme. Trots att Byggnads vet att de framkommit att byggarbetarna fick 27 800 kronor per mnad. Det r dags fr Byggnads att sluta trixa med siffror.

Konkurrens p lika villkor r en frutsttning fr sunda och serisa fretag. Sunda och serisa fretag r en frutsttning fr justa villkor fr anstllda. Konkurrensen mellan fretag frndras markant med Byggnads frslag

Utlndska fretag skulle premieras p svenska fretags bekostnad. Egenfretagare skulle ha en frdel framfr anstllda i mindre fretag. Dessutom skulle det innebra ett ekonomiskt rikstagande fr fretag att ta nya affrskontakter. Frgan byggbranschen mste stlla sig nu r ifall vi ska hjlpa eller stjlpa fretag och anstllda i byggbranschen.

Mats kerlind
Frhandlingschef, BI.


”Vi mste vga se den fria rrlighetens baksidor”

Svensk arbetsmarknad r inte lngre en skyddad verkstad, vi r en del av den globaliserade marknaden och den europeiska fria rrligheten. I den offentliga debatten finns en dominerande uppfattning om den fria rrlighetens frtrfflighet men vi mste ocks vga se dess baksidor.

Det kan inte ha undgtt ngon hur billig arbetskraft har blivit ett konkurrensverktyg ven i Sverige. Vi har sett brplockare frn Thailand, lastbilschauffrer frn Bulgarien och byggnadsarbetare frn Uzbekistan utnyttjas, ofta hnsynslst, fr att p s vis f ner priserna. Det sker vrlden ver.

Byggbranschen r en av de vrst drabbade branscherna i Sverige av lglnekonkurrensen. I jakten p pressade priser anlitas underentreprenrer och i de lnga underentreprenadkedjorna uppstr en allt smre kontroll ver arbetsvillkor, lner, skerhet, god arbetsmilj, skatter, lagar och regler. Dessutom har konkurrensen snedvridits och de oserisa fretagen har blivit en etablerad del av byggbranschen. Vi vill stoppa den hr utvecklingen.

Ett viktigt verktyg fr att stoppa denna negativa utveckling r att i kollektivavtal infra ett huvudentreprenrsansvar. Byggnads har tagit fram ett kraftfullt och juridiskt hllbart frslag som skulle fungera under svenska frhllanden.

Frslaget kan frenklat beskrivas s hr:

Om en arbetsgivare inte fljer kollektivavtalet och verenskomna villkor s sker fljande.

  1. Den anstllde som har drabbats ska vnda sig till sin egen arbetsgivare och stlla krav
  2. Om inte det hjlper ska den enskilde eller den fackliga organisationen vnda sig till huvudentreprenren eller ngon av de andra entreprenrerna ovanfr i kedjan inom tre mnader frn fordrans frfallodag. Annars faller kravet.
  3. Den entreprenr som fr kravet mot sig har rtt att inom tio dagar invnda mot kravet och pkalla frhandling
  4. Om ingen frhandling pkallas blir huvudentreprenren eller den entreprenr som finns ovanfr i kedjan skyldig att kompensera den drabbade lntagaren. Huvudentreprenren eller den underentreprenr som str ovanfr i kedjan fr fljaktligen ta ansvar fr att underentreprenren inte skter sig.

Ett huvudentreprenrsansvar leder till en strre noggrannhet nr man anlitar underentreprenrer. Systemet fungerar sledes frebyggande eftersom frre oserisa fretag kommer att anlitas. Det har framfrts en oro fr att ett huvudentreprenrsansvar skulle bli dyrt fr fretagen. Erf...

+ Read more

Ett huvudentreprenrsansvar leder till en strre noggrannhet nr man anlitar underentreprenrer. Systemet fungerar sledes frebyggande eftersom frre oserisa fretag kommer att anlitas.

Det har framfrts en oro fr att ett huvudentreprenrsansvar skulle bli dyrt fr fretagen. Erfarenheter frn Tyskland och Norge visar tydligt att s r inte fallet. Bgge dessa lnder har infrt ett huvudentreprenadsansvar och kan konstatera att detta ansvar har haft en preventiv effekt d det finns frre oserisa aktrer p dessa marknader. De negativa ekonomiska konsekvenser som flaggades upp av nringslivet har inte heller besannats. Det kan ven tillgga att ett huvudentreprenrsansvar i princip r kostnadsneutralt fr fretagen s lnge det rder ordning och reda p arbetsplatsen med serisa underentreprenrer.

Arbetsgivarna har ocks framfrt att ett huvudentreprenrsansvar inte skulle vara frenligt med varken svensk lagstiftning eller EU-rtt. EU-domstolen har dock kommit fram till att det tyska systemet r frenligt med EU-rtten och Norge infrde huvudentreprenrsansvaret med frebild frn Tyskland. Byggnads frslag bygger till stor del p det tyska- och norska systemet och vilar sledes p vl underbyggd juridisk grund.

En invndning frn arbetsgivarsidan mot ett huvudentreprenrsansvar r att det redan finns, eller att vi r p vg att f kontrollsystem fr att komma t problemen. Det finns ett system med nrvaroliggare genom ID06. Det har ocks stllts krav p regeringen att infra mnadsvis inbetalning av de anstlldas skatter och att skattemyndigheten ska f gra oanmlda kontrollbesk. Kontrollsystemen r bra men inte tillrckliga. Vi r vertygade om att vi mste lsa ansvarsfrgan fr att med kraft se en frndring.

I grunden handlar detta om tv olika synstt. Vi vill ha en arbetsmarknad byggd p kompetens, kvalitet, god arbetsmilj och ordning och reda.  

Det andra alternativet r en arbetsmarknad med lgutbildade arbetare, kortvariga anstllningar, lga lner och fretag som konkurrerar genom att inte flja lagar och avtal. De lnder som valt den vgen har en arbetsmarknad som ingen r njd med. Det r detta frgan om huvudentreprenrsansvar handlar om.

Vi vet att vi har en majoritet av svenska folket och byggfretagen med oss. Nu r det bara Sveriges Byggindustrier som mste bestmma sig fr hur framtid ska se ut. Det borde inte vara ngra problem att enas om ett huvudentreprenrsansvar.

Johan Lindholm, frbundsordfrande, Byggnads
Jonas Wallin, frbundsordfrande, Elektrikerna
Hans hlund, frbundsordfrande, Fastighets
Mikael Johansson, frbundsordfrande, Mlarna
Janne Rudn, frbundsordfrande, Seko

- Read less

Presentation

Hr publiceras inlgg frn gstskribenter som ger sin syn p branschen.

Nyckelord