Gstbloggen
 

Om ndvndigheten av att frklara fr en fyraring (ls: advokat)

Fr ett par r sedan hade jag en tvist om en sodapanna (det vill sga en sdan dr jttelik ugn som anvnds fr att frbrnna lut i pappersmassafabriker).
Tvisten rrde ngra ganska trassliga tekniska frlopp, och min far, som r gammal civilingenjr, blev frskrckt nr han insg att de domare som skulle avgra den inte hade ngon srskild teknisk utbildning (”Det dr r ju jttekomplicerat redan nr det inte har stkat till sig shr, hur skall tekniska lekmn kunna avgra den hr tvisten p ett vettigt stt?”).

Ja du pappa, sanningen r faktiskt att domare praktiskt taget alltid r lekmn i de ml de avgr.
Den ena dagen burar de in en skurk, den andra r det ett ml om vrdnad om barn, och den tredje handlar det kanske om min sodapanna.
(Det hr gller ven fr skiljenmnder - det r ytterst ovanligt att skiljedomare har ngonting annat n juristutbildning.)

Domarna saknar med andra ord srskild sakkunskap om det som mlen handlar om, vilket innebr att ett ndvndigt moment i praktiskt taget alla ml r att tillhandahlla den sakkunskap som r ndvndig fr att avgra mlet - att ”undervisa” domarna, om man s vill.

I brottmlet mste fljaktligen klagaren, och de poliser som hrs som vittnen, utfrligt redogra fr hur polisutredningen har gtt till och fr vad utredningsresultatet innebr.
I vrdnadsmlet mste socialnmndens sakkunniga frklara vilka barnpsykiatriska vervganden som mste till fr att barnet inte skall fara illa.
Och i sodapannemlet mste domarna ha i vart fall en grundlggande frstelse fr hur frbrnning av svartlut gr till - och den grundlggande frstelsen mste frmedlas av advokaten.

Jo, faktiskt. Att en advokat skulle undervisa en domare om komplicerade tekniska frlopp kunde i och fr sig i frstone verka som att ”en blind ledde en blind”.
Inte desto mindre r det s att advokaten alltid mste ha en grundlggande frstelse ven fr de delar av mlet som handlar om annat n juridik, och att advokaten mste kunna frmedla ven dessa delar av mlet till domstolen.

Fr mig, och fr de av mina kolleger som ocks sysslar med entreprenadrttsliga tvister, har de delarna i regel just med tekniska frgor att gra, och att tillgodogra sig dem r inte sllan en av de strre utmaningarna i mlet.

Nu tnker ni kanske: ”Det dr lter dumt, det mste ju vara mycket bttre att advokaten hller sig till juridiken och att teknikerna fr beskriva det tekniska fr domstolen, det heter ju: ’Skomakare bli vid din lst’!”.

Problemet r bara att det sllan r s vattentta skott mellan det rttsliga och det tekniska att en sdan uppdelning r mjlig. Den som tvistar om ett entreprenadavtal mste vara p det klara inte bara med de rttsliga principer efter vilka svenska avtal tolkas, men ocks med att de principerna bara blir snmos fr den som inte ocks begriper vad det var entreprenren skulle bygga.

Och den som hvdar skadestndsgrundande projektering frn en konsults sida mste veta vad ”vrdslshet” och ”bristande fackmssighet” innebr inte bara utifrn svensk rttspraxis, men ocks utifrn konsultens ritningar.

 

(Vi skall inte heller bortse frn nyttan av advokaten som ett ”lekmannafilter”: Nr de tekniskt komplicerade delarna av mlet har kunnat ”kokas ned” och frenklas till en svrighetsgrad dr ven advokaten kan begripa dem, r utsikterna frsts goda att ocks domstolen sk...

+ Read more

(Vi skall inte heller bortse frn nyttan av advokaten som ett ”lekmannafilter”: Nr de tekniskt komplicerade delarna av mlet har kunnat ”kokas ned” och frenklas till en svrighetsgrad dr ven advokaten kan begripa dem, r utsikterna frsts goda att ocks domstolen skall kunna gra det.)

S nr er nyss anlitade advokat brjar ”peppra” er med alla mjliga och omjliga frgor, utifrn varje upptnklig aspekt av mlet, och ven om sdant som verkar ha ringa eller alls ingen relevans i sammanhanget: Ha tlamod med oss!

I sdana hr situationer har jag ofta lnat ett uttryck frn den fiktive advokaten Joe Miller (det vill sga Denzel Washingtons karaktr i filmen ”Philadelphia” frn 1993), som inledde alla sina klientmten med orden ”Now, explain it to me like I'm a four-year-old!”.

Och medan jag skriver detta inser jag att min nytta av ”Joes” kloka ord inte slutar dr, utan att de ven har svarat fr inspirationen till rubriken till den hr krnikan. Dr ser man!

BO NORDBERG

Advokat, Andersson Gustafsson Advokatbyr

- Read less


BIM fr mer arkitektur

Lgre byggkostnader, billigare frvaltning – och bttre arkitektur. BIM borde vara varje byggprojekts drm. nd r intresset frn mnga entreprenrer och byggherrar svalt. Hur kan det vara mjligt i en annars minst sagt kostnadsmedveten byggbransch?

Standardsvaret r okunskap. Men det handlar minst lika mycket om teknikfientlighet och ingrodda frestllningar om hur saker skall gras. Det blir en effektiv rkrid som skymmer den strre analysen – och mjligheterna. Vi str vid ett vgskl. I Sverige r bostadsbristen skriande och det finns en politisk samsyn om att nu mste ngot hnda. I Gteborgs innerstad skall till exempel en yta stor som Halmstad bebyggas. Men med vad och hur?

Vi kan fortstta att effektivisera byggandet genom totalentreprenader och industriellt tnkande. Visst, det har tilltit byggbolagen att vxa sig stora, och kanske gr det att vrida nnu lite mer ur den modellen. Men resultatet riskerar att bli nnu idfattigare och smre nr vi egentligen behver fler kreativa lsningar p samhllsutmaningarna.

Byggnader r inga frdiga format – de mste vara under stndig utveckling. Branscher som inte uppmuntrar innovation stagnerar. Detta har delvis redan hnt i Sverige. Internationellt sett r den svenska byggbranschen bde konservativ och ineffektiv. Underskningar talar om uppemot 25 procents svinn. Kostnaderna fr bostadsbyggande r bland de hgsta i Europa.

BIM erbjuder en vg ut ur bde denna kreativa och kvalitetsmssiga tervndsgrnd. En studie frn Lule tekniska universitet menar att projekteringsprocessen blir i snitt 20 procent effektivare. Tiden fr mngdtagning och kostnadskalkyler minskar med 50 procent. Minst 4 procent av byggkostnaderna kan sparas. Andra bedmare talar om nnu strre vinster.

Samtidigt r det viktigt att komma ihg att BIM inte bara handlar om byggande. Nr effektiviseringar och BIM kommet p tal brukar det hvdas att om den potentiella vinsten fr projektren r index 1, s gller index 10 fr entreprenren och 100 fr frvaltaren. Oavsett om relationen stmmer exakt fr alla projekt ger det en tydlig bild av storheterna.

Men tillbaka till frgan om bttre arkitektur (och hr talar vi allts inte om sknandar som frikopplade frn byggbranschens realiteter skall f ondligt med tid att ”knna fram” abstrakta former vid ritbordet). Det kan kanske tyckas mrkligt att vi som arkitekter – som allts inte r bland dem som har mest att tjna p BIM – driver p utvecklingen. Men vrt perspektiv r enkelt: vi bygger fr framtiden, husen skall st i 100 r, och det finns kvalitetsmssigt betydligt bttre lsningar n dem som det industriella slit och slng-byggandet tvingar fram.

Grundbulten r information – och information r makt. I en tid dr kvalitativ arkitektur vrderas allt lgre och arkitektens inflytande ver projekteringen minskar blir BIM fr oss ett konkurrensmedel. Det handlar inte om att bekmpa entreprenrer och byggherrar, snarare om att ett redskap fr att inom projektets ramar skerstlla den arkitektoniska kvaliteten – och samtidigt effektivisera byggprocessen.

Vi tar det igen: lgre byggkostnader, billigare frvaltning och bttre arkitektur. Vi ser inte hur ngon kan tacka nej till det erbjudandet.

 

Petter Bengtsson

BIM-ansvarig, Okidoki arkitekter

Rickard Stark

Creative Director / partner, Okidoki arkitekter

 


Vikten av att informera besiktningsman

Det yttersta syftet med att genomfra olika besiktningar (fr-, slut- garanti-, efterbesiktning eller srskild besiktning) r att faststlla om entreprenaden uppfyller kontraktsenliga fordringar eller med andra ord om fel freligger. Besiktningsmannens bedmning av om fel freligger, r inte bindande fr parterna men, har en mycket stor betydelse fr svl bestllare som entreprenrer.

I entreprenadsammanhang r felbedmningen ngot annorlunda n vad som gller vid andra typer av avtal. Vid kp av fastigheter, varor och konsumenttjnster grs bedmningen av om det r fel p det man kpt utifrn bde vad som fljer av avtalet (konkreta fel) och av vad en kpare typiskt sett haft rtt att frvnta sig av kpet (abstrakta fel). Nr standardavtalet AB 04 eller ABT 06 har avtalats utgr felbedmningen dremot enbart frn vad som avtalats mellan parterna. Den avgrande frgan r hr om arbetena utfrts p ett kontraktsenligt stt, d.v.s. om de verenstmmelse med entreprenadhandlingarna och andra verenskommelser som parterna trffat. Gr de inte det finns det ett fel. Nr AB 04 eller ABT 06 anvnds freligger sledes i princip endast s kallade konkreta fel.

Infr en besiktning brukar det hllas ett inledande sammantrde som besiktningsmannen kallar till. Detta inledande sammantrde hlls fr att besiktningsmannen ska f information om entreprenaden. Fr att den kommande besiktningen ska fylla sitt syfte r det av mycket stor vikt att parterna (bde bestllare och entreprenr) r vl frberedda infr mtet. Besiktningsmannen ska besiktiga utfrda arbeten mot bde ursprungliga kontraktshandlingar och ”handlingar” som upprttats senare.  Det ligger drfr i parternas intresse att se till s att besiktningsmannen, utver kontraktshandlingarna, fr del ven av till exempel reviderade ritningar, PM, TA-blanketter och andra direktiv och anvisningar som bestllaren lmnat under entreprenadens gng. Vidare mste besiktningsmannen f information om sidoentreprenader s att rtt arbeten besiktigas.

Tyvrr r det inte ovanligt att parterna missar att g igenom entreprenaden fullt ut med besiktningsmannen.  Efter mnga rs arbete med entreprenadtvister har jag sett baksidan med att man inte utfrt denna genomgng tillrckligt noggrant. Det hnder inte alltfr sllan att besiktningsmn har antecknat fel som rtteligen inte alls utgr fel p.g.a. att besiktningen inte gjorts mot rtt handlingar. Vidare hnder det att entreprenadens omfattning inte tydliggjorts fr besiktningsmannen och att en viss del drfr inte alls blir besiktigad.  Jag vill drfr uppmana bde bestllare och entreprenrer att ta vara p det inledande besiktningssammantrdet.  

Som tillgg till detta kan det nmnas att det inte heller r ovanligt att besiktningsmn antecknar fel som har sin grund i mer allmnna lmplighetsbedmningar och vervganden om hur ett visst arbete ska utfras utifrn olika rekommendationer frn branschorganisationer.  En sdan felanmrkning kan vara korrekt om det av kontraktshandlingarna framgr att ett arbete ska utfras p just det stt som en viss branschorganisation rekommenderar.

Om dremot ritning eller beskrivning anger ett annat utfrande, som objektivt sett r olmpligt och kanske till och med i strid med vad vissa branschnormer anger, ska besiktningsmannen inte anteckna utfrandet som ett fel. Som tidigare framhllits ska ju besiktningsmannen inte gna sig t den hr typen av abstrakta felbedmningar nr AB 04 eller ABT 06 avtalats.

 

Johan Wingmark

Advokat

Andersson Gustafsson Advokatbyr  

Vikten av  att  informera besiktningsman

Hllbart byggande i vrldsklass

En av de viktigaste frgorna fr byggbranschen r att utveckla ett mer hllbart samhllsbyggande. Alla mste ta ansvar och gra sitt samtidigt som vi ocks arbetar tillsammans. Mycket bra har hnt, men samtidigt kan konstateras att det finns mer kvar att gra.

Fokus har varit och r koldioxidutslppen. Inte minst fr oss inom cement- och betongbranschen r detta en prioriterad frga. Svensk cementindustrin har tills nu reducerat koldioxidutslppen med upp till 20 procent och arbetet fortstter med att snka utslppen ytterligare genom den nollvision som antagits.

Men samtidigt finns det stora risker med en sdan ensidig fokusering p just enbart en miljfrga. Det finns flera miljaspekter och miljml som mste omfattas i arbetet. En aspekt som mnga gnger glms bort eller helt saknas i debatten r kvalitetsfrgan. Fr oss i betongbranschen r det sjlvklart att det milj- och hllbarhetsarbetet som vi arbetar med inte p ngot stt riskerar kvaliteten i material eller byggnation. Ett mer hllbart byggande handlar frenklat om tv saker – gra vra material och processer mer klimatvnliga, men ocks att se till att vi bygger med material och konstruktioner som klarar klimatet och klimatfrndringarna.

Det vi bygger ska st i mnga r – i LCA analyser rknas ofta p 50 r – men i realitet s pratar vi om 100 r eller lngre. D rcker det inte att bara ensidigt fokusera p koldioxidutslppen. Samtidigt som vi minskar utslppen mste vi ocks se till att vi inte brjar riskera vrt byggande och bygga in nya milj- eller klimatproblem som vi inte ser idag, men som istllet uppstr lngre fram. Vi behver bygga robust och lngsiktigt hllbart. De som ska fatta beslut om byggande mste veta vad det r de fr – inte bara ur aspekten koldioxidutslpp utan ocks aspekten kvalitet. Vad r det fr material och konstruktioner som jmfrs? Gr det att jmfra en tt betongkonstruktion med andra material som behver frlita sig p plastfolie och tejp? Vilka livslngder talar vi om?

Vi str infr klimatfrndringar som kommer innebra fler och kraftigare vderhndelser och en kad utomhustemperatur vilket kan frndra de byggnadsfysiska egenskaperna – och bestndigheten hos klimatskalen. Det r drmed extra viktigt att anvnda robusta material och byggmetoder som ger tta och fukttliga hus som behller den egenskapen ver lng tid. Ska vi uppn ett hllbart byggande i vrldsklass behvs ett helhetsgrepp – allt frn minskade utslpp till kvalitet och lngsiktigt robust och hllbart.

Fr oss i svensk cement- och betongindustri r hllbarhetsfrgorna otroligt viktiga och prioriterade. Vi arbetar aktivt p olika fronter fr att minska utslpp, utveckla betongen som material samt produktions- och byggmetoder fr att mjligra ett mer hllbart byggande. I vrt arbete r ocks kvalitetsfrgan viktig och ngot som vi inte tummar p. Man ska kunna bygga mer hllbart med hg kvalitet och veta att kvaliteten hller ver tid. Det r d vi kan skapa ett hllbart byggande i vrldsklass!

 

Malin Lfsjgrd

VD Svensk Betong

 


Vi behver vidga synen p vem som r brare av kompetens

Bde bygg- och fastighetsbranschen gr mot en framtid dr det finns en uppenbar risk fr att det kommer att saknas personal att anstlla.

Vi har bde stora pensionsavgngar och behov av fler personer till branschen d den vxer oavsett av att folk gr i pension. Det vill sga det finns behov av personer med rtt utbildning. Personer med rtt bakgrund. Personer med rtt kompetens. Bde bygg- och fastighetsbranschen vet ungefr hur mnga som behver anstllas och av vilka yrkeskategorier under de nrmsta ren. Nu r det dock d sllan som vi kan f det vi vill ha endast genom att veta vad vi vill ha. ven om det sjlvklart r en bra start. Vi behver dock ven veta hur vi ska f det vi vill ha.

Men tvrtemot vad man skulle kunna tro s utbildas idag varken inom bygg - eller fastighetsbranschen tillrckligt mnga av de yrkeskategorier som det kommer att finnas ett stort behov av inom en snar framtid. Saknas intresse fr utbildningarna? Ja skerligen. r de utformade utifrn hur efterfrgan ser ut? Tilltalar de fler n de som vanligtvis sker utbildningen? r kraven rtt stllda? r utbildningen lttillgnglig? Jag vet inte. Men jag tror att vi behver vidga vr syn p vem som r brare av kompetens. Bde nr vi befinner oss vid anstllningstillfllet, men ven nr vi befinner oss vid utbildningstillfllet. Vi behver se ver var i samhllet vi har grupper av personer som vill vidareutbilda sig och grupper som vill byta bransch. Utbildningarna mste ses som mjliga ven fr den som har en helt annan bakgrund n den gngse. Vi behver stndigt se ver, behov och efterfrgan och anpassa oss efter den. Kanske behver utbilningarna inte vara s lnga om det redan finns en utbildning och en yrkeserfarenhet i grunden. Kanske kan intagningsreglerna anpassas ngot fr att fler ska ha mjlighet att ska?

Fr det r inte lngsiktigt hllbart att en bransch till s stor del internrekryterar s som bde bygg- och fastighetsbranschen gr. Eller att vissa av branschens yrkeskategorier nstan saknar kvinnor respektive mn. Vi behver f in nytt folk. Vi har hr en otrolig mjlighet att locka bde kvinnor och mn och personer med annan bransch- och erfarenhetsbakgrund n den rdande till bygg- och fastighetsbranschen. Det kan bli ett lyft inte bara fr jmstlldheten utan ven fr mngfalden.

Jag efterlyser ett nytnk kring utbildningarna som riktar sig mot ett arbete i bygg- och fastighetsbranschen. Bde utbildningarna och branschen i sig mste se ver hur exempelvis kvinnor och mn kan lockas till de yrkeskategorier i branschen dr de knappt finns representerade. Och med en mer jmn frdelning av kvinnor och mn i branschen kar mjligheten till en kad jmstlldhet. Fr fr vi till en kad jmstlldhet och mngfald i bygg- och fastighetsbranschen kommer branschen per automatik ses som mer attraktiv.

 

Sara Haasmark

Hllbarhetschef Fastighetsgarna

Vi behver vidga synen p vem som r brare av kompetens

Presentation

Hr publiceras inlgg frn gstskribenter som ger sin syn p branschen.

Nyckelord