Gstbloggen
 

Vi kan inte tillta fler fasader med fuktproblem

Fuktskadade fasader har lnge varit ett terkommande problem inom nybyggnationen. Problemen har huvudsakligen uppsttt i s kallade enstegsttade putsfasader. Frutom stora ekonomiska skador har problemen med de fuktskadade fasaderna orsakat mycket personligt lidande, oro och kostnader.

Detta r naturligtvis helt oacceptabelt. I ett upprop till Sveriges byggfretag, arkitekter och freskrivare tar drfr branschorganisationen SPEF – Sveriges Murnings- och Putsentreprenrsfrening nu initiativ till att f fram arbetsmetoder och lsningar fr kvalitetsskrade fasader.

I rhundraden har putsade fasader ansetts som ett tligt, skert och lngsiktigt skydd mot vder och vind. Frutom ett fullgott skydd har de bidragit till att skapa vackra byggnader och stadsmiljer. Under lng tid var teknik och material relativt ofrndrade. P senare r har emellertid flera nya lsningar lanserats p marknaden. Drivkraften r som s ofta i sdana fall att effektivisera processer, uppn nya egenskaper och pressa kostnader. I kombination med pressade tidsscheman och jakt p snabb avkastning har detta i en del fall lett till katastrofala resultat.

Frn putsbranschen kan vi inte lngre acceptera det hr. Vi menar att flertalet skador r helt ondiga ven med moderna byggmetoder och materiallsningar. En del materialkombinationer r dock olmpliga med mnga gnger str orsakerna att finna i brist p kunskap och erfarenhet om hur arbetet ska utfras. Lgg till otillrcklig kommunikation och samverkan mellan alla de aktrer som tillsammans ska utforma och bygga ett hus och vi har en kraftigt kad risk fr att det gr fel.

Inom SPEF bedriver vi ett omfattande certifierings och utbildningsprogram fr vra medlemsfretag och deras anstllda. Detta r en grund fr vr verksamhet. Men vi inser att det inte rcker nr frtroendet fr materialen och putsade fasader vacklar. Det behvs ett helt nytt arbetsstt i putsbranschen dr trygghet fr de som ska ga och bo i husen stts i frsta rummet. Med vr erfarenhet, kunskap och insikt om problemen uppmanar vi drfr nu vriga Byggsverige att tillsammans med oss ta kat ansvar fr att komma tillrtta med problemen och f fram lsningar som gr att vi ter kan lita p att en putsad fasad alltid r sker, trygg och underhllsfri ver lng tid.

Anledningen till vrt upprop r att vi sjlva inte sitter p hela lsningen. Vi kommer att skrpa vra krav p att f rtt frutsttningar fr vra arbeten. Men det krvs ocks att arkitekter, byggfretag, byggentreprenrer, pltentreprenrer, fnstertillverkare och alla andra som pverkar husens och fasadernas konstruktion och utformning r med oss i detta. SPEF kommer inom kort tillsammans med de ledande materialleverantrerna att presentera frslag till lsningar som kommer att ge betydligt bttre kundtrygghet. Vi har ven med oss frskringssidan i det arbetet. I frslagen ingr skrpta krav och kontroller samt kat samarbete mellan olika aktrer.

P Nordbygg 2014 debatterade vi problemen och presenterade vra frslag till det som ska bli Sker Fasad.

 

Gino Carinci

Ordfrande fr SPEF – Sveriges Murnings- och Putsentreprenrsfrening

 

 

 

 


Byggherrens rtt till ersttning fr avhjlpande av fel

Det r inte ofta Hgsta domstolen prvar entreprenadrttsliga frgestllningar. Snart kommer vi dock f svar p en sedan lnge omdebatterad frga, nmligen om bestllaren av en entreprenad har rtt att krva ersttning fr avhjlpande av fel innan ett avhjlpande har gt rum och bestllaren har haft faktiska kostnader.

Oskerheten kring vad som gller har kat i och med att det under senare r kommit avgranden med helt skilda slutsatser. Av den anledningen r det kommande avgrandet frn Hgsta domstolen srskilt vlkommet.

Enligt standardavtalen, AB 04 och ABT 06, r en entreprenr bde berttigad och skyldig att avhjlpa fel. Om ett fel inte avhjlps inom freskriven tid fr bestllaren istllet lta avhjlpa felet. Ett sdant avhjlpande sker p entreprenrens bekostnad.

Fr en bestllare kan det framst som sjlvklart att man skall kunna f ersttning frn entreprenren fr ett fel som entreprenren r ansvarig fr innan man sjlv har haft kostnaden fr felavhjlpandet. Annars riskerar ju en bestllare som inte har rd att sjlv bekosta ett felavhjlpande att aldrig f felet avhjlpt.  Men om standardavtalen ger bestllaren rtt att bli ersatt fr framtida felavhjlpanden baserat p uppskattade kostnader finns det en risk att bestllaren inte kompenseras p ett korrekt stt.

I slutndan kanske det visar sig att felavhjlpandet blev mer eller mindre kostsamt n vad hypotesen pekade p. En bestllare som ftt rtt till ersttning utifrn en hypotetisk kostnad skulle vidare kunna vlja att inte alls avhjlpa felet utan istllet anvnda ersttningen till ngot helt annat. Bestllaren skulle ven kunna krva ersttning fr mer lngtgende tgrder n vad som egentligen r motiverat eftersom bestllaren inte riskerar att sjlv slutligt behva st kostnaden fr sdana tgrder.

Enligt min uppfattning talar mycket fr att Hgsta domstolen kommer landa i bedmningen att bestllaren inte fr rtt till ersttning fr att avhjlpa fel innan bestllaren haft den faktiska kostnaden fr det.  Om det stmmer, blir frgan hur en bestllare skall hantera en situation dr entreprenren vgrar att avhjlpa fel. Hr finns det ur ett juridiskt perspektiv olika tnkbara lsningar som kan vervgas.  

1)      En bestllare som inte har rd att bekosta ett avhjlpande av felet kan hvda att det fr oskliga konsekvenser och p s stt frska f till stnd en motsatt tillmpning av standardavtalet. Utrymmet fr en sdan tillmpning r dock ytterst begrnsad och skulle endast kunna tillmpas i undantagsfall.

2)      Vad en bestllare alltid kan gra r istllet att begra att domstolen faststller att entreprenren r ansvarig fr det aktuella felet. En fasstllestalan drivs ofta i just den situationen att man som ett frsta steg vill f till stnd en prvning av om ngon har ett betalningsansvar. Vcker man en faststllelsetalan om en entreprenrs felansvar undviker man allts att behva dra sig kostnader innan man vet om domstolen hller med om att entreprenren r ansvarig.

3)      Bestllaren kan ocks begra en dom som innebr att entreprenren lggs att utfra sjlva felavhjlpandet vilken kan inkludera ett frelggande om att behva betala vite till bestllaren fr det fall felavhjlpandet inte skulle utfras inom viss freskriven tid.

 

Efter sommaren kan vi frvnta oss att Hgsta domstolen avgjort frgan.

 

Johan Wingmark

Advokat

Andersson Gustafsson Advokatbyr

Presentation

Hr publiceras inlgg frn gstskribenter som ger sin syn p branschen.

Nyckelord