Gstbloggen
 

Vi behver en vision

Rekordrens investeringar hade ett tydligt fokus. Den lga bostadsstandarden skulle byggas bort, infrastrukturen och den offentliga servicen byggas ut. Allt inordnat i en tydlig vision - ett nytt samhlle skulle skapas.

Allt blev som bekant inte bra men helheten blev tillrckligt bra fr att vi skulle kunna leva p den i femtio r.

Nu brjar det som byggdes d att knaka i fogarna. Systemens kapacitet rcker inte till och bristen p vergripande planering har blivit tydlig. Det genomfrs nu ett antal lovvrda, mycket stora projekt, men finns det en tydlig vision fr vart investeringarna ska leda? Vilket samhlle r det vi hller p att bygga?

Efter rekordrens investeringar i bostder och infrastruktur har vi under de senaste decennierna i frsta hand gnat oss t att frvalta det redan byggda. Nr investeringar gjordes under rekordren var samhllet i en utvecklingsfas och byggherren var ett verktyg i samhllsbyggandet genom att leverera de byggnader och den infrastruktur som skapade vr tids samhlleliga vrden.

Under de senaste decennierna har vi befunnit oss i frvaltningsfas. Marknadsreformerna inom stat, kommun och landsting frn slutet av 80-talet har inneburit att styrning och planering har delegerats till brukarna. Byggherrens roll har omformats frn strategisk lokalfrsrjare till att allt mer bli en servicefunktion med uppdrag att bist dagens brukare och bygga ”p bestllning”. Byggherren mts utifrn sin frmga att ge avkastning och ha njda kunder. S lngt allt vl, efterfrgan styrs av behoven och besluten kan fattas nra brukaren.

De senaste decenniernas utveckling har dock lett till en fragmenterad planering utan helhetssyn med risk fr suboptimering. Tidsperspektivet har ocks kortats. Eftersom investeringarna huvudsakligen har handlat om frbttringar av befintliga byggnader har kostnaderna kunnat rymmas inom brukarens driftbudget och skrivas av p kort tid. Mycket talar nu fr att vi ter r i en utvecklingsfas. Vi har ter behov att investera stort i infrastruktur, offentlig service och bostder.

Men vem har idag det lngsiktiga perspektivet och ser till helheten fr bde dagens och kommande generationers behov? Kan politikerna frlita sig p att aktrerna p en fragmenterad marknad lyfter sig ver sina egna behov och nskeml och frenas i en gemensam vision fr framtiden? Knappast. Dagens decentraliserade styrmodell har inte det perspektivet utan behver kompletteras med en lngsiktig planering. Utan en gemensam vision fr framtiden riskerar vi att reproducera grdagens lsningar.

Debatten behver utvecklas frn att handla om att korta tiderna fr planering och byggande, i synnerhet bostadsbyggande, till att ter handla om byggandet som en del av samhllsutvecklingen. Fr att uppn detta krvs ett kat fokus p de tidiga planeringsskedena i svl samhllsbyggandet som i byggprojekten.

Det r i de tidiga planeringsskedena i samhllsbyggandet vi har mjlighet att skapa vrden s att dagens byggande ven klarar morgondagens behov. Det r hr som lngsiktiga byggherrar i dialog med politiker och brukare kan prva nya lsningar fr att stadkomma ett hllbart samhllsbyggande.

Lt oss drfr fokusera p vad som ska byggas och varfr och inte bara p hur byggandet ska ske. Byggherren har ter en viktig roll som frndringsagent och behver vara lyhrd och ppen fr nya ider och ha mod att utmana och ifrgastta invanda mnster och problemformuleringar. Frst d kan vi f lsningar som r hllbara ven in i framtiden.

Tommy Lenberg
Vd, Byggherrarna

Vi behver en vision

Oskerhet hmmar ett energieffektivt byggande

Dagens metoder fr att bygga energieffektiva byggnader ger tyvrr s stora oskerheter att energikraven i byggherrarnas avtal med konsulter och totalentreprenrerer i praktiken inte blir frpliktande att uppfylla.

Byggherrar har idag goda mjligheter med dagens teknik och kompetens att bygga energieffektiva byggnader som bde uppfyller och ven vertrffar dagens myndighetskrav.

Men hur kan en byggherre veta om han fr en byggnad som uppfyller de energikrav han stllt?

Fr att f veta det krvs att energikravet bde kan stllas och verifieras upp med god precision. Dagens metoder ger tyvrr s stora oskerheter att energikraven i byggherrarnas avtal med konsulter och totalentreprenrerer i praktiken inte blir frpliktande att uppfylla.

I dagslget sker verifiering (eller uppfljning) av energikrav vid nybyggnad med en metod som kallas energiprestanda, kWh per m2 Atemp och r, och som berknas genom att gra en energibalansberkning fr byggnaden. Metoden innehller stora oskerheter. Det finns till exempel tolkningsutrymme fr hur indata ska anvndas vid energibalansberkning, och det finns ett antal berkningsprogram som hanterar indata olika. Drutver tillkommer betydande oskerheter nr den s kallade graddagsmetoden anvnds fr klimatkorrigering och dessutom oskerheter om vad som r en normal anvndning av byggnaden.

Vid verifiering av energikrav i entreprenadavtal kan det i praktiken innebra att stllda krav inte blir frpliktande att uppfylla, eftersom utfallet r beroende p vem som gr bedmningarna/energibalansberkningarna, vilka indata och vilken programvara som anvnds. Detta kan i sin tur innebra att byggherrar som frstr omfattningen av oskerheterna avstr ifrn att gra merinvesteringar utver gllande energikrav fr att bygga lgenergihus eller motsvarande.

Livslngden fr en byggnad r normalt minst 100 r fr sjlva byggnaden och fr energiinstallationerna inom spannet 20–50 r. Det innebr att det r av strsta vikt att energikrav verifieras med god precision, eftersom byggnaden efter uppfrandet finns kvar under lng tid. Konsekvenser av en fr hg energianvndning finns kvar under mycket lng tid och leder till kade kostnader fr byggherren och en kad miljbelastning.

Boverket och branschorganisationen Sveby anger att man p grund av oskerheterna i dagens metoder br rkna med en skerhetsmarginal som ofta anges till 20 procent. Fr att underska vilka oskerheterna i verkligheten r med dagens metoder anordnades en berkningstvling av Sveby. 18 deltagare hade i uppdrag att faststlla energiprestanda fr en och samma byggnad enligt nya anvisningar som utarbetats av SVEBY och fr vilka Energimyndigheten r huvudfinansir. Tvlingen omfattade tv skeden: fre byggnation och i driftskedet. Hgsta anvndningen angavs av en deltagare till 142 kWh/kvm och av en annan deltagare som lgst till 67 kWh/kvm. Skillnaderna ger en oskerhet p hela 112 procent.

Fr att konkretisera detta kan man jmfra med exempelvis tankning av bensin. Om samma oskerhet, allts en skillnad p 112 procent, skulle accepteras vid en bensinstation s skulle du fr 100 kronor vid en bensinpump kunna f ungefr fem liter och vid en annan tio liter! Dessa oskerheter hmm...

+ Read more

Fr att konkretisera detta kan man jmfra med exempelvis tankning av bensin. Om samma oskerhet, allts en skillnad p 112 procent, skulle accepteras vid en bensinstation s skulle du fr 100 kronor vid en bensinpump kunna f ungefr fem liter och vid en annan tio liter! Dessa oskerheter hmmar ett energieffektivt byggande i Sverige!

Nr en verifieringsmetod anvnds i ett avtal med en konsult (utfrandeentreprenad) eller med en totalentreprenr, stlls frgan om oskerheter p sin spets eftersom det leder till ekonomiska taganden. I det fall de olika parterna kommer till olika resultat nr en och samma metod anvnds riskerar detta att leda till tvister.

Det finns sedan vren 2014 en ny metod fr verifiering av energikrav vid nybyggnad publicerad i ”Energikrav vid nybyggnad, tolkning och verifiering enligt DUR-metoden”, utgiven av Svensk Byggtjnst. Metoden ger byggherrar en mjlighet att teckna avtal med energikrav som blir frpliktande i praktiken. Den r ”skrddarsydd” fr att ge en god precision fr energikrav i avtal och omfattar inte hur utformningen av byggnaden ska ske, det vill sga hur projektering, delkrav i byggprocessen med mera ska utfras utan verifierar hur vl ett energikrav uppntts nr byggnaden uppfrts.

I stllet fr att utg frn energiprestanda utgr DUR-metoden frn energikrav i form av ett absolut energikrav. D rundasde stora oskerhetsparametrarna som ingr i energiprestanda och lmnas utanfr entreprenad- och konsultavtalet. Byggherren hanterar sina byggherrefrgor kring energiprestanda sjlv gentemot myndigheter, med flera.

 

Stig Lundberg

Seniorkonsult

VISEM AB

 

*P Youtube finns videoklipp dr Stig Lundberg presenterar DUR-metoden fr befintliga byggnader och nybyggnad. Sk p DUR-metoden.

- Read less


Regeringen ser inte problemet

Regeringens frslag att underltta byggande i strandnra lgen r i grunden bra.

Men de har missat en viktig punkt, skriver advokat Pia Pehrson och bitrdande jurist Anna Bernhardsson vid Foyen Advokatfirma.

Regeringen har nyligen presenterat en proposition (2013/14:214) med lagndringar i miljbalken fr att tillta mer byggande i strandskyddat omrde. Frslaget r att lnsstyrelsen ska f mjlighet att upphva strandskyddet vid sm sjar och vattendrag om det omrde som upphvandet avser har liten betydelse fr att tillgodose strandskyddets syften. Frn flera andra hll i debatten framfrs att strandskyddet behver nyanseras fr att landsbygden ska g att utveckla.

Regeringen har som ml att mjliggra ytterligare bebyggelse i strandnra lgen. Frslagen r i mnga delar bra, de skulle underltta fr utkat byggande men nd skra upp strandskyddets vrden. Man har dock missat en mycket viktig frutsttning. Byggande i strandskyddat omrde berrs inte bara av miljbalken utan ocks av Plan- och bygglagen (PBL). Ska man uppn ngon frenkling av byggandet och nd behlla rttsskerheten br man brja med att samordna prvningen enligt bda lagarna.

Strandskyddets syfte r att trygga allemansrtten, d.v.s. allmnhetens tillgng till strandomrden, samt att bevara goda livsvillkor fr djur och vxtlivet p land och i vatten. Detta gller generellt vid havet, insjar och vattendrag. Regeringens frslag ger lnsstyrelserna en mycket stor arbetsbrda.

Fr att strandskyddet ska kunna upphvas ska lnsstyrelsen fr det frsta bedma att det r frga om en liten sj eller ett litet vattendrag. Ngon storlek att utg ifrn finns inte i lagtexten.

Fr det andra ska lnsstyrelserna vrdera om omrdets betydelse fr strandskyddets syfte r liten. Hr krvs att lnsstyrelsen tar fram ett omfattande underlag fr det enskilda vattendraget eller sjn. Det ligger i sakens natur att en sdan bedmning kommer att krva omfattande insatser frn lnsstyrelsens sida. Utifrn hur begrnsade resurser lnsstyrelserna har idag kommer det att ta ett antal r innan lnsstyrelsen har kunnat kartera och besluta om upphvande av strandskydd i ens en del av lnet.

 

 

Tyvrr verkar regeringen inte se det bekymmer som kontinuerligt drabbar gemene man. D.v.s. att en fastighetsgare vill uppfra en byggnad eller anlggning i strandnra lge. Han sker bygglov enligt PBL, han lmnar in anskningshandlingar och ritningar. Han betalar en avgift fr prvningen. Den...

+ Read more

Tyvrr verkar regeringen inte se det bekymmer som kontinuerligt drabbar gemene man. D.v.s. att en fastighetsgare vill uppfra en byggnad eller anlggning i strandnra lge. Han sker bygglov enligt PBL, han lmnar in anskningshandlingar och ritningar. Han betalar en avgift fr prvningen. Den kommunala byggnadsnmnden sger, kanske efter ngon kompletteringsrunda, ja till byggnationen. Fastighetsgaren har ftt bygglov. Men ngon byggnation blir nd inte av eftersom fastighetsgaren frst mste ska strandskyddsdispens enligt miljbalken. Och den kommunala nmnden som har att prva strandskyddsdispensen utifrn miljbalkens regler kommer vldigt ofta fram till motsatt resultat jmfrt med byggnadsnmnden i prvningen av bygglovet.

Strandskyddsdispens vgras med hnsyn till miljbalkens regler. Bygglovet och den prvning som gjorts enligt PBL r drmed vrdels - svl skattepengar som fastighetsgarens medel har anvnts till ingen nytta. Ngon byggnation kommer inte till stnd. I flera fall underlter dessutom kommunen att upplysa om att bygglov ensamt inte rcker fr byggnation i vattennra lgen utan att en prvning enligt miljbalken ocks krvs. Det blir drfr en obehaglig verraskning fr fastighetsgaren att bygglovet som sdant inte ger rtt att bygga.

Det finns ocks otaliga exempel p hur fastighetsgare av ren okunskap gr igng med byggnationen trots att man inte ftt dispens, och sedan frelggs att riva sin bastu eller stuga i efterhand nr tillsynsmyndigheten upptcker att strandskyddsdispens varken skts eller erhllits.

Vid tidigare lagndringar har man frskt frenkla och samordna prvningen ngot. Vindkraftverk eller annan verksamhet som ftt tillstnd enligt miljbalken fr i princip sin strandskyddsdispens redan i miljprvningen. Numera finns det ocks undantag fr allmn vg och jrnvg enligt faststlld vgplan respektive jrnvgsplan, fr dessa behver man inte ska dispens. Dremot ska full dispensprvning ske fr tidigare koncessionsprvade el- och gasledningar. Hr haltar lagstiftningen ganska rejlt. ven nyss nmnda typ av viktig infrastruktur br kunna prvas i ett sammanhang utan att strandskyddet ska hanteras i efterhand.

Ska man underltta fr byggandet och landsbygdsutvecklingen men nd vrna om strandskyddets miljvrden, mste man brja i rtt nde. Man br gra regelsystemet enklare att frst och samordna prvningen i alla led, enligt svl PBL som miljbalken. Den ordning vi har idag r fga rttssker och innebr ett slseri med resurser.

Pia Pehrson (bilden)
Advokat/partner

Anna Bernhardsson
Bitrdande jurist

Bda verksamma vid Foyen Advokatfirmas avdelning fr Mark- och miljrtt

- Read less

Presentation

Hr publiceras inlgg frn gstskribenter som ger sin syn p branschen.

Nyckelord