Gstbloggen
 

Frstrk Sverigebygget med en Bostads- och Infraberedning

Under Almedalsveckan kom byggfrgorna i rampljuset. Allianspartierna presenterade Sverigebygget. Frslaget har i princip std av socialdemokraterna. Detta r ett utmrkt exempel p hur politiken kan samla sig till krafttag fr ndvndiga investeringar i svl infrastruktur som bostder. 

Fr ett halvr sedan vckte Sveriges Byggindustrier tanken om en srskild storstadsgrupp frn bda politiska lgren, svl nationellt som regionalt, fr att skra lngsiktiga och stabila villkor fr de satsningar som ska gras i bostder och infrastruktur. Lngsiktighet och frutsgbarhet r en frutsttning fr att investerare och byggfretag ska kunna satsa. Det nya politiska initiativet visar p en verklig vilja att stadkomma resultat.

Fr att ytterligare skra den lngsiktiga stabiliteten med detta arbete br en nationell Bostads- och Infraberedning inrttas, grna med placering i statsrdsberedningen eller i finansdepartementet. Detta som std fr den frhandlingsperson som nu ska arbeta med samordningsvinster och skerstllandet av en ansvarsfull finansiering.

Beredningen ska arbeta blockverskridande s som exempelvis pensionsberedningen eller frsvarsberedningen och drmed skra det lngsiktiga perspektivet. Till en sdan beredning br ocks finansiella marknadsaktrer svl som nringsintressen och fackliga intressen knytas. Frn byggbranschens sida kan vi bland annat bidra med forskarstudier, projekterfarenheter och alternativa entreprenadformer.

Utgngspunkten fr en Bostads- och Infraberedning ska vara att Sverigebygget ska genomfras s snabbt som mjligt p ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hllbart stt – oavsett hur regeringen r sammansatt. Uppgifterna fr en bostads- och infraberedning skulle kunna vara att:

         Avgra vilken typ av infrastruktur som krvs fr ett konkurrenskraftigt och hllbart samhlle.

         Skra en lngsiktighet fr svl budget som finansiering

         Skapa rtt frutsttningar fr enklare och snabbare byggprocesser

En srskild bostads- och infraberedning har ven som mjlig uppgift att granska andra sektorsfrslag s att den inslagna vgen inte hotas. Ett exempel r fretagsbeskattningsutredningens frslag som nyligen presenterades. Om det frslaget genomfrs skulle det omede...

+ Read more

En srskild bostads- och infraberedning har ven som mjlig uppgift att granska andra sektorsfrslag s att den inslagna vgen inte hotas. Ett exempel r fretagsbeskattningsutredningens frslag som nyligen presenterades. Om det frslaget genomfrs skulle det omedelbart stta stopp fr Sverigebygget, investeringarna skulle avstanna och visionerna blekna bort.

Bostder, vgar och jrnvgar handlar om mer n fysiskt byggande. Det r grundbulten i en tillvxtdriven ekonomi. Investeringar i bostder och infrastruktur r helt avgrande fr att tillvxten ska ta fart och drmed skra Sveriges vlfrd genom att resurser genereras till vra gemensamma taganden inom skola, vrd och omsorg.

Fr att uppn en fungerande byggindustri behver vi ven arbeta med viktiga frgor som ordning och reda p arbetsplatserna, se till att alla har en sker arbetsplats, flja upp vilken pverkan vra projekt har p milj och klimat samt se till att vi uppnr bttre jmstlldhet och en kad mngfald i branschen. Detta r omrden vi prioriterar och mste arbeta med tillsammans med alla aktrer.

Lt Sverigebygget bli Sveriges sprng fr att strka vrt lands totala konkurrenskraft i en globaliserad vrld. Lt politik och nringsliv arbeta tillsammans fr vrt lands bsta i detta framtidsprojekt. P s stt hlls vrt land samman och frutsttningar skapas fr kommande generationer att njuta vlfrdssamhllets goda frukter.

 

Ola Mnsson

VD Sveriges Byggindustrier

 

- Read less


Fr en advokat ljuga?

En advokats frmsta yrkesplikt r att alltid tillvarata klientens intressen. Enligt god advokatsed fr detta dock inte ske med vilka medel som helst. Givetvis fr en advokat exempelvis inte medverka till att klienten begr brott. En advokat fr heller inte vilseleda motparten genom att lmna en uppgift som advokaten de facto vet r osann.

Det r nog sllan som de motpartsombud jag sttt p genom ren medvetet lmnat osanna uppgifter fr att frska gynna sin klient. Ett tillflle d jag dock misstnkt att s var fallet intrffade fr snart 15 r sedan, nr jag hade ftt i uppdrag att framstlla ett krav mot en person som hade gtt i borgen fr sitt bolags frpliktelser i ett byggprojekt.

Jag blev uppringd av min klient en fredag och fick veta att det p sndagen skulle ha passerat tio r sedan borgensavtalet undertecknades, vilket innebar att fordran skulle preskriberas om inte personen i frga fick del av ett skriftligt krav senast p sndagen. Jag lyckades ta reda p var personen numera bodde och ringde upp honom. Han frklarade att han mindes att han hade undertecknat borgensavtalet och gav mig ocks ett faxnummer dit jag skulle kunna skicka ett kravbrev. Jag gjorde s direkt efter samtalet och fick genom ett OK p min faxmaskin bekrftat att brevet hade kommit fram. Jag anlitade dessutom DHL fr att lgga kravbrevet i brevldan p lrdagen. Nr jag gick hem frn arbetet knde jag mig ganska njd med det, som jag trodde, slutfrda uppdraget.

Ngra dagar senare fick jag brev frn en advokat som frklarade att hans klient hade ftt kravbrevet frst p mndagen – dvs. en dag fr sent - vilket innebar att kravet var preskriberat och inte kunde gras gllande. Advokaten frklarade att hans klient hade slut p papper i sin fax och att sndningen hade kommit fram elektroniskt, men dremot aldrig skrivits ut. Klienten pstods dessutom ha kt till sitt lantstlle p lrdag morgon och kom tillbaka frst p mndagen, d han sg kravbrevet i postldan. Jag blev nu ganska irriterad och skickade ett svar som lt antyda att det var uppenbart att uppgifterna var en efterhandskonstruktion, eller om man s vill en lgn. Advokaten vidhll dock uppgifterna i ytterligare ett brev.

Min irritation brjade nu verg i frustration, eftersom jag visste att det lg min klient att bevisa att brevet de facto hade ntt mottagaren inom tiorsfristen. Jag frdjupade mig i problematiken och till min lttnad hittade jag en dom frn Hgsta domstolen som slog fast att preskriptionsfristen skulle flyttas fram till nrmaste vardag om den sista dagen i tiorsperioden infaller p en helg. Det var med nrmast triumfartade knslor som jag nu kunde skriva till den andra advokaten och med std av rttsfallet pvisa att sista dag fr att framstlla kravet i tid i sjlva verket var p mndagen. Eftersom advokaten i tv brev hade angett att hans klient fick del av kravbrevet p mndagen, valde man d att betala skulden (svitt jag minns ca 1 000 000 kronor).

Jag vet givetvis inte helt skert om de uppgifter som advokaten framfrde var osanna och om advokaten i s fall knde till det, men fr mig framstod det som mycket troligt att s var fallet. Oavsett hur det var med den saken kan det konstateras att svaret p frgan i rubriken r nej; en advokat fr inte medvetet framfra oriktiga uppgifter ven om det skulle kunna gynna klientens intressen. I detta fall visade det sig ju dessutom att de lmnade uppgifterna direkt motverkade klientens intressen. Med andra ord straffade sig – som s ofta - den eventuella synden sig sjlv.

 

Johan Rosn

Advokat

Andersson Gustafsson Advokatbyr

Fr en advokat ljuga?

Pratar du jmstllt?

Pratar du jmstllt? Anvnder du dig av samma ord och uttryck nr du beskriver en kvinna som nr du beskriver en man? Skulle du besvara en frga likadant oavsett om den var stlld av en kvinna eller en man?

Synliggr du bde kvinnor och mn nr du talar? r det viktigt att prata jmstllt? Kan det inte rcka att vi har jmstllda styrelser och ledningsgrupper. Att vi har lika mnga mn som kvinnor p vd-posterna och lika ln fr lika arbete och lika uttag av frldraledighet och vab-dagar och lika mnga pappor som mammor som hmtar och lmnar p frskola och skola? Ja kanske, men dr r vi vl inte riktigt n?

Underskningar visar att vi ger mn mer tid n kvinnor i alla situationer, allt frn anstllningsfrfaranden till talartid vid mten, till projekt, till paneler, till frgor, till svar. Vi dmer kvinnor betydligt hrdare n vad vi dmer mn vid mten, presentationer, projekt och s vidare. Vi bedmer mn utifrn deras potential och kvinnor utifrn vad de stadkommit vid cheftillsttningar, anstllningar och andra befordringar. S det finns sjlvklart en rad saker att gra fr att ka jmstlldheten. Men i allt finns vrt sprk. Vi talar och vi skriver. Och alla underskningar visar att vi anvnder sprket olika nr det gller mn och kvinnor. De frmsta skillnaderna r att mn synliggrs mer n kvinnor och att mn beskrivs i mer positiva och aktiva ord n vad kvinnor grs.

Stiftelsen Allbright har sedan 2012 rligen underskt hur det ser ut med jmstlldheten i brsnoterade bolag och jmfr ven branscher med varandra. Bygg- och fastighetsbranschen placerar sig i r p tredje plats. Det kanske kan tyckas bra, men studerar man siffrorna nrmare ser det inte lika bra ut. Det finns mycket kvar att gra. Bygg- och fastighetsbranschen pverkar samhllet och behver drfr jmstllda styrelser, jmstllda ledningsgrupper, fler kvinnor i chefs- och vd-position.

Men vad kan d var och en gra? Jag tror att alla kan pverka. ven om jag inte direkt kan pverka sammansttning av styrelse eller ledningsgrupp s kan jag pverka hur jag sjlv talar. Jag kan granska det jag sger och granska det jag skriver. Vi behver fundera ver om vi synliggr bde kvinnor och mn nr vi tar upp exempel, nr vi beskriver saker. Kommer bde kvinnor och mn fram i redogrelser, rsberttelser eller projektrapporter.

Nr och var skriver du, nr och var talar du? Granska vilka ord du anvnder nr du beskriver mn respektive kvinnor. Nr du ger berm eller kritik fundera ver om du skulle uttryckt dig med samma ord om personen du bermde eller gav kritik var av motsatt kn. Hittar du ngra skillnader. Fundera ver om du hittar ngot att frbttra.

Fr vi kommer ingenstans om vi inte granskar och ndrar och frbttrar det som inte r bra. Fr allt rknas och allt pverkar. Att prata och skriva jmstllt r hur viktigt som helst. Om vi vill n jmstlldhet. Fr vi har lngt kvar.

http://allbright.se/

 

Sara Haasmark

Hllbarhetschef Fastighetsgarna

 

Presentation

Hr publiceras inlgg frn gstskribenter som ger sin syn p branschen.

Nyckelord