Gstbloggen
 

Vem ansvarar fr tekniska lsningar i partneringentreprenader?

Att projekterade tekniska lsningar inte fungerar p avsett stt innebr ofta bde tappad tid och stora merkostnader i byggentreprenader. Av naturliga skl blir konsekvenserna vrre ju senare det upptcks att en teknisk lsning r felaktig och riktigt illa blir det typiskt sett om den redan hunnit utfras och integrerats i ett komplicerat tekniskt system eller byggts in i svrtkomliga byggnadsdelar.

Det r av detta skl ingen slump att mnga av de tvister som vi arbetar med p byrn rr frgan om vem av bestllaren och entreprenren som ansvarar fr en felaktig teknisk lsning och drmed ska st fr de ekonomska konsekvenserna hrav. Jag tror att de flesta av Byggvrldens lsare kan ana att en sdan tvist - utver oskerheten om de slutliga produktionskostnaderna i entreprenaden - ofta innebr en arbetssam, lngdragen och kostsam hantering som i vrsta fall riskerar att behva avgras i domstol.

Tydliga och konsekventa avtal motverkar uppkomsten av tvistigheter mellan entreprenrer och bestllare. Faktum r att bde AB 04 och ABT 06 har en tydlig och konsevent reglering av vem av parterna som skall svara fr en felaktig teknisk lsning. I bda dessa avtal anges nmligen att den part som tillhandahllit en teknisk lsning svarar fr att denna r riktig och att motparterns godknnande inte befriar frn detta ansvar.

Om det nu r s att det finns en tydlig och konsekvent ansvarsfrdelning mellan bestllaren och entreprenren avseende ansvaret fr tekniska lsningar, kan man frga sig varfr det trots allt blir s mycket tvistigheter om detta. Frklaringen r enligt min mening dels att det inte alltid r okomplicerat att avgra om en teknisk lsning alls r felaktig i frhllande till vad som avtalats, dels att parterna kan ha olika uppfattningar om vem av dem som de facto skall anses ha tillhandahllit lsningen. Det har visat sig att den sistnmnda frgestllningen uppkommer srskilt ofta i s kallade partneringentreprenader.

Ngon egentlig definition p vad en parneringentreprenad innebr finns visserligen inte, men dessa utmrks ofta av att entreprenren medverkar tillsammans med bestllaren redan i entreprenadens planerings- och projekteringsskede. Nr detta arbete avslutats vergr samarbetet i ett utfrandeskede. Om det d visar sig att ngon av de tekniska lsningar som parterna gemensamt tog fram i det inledande skedet r felaktig, uppstr betydande problem att avgra vem som parterna emellan skall anses ha tillhandhllit densamma och drmed bra de ekonomiska konsekvenserna.

Eftersom en lmplig reglering saknas AB 04 och ABT 06 menar jag att det i partneringentreprenader r ndvndigt att lgga srskild omsorg och kraft p att upprtta ett kontrakt som parterna emellan bland annat frdelar ansvaret fr de tekniska lsningar, uppgifter med mera som man gemensamt tagit fram under det inledande skedet. Detta ansvar kan givetvis frdelas p olika stt i det enskilda fallet, men huvudsaken r att en tydlig riskfrdelning grs. I annat fall har det visat sig att man snarast riskerar att frvrra de tids- och kostnadsdrivande motsttningar mellan entreprenr och bestllare som nstan alltid fljer med felaktiga tekniska lsningar, vilket knappast r syftet med samverkansformen partnering. 

 

Johan Rosn

Advokat

Andersson Gustafsson Advokatbyr 

Vem ansvarar fr  tekniska lsningar  i partneringentreprenader?

”Lt inte invanda mnster begrnsa bostadsbyggandet”

Stefan Dahlgren, ordfrande CM-Bolagen. Foto: Cina Stenson.Stefan Dahlgren, ordfrande CM-Bolagen. Foto: Cina Stenson.

ntligen stller ngon krav ven p byggbranschen och p bestllarna nr det gller att bygga fler hyresrtter genom att pressa byggkostnaderna. Det r befriande att se att Hyresgstfreningen i sin debattartikel om bostadsbristen (i frra numret av Byggvrlden) inte bara stller kr...

+ Read more

ntligen stller ngon krav ven p byggbranschen och p bestllarna nr det gller att bygga fler hyresrtter genom att pressa byggkostnaderna.

Det r befriande att se att Hyresgstfreningen i sin debattartikel om bostadsbristen (i frra numret av Byggvrlden) inte bara stller krav p politiker och beslutsfattare utan ven p andra, fr mnet, extremt relevanta aktrer i samhllet. Nmligen byggfretagen och bestllarna.

Bostadsfrgan (ls bostadsbristen) r het och under supervalret 2014 debatteras politikernas ansvar flitigt och politikerna sjlva lyfter fram sin fantastiska bostadspolitik och hur vi kan ka bostadsbyggandet de nstkommande fyra ren. tskilliga rapporter belyser bostadsbristen och visar p olika anledningar till att vi str dr vi str idag. Analyserna r mer eller mindre krngliga men hur jag n vrider p det blir slutsatsen enkel att frst: Det r svrt att motivera byggherrar att satsa p det som redan frn start helt uppenbart innebr en frlustaffr. Ett stort bekymmer i dagens bostadsproduktion r att f ihop lnsamma kalkyler som motiverar fler projekt.

Sjlvklart finns det andra incitament n de ekonomiska fr att bygga bostder och det finns tskilliga exempel p investeringar som grs fr samhllsnyttan snarare n fr ekonomisk vinning. Men i lngden blir det svrt fr bde privata och kommunala bostadsfretag att genomfra affrer med en negativ kalkyl.

Redan idag finns mjligheter att bygga billigare n de traditionella metoderna, exempelvis genom genomfrandeformen Construction Management, och drmed vsentligt ka mjligheterna till ekonomiskt lnsamma projekt.  Varfr har bestllare hittills ofta tvekat att nyttja nya metoder? Jo, bostadsbyggande innebr bde stora investeringar och inte sllan projektplaner som frndras ver tid vilket skapar en upplevd risk. Det mnga bestllare vill maximera r den upplevda trygghet som ett fast pris kan tyckas ge och d blir priset p projektet hgt. Riskminimering kostar pengar, och vips r vi inne i den onda cirkeln av bristande konkurrens mellan projektmetoder/prismodeller som behvs fr att skapa en sund bostadsmarknad fr alla inblandade. Istllet fr en gynnsam konkurrens skapas en dominans av ett ftal stora aktrer p marknaden idag och det r svrt fr bestllarna att pressa priserna. Ovanstende innebr ondigt hga priser och att bestllarens kalkyl helt enkelt inte gr ihop.

Om vi godtar dessa kalkyler som sanning s frutstter vi allts att det inte gr att bygga billigare, och vi fastnar i dagens situation. Istllet br vi vidga vra vyer fr att se om det finns fler fretag p marknaden och genomfrandeformer som innefattar lgre kostnader och som kan ta hnsyn till den oskerhet som alla byggprojekt medfr.  Det kan knnas tryggt att bygga p det stt man alltid har gjort, med traditionella projektformer, tillsammans med en leverantr som man har handlat upp och jobbat med tidigare. Men frgan r ocks vad tryggheten och vanan har fr pris. Om kalkylen inte gr ihop r mitt rd i frsta hand inte att lta bli att bygga utan snarare att underska noggrant om det finns ngra alternativ fr att bygga billigare. Mjligheten att pverka och styra sitt projekt mot en effektiv och lngsiktig frvaltning har ett stort vrde och ska inte underskattas. Jag tror att med ett ppet sinne och en vilja att se mjligheterna med moderna metoder r det mjligt att f ned priserna och skapa effektiva frvaltningsobjekt och drmed f igng bostadsbyggandet. Och som Hyresgstfreningen skriver i sin debattartikel: Det handlar om att brja nu.

 

Stefan Dahlgren, Ordfrande CM-bolagen

 

 

- Read less


Branschen mste pressa kostnaderna

Det r dags fr politiker, kommunala bostadsbolag och byggfretag att p allvar ta sitt samhllsansvar och bygga fler hyresrtter.

Det skriver Barbro Engman, frbundsordfrande, och Jonas Hagetoft, bostadspolitisk utredare p Hyresgstfreningen i en debattartikel.

Trots stor efterfrgan p hyresrtter och prisrekord fr bostadsrtter byggs det inte tillrckligt. Mnniskor kan inte flytta dit jobb och utbildning finns och fretag har svrt att rekrytera den personal de behver. Nu r det dags fr bde politiker, kommunala bostadsbolag och byggfretag att p allvar ta sitt samhllsansvar och bygga fler hyresrtter.

nskar du hyra en etta fr du i genomsnitt vnta i ver tv och ett halvt r och om du behver en lgenhet med fyra rum r ktiden i genomsnitt tre och ett halvt r.

Det visar en ny rapport frn Hyresgstfreningen ”Ett land fullt av bostadsker”. Vi har frgat samtliga kommunala bostadsfrmedlingar och allmnnyttiga bostadsbolag om hur deras bostadsker ser ut och svaren ger en dyster bild av lget.

Ktiderna r fr lnga i alla delar av landet. Bor du dessutom p en ort som vxer fr du vnta vldigt lnge. I tillvxtregionerna r ktiderna fr en etta i genomsnitt nstan fyra r och fr en fyrarummare fem och ett halvt r. Allra lngst r kerna i Stockholms, Uppsalas, Hallands och Norrbottens ln.

Bristen p hyresrtter r stor i praktiskt taget hela Sverige och det blir bara vrre. Enligt Boverket r det nu bostadsbrist i mer n hlften av landets kommuner. I 85 procent av kommunerna saknas det hyresrtter. 80 procent av landets allmnnyttiga bostadsbolag har inga ledig...

+ Read more

Bristen p hyresrtter r stor i praktiskt taget hela Sverige och det blir bara vrre. Enligt Boverket r det nu bostadsbrist i mer n hlften av landets kommuner. I 85 procent av kommunerna saknas det hyresrtter. 80 procent av landets allmnnyttiga bostadsbolag har inga lediga lgenheter s kerna r lnga i stora delar av landet.

Med dessa siffror r det obegripligt att de allmnnyttiga bostadsbolagen inte bygger hyresrtter. Det finns ett tydligt behov och ett stort utrymme att ka byggandet generellt sett, men framfr allt av hyresrtter.

Det handlar om att stta spaden i marken och komma igng. Med politisk vilja och tydliga direktiv kan de politiker som vill och vgar anvnda det kommunala bostadsbolaget fr att bygga mer och direkt pverka bde omfattning och inriktning av bostadsbyggandet.

Kommunpolitiker kan ge gardirektiv till sina allmnnyttiga bostadsbolag med ett srskilt uppdrag att bygga ett visst antal hyreslgenheter varje r. De kan stlla krav p de byggbolag som kper marken, de kan ronmrka omrden fr hyresrtter och de kan krva tillbaka byggrtter som inte r pbrjade inom en viss tid. Verktygsldan fr en frndrad byggpolitik finns, det handlar bara om att landets politiker och tjnstemn ska vga - och vilja - brja anvnda den p rtt stt.

Byggbranschen borde dessutom kliva fram och visa att det gr att pressa byggkostnaderna. De pratar om att effektivisera, industrialisera och ka produktiviteten. Det r bra, men det behver ocks visa sig i praktiken. Prissttningen fr byggande av hyresrtter kan inte vara styrt av bostadsrttsbyggandet utan mste ses som en egen sektor.

Bestllare behver brja pressa de anbud som kommer in s att det kan byggas hyresbostder som breda inkomstgrupper har rd att bo i. Fr samhllet mste lsa bostadsfrsrjningen fr fler n de med hgst inkomst och fr att lyckas med det krvs lgre byggkostnader.

Lnga ktider till hyresrtter hjlper inte tillvxten i Sverige, tvrtom riskerar den i stllet att stjlpa den. Bristen p bostder och srskilt p hyresrtter hmmar redan idag dynamiken i samhllet och den svenska ekonomin p ett allvarligt stt.

Nu r det dags fr en kraftsamling kring bostadspolitiken bde lokalt och nationellt, dr alla aktrer behver bidra med sitt kunnande och expertis. Framfr allt handlar det om att p allvar komma igng med byggandet.

Fr det finns bara ett stt att rda bot p bostadsbristen i Sverige och det r att bygga mycket, mycket mer.

 

Barbro Engman, frbundsordfrande Hyresgstfreningen

Jonas Hagetoft, bostadspolitisk utredare Hyresgstfreningen

 

- Read less

Presentation

Hr publiceras inlgg frn gstskribenter som ger sin syn p branschen.

Nyckelord