Gstbloggen
 

Har vi rd att vlja lder framfr kompetens?

Det finns forskningsstudier som visar att det finns fler individuella skillnader n ldersgemensamma likheter bland oss mnniskor. Vi r allts inte mer lika varandra om vi tillhr samma generation.

S varfr r vi som hetast bland rekryterarna nr vi r mellan 30-35 r?

Vi har i Sverige ett stort behov av bostadsbyggande och ny infrastruktur. Dessutom str bygg- och fastighetsbranschen infr en generationsvxling d 40-talisterna just nu lmnar branschen och tar drmed med sig en stor mngd kunskap och kompetens.

Och d behver vi fylla p med mer kompetens. Men om vi d tror att den kompetensen endast finns hos 30-35 ringar r vi illa ute.

I USA och Storbritannien fr frgan om lder inte stllas vid anstllningsintervjun.

Men skulle ett frbud mot att frga om den arbetsskandes lder kunna minska vr ldersfixering i Sverige? Ja kanske. Men troligtvis hjlper det endast kortsiktigt, fr ens lder kommer onekligen fram ganska snart nd, eftersom vi anvnder oss av personnummer i Sverige. Och ven om en exakt lder inte avsljas s kan ju en ungefrlig lder anas eller gissas fram. Men kanske skulle det innebra att fler utanfr det gyllene ldersspannet 30-35 r skulle f komma p en intervju i alla fall.

Men att inte ange lder vid en jobbanskan gr inte att vi kommer ifrn grundproblemet, att vi generellt anser att vi r p topp nr vi r mellan 30-35 r.

Under 2001 genomfrde Riksfrskringsverket en underskning av arbetsgivares attityder till ldre. Studien visade att drygt sju av tio personalchefer, sllan eller aldrig nyanstller personer ver 50 r. Trots detta, ansg bara var femte personalchef att unga personer r mer produktiva.

Den 1 januari 2009 fick Sverige ett frbud mot ldersdiskriminering som frmst skyddar mnniskor oavsett lder i arbetslivet.

Hur det ser ut specifikt fr bygg- och fastighetsbranschen vet jag inte. Jag har inte hittat ngra branschspecifika rapporter. Men fr bygg- och fastighetsbranschen vore det frdande om vi gick mot en sdan snv kravprofil. Det behvs erfarenhet i branschen och den finns kvar genom att det finns folk av alla ldrar i branschen.

S var grundar sig d vra felaktiga uppfattningar avseende egenskaper kopplat till en lder?  Kan det vara den, under senare r, stndigt repeterade beskrivningen av hur olika generationer r X, Y, Z och s vidare? Fr vi har frutfattade uppfattningar om hur vi r, beroende p lder.

Men ven om vi numer har lagar mot ldersdiskriminering och om vi ven skulle frbjuda frgor om lder vid anstllningsintervjuer s r det n viktigare att vi synar vra egna frdomar i smmarna. Det r viktigt att vi funderar p vad som verkligen krvs fr en specifik tjnst.

Vi mste vga synliggra och ifrgastta vra frdomar i alla avseenden som r ett hinder bde i samhllet i stort och i vra arbetsplatser.  

Fr om vi begrnsar rekryteringen till gruppen 30-35 r r konsekvenserna frdande fr framtiden, fr bygg- och fastighetsbranschen och fr Sveriges tillvxt. 

Fr det r individen med sina kunskaper, erfarenheter och egenskaper som ska vara det viktiga och inte lder. 

 

Sara Haasmark

Hllbarhetschef Fastighetsgarna


Nya Slussen blir ett lngvarigt provisorium med trafikproblem

Det gr inte att genomfra det Slussenprojekt som kommunfullmktige beslutade om den 21 juni 2010, med en knapp majoritet. Frutsttningarna har ndrats p flera, helt avgrande stt, s att hela projektet nu mste omprvas.

Beslutet 2010 frutsatte att det skulle finnas en godknd helhetslsning innan ombyggnaden startade. Om man nu brjar bygga Nya Slussen, innan det finns en godknd plan och inlsta fastigheter fr en bussterminal, kommer bygget att r 2020 fastna i ett halvfrdigt och lngvarigt provisorium med stora trafikproblem i en av Stockholms viktigaste knutpunkter.

Eftersom planen fr en bussterminal i Katarinaberget stoppats av domstol fr bussresenrerna frn Nacka och Vrmd nja sig med en provisorisk terminal ute p Stadsgrdskajen under minst 10 r. Denna provisoriska bussterminal ligger i vgen fr den planerade tunneln fr Stadsgrdsleden. Detta leder i sin tur till att man inte heller kan bygga de planerade kontorshusen ovanp tunneln. Den provisoriska Stadsgrdsleden med endast tv krflt kommer att leda till stora problem fr framkomligheten och frhindrar dessutom en anslutning mot Skeppsbron. Saltsjbanan kan inte komma fram till Slussen, utan fr sin slutstation vid Henriksdal, med bussning till en verbelastad bussterminal p Stadsgrdskajen.

ven om staden gr ett nytt frsk med en ny planprocess fr en bussterminal i Katarinaberget r det hgst oskert om den klarar samhllets krav p skerhet mm. En ny planprocess kommer att ta minst fyra r. Och ven om den skulle leda till en godknd plan kan de berrda fastighetsgarna hindra bygget av bergterminalen genom att motstta sig en ny fastighetsbildning och inlsen av fastigheter.

En kvalificerad analys av lget r att staden aldrig kommer att kunna bygga en bussterminal i Katarinaberget. Drmed kommer hela Nya Slussen aldrig att kunna frverkligas. Frgan r d om staden vill hamna i ett lngvarigt provisorium eller om man r beredd att vlja en snabbare och enklare lsning, till exempel en etappvis rivning och teruppbyggnad inom ramen fr rtten till pgende markanvndning. 

Projektets kostnader verskrider den beslutade budgeten

De berknade kostnaderna fr Slussenprojektet har hela tiden stigit. Enligt exploateringskontorets lgesredovisning i oktober 2014 berknas den beslutade budgeten om 8 miljarder att verskridas med ver en miljard kronor. I deras kalkyl r dock inte alla tillkommande kostnader inrknade, till exempel 400 miljoner fr ny avloppstunnel, ersttningar fr sprngskador p byggnader och evakuering av boende under byggtiden.

Fullmktiges beslut 2010 frutsatte ocks full extern finansiering av bussterminalen och att staten bekostar 880 miljoner fr kad avbrdning av Mlaren. Inget av detta r uppfyllt. Drutver tillkommer stora skadestndskrav frn sakgare i Mlaren.

Tidplanen satt ur spel

I genomfrandebeslutet 2010 frutsattes att ombyggnaden skulle starta 2012 och Slussen vara frdig 2018. Ett delml var att den nya bussterminalen skulle st klar 2015. Slussenprojektet berknades d att vara helt avslutat och bebyggelsen frdigstlld 2021. Ett halvrs frsening av projektet skulle medfra en frdyring om 160 miljoner kronor.

Nya Slussen klarar inte framtida havsniver

Detaljplanen fr Nya Slussen freskriver nivn + 1,70 meter (ver nollplanet i RH 00) fr samtliga kajer. Lnsstyrelsens rekommendation fr lgsta grundlggningsniv r + 2,42 meter. Nya Slussens kajer ligger allts 72 cm under den lgsta niv som Lnsstyrelsen freskriver fr bebyggelse och samhllsfunktioner av betydande vikt. Det betyder att risken fr versvmningar i den Nya Slussen r mycket stor nr havet stiger p grund av klimateffekten. Dricksvattnet fr tv miljoner mnniskor hotas om saltvatten trnger in i Mlaren.

 

Bilden visar hur bygget av Nya Slussen stoppas r 2020 med en provisorisk bussterminal p Stadsgrdskajen, som under lng tid kommer att ligga i vgen fr ett frdigstllande, enligt en granskning frn Plan B.  Underlaget fr bilden r stadens modell av Nya Slussen med en inklippt illustration av den provisoriska bussterminalen. Fotomontage: Tor EdsjBilden visar hur bygget av Nya Slussen stoppas r 2020 med en provisorisk bussterminal p Stadsgrdskajen, som under lng tid kommer att ligga i vgen fr ett frdigstllande, enligt en granskning frn Plan B. Underlaget fr bilden r stadens modell av Nya Slussen med en inklippt illustration av den provisoriska bussterminalen. Fotomontage: Tor Edsj

Nya Slussen fr dlig funktionalitet fr gng, cykel, kollektivtrafik och biltrafik En stor ny huvudbro (istllet fr nuvarande tv mindre broar) och tre nya signalreglerade T-korsningar (istllet fr nuvarande klverbladslsning) ger frsmrad framkomlighet fr gn...

+ Read more

Nya Slussen fr dlig funktionalitet fr gng, cykel, kollektivtrafik och biltrafik

En stor ny huvudbro (istllet fr nuvarande tv mindre broar) och tre nya signalreglerade T-korsningar (istllet fr nuvarande klverbladslsning) ger frsmrad framkomlighet fr gng, cykel, buss och biltrafik.

Den provisoriska bussterminalen p kajen har inte tillrcklig kapacitet den nrmaste 10-rsperioden, innan T-banan till Nacka r utbyggd. Denna bussterminal ska ocks ta emot alla resenrer frn Saltsjbanan som fr sin slutstation i Henriksdal.  Redan nu krvs frbttrad kapacitet i Slussens bussterminal. T-banan till Nacka berknas vara klar tidigast 2025. Frst d berknar SL att busskapaciteten i Slussen ska kunna minskas till hlften.   

Nya Slussen har 700 meter cykelflt, som r alltfr smala. mellan bilar och bussar. I flera korsningar mste cyklister kryssa sig fram mellan olika filer. Det blir flera hrnlskurvor och en brant backe till nya gng- och cykelbron.

Nya Slussens biltunnel och bergterminalen uppfyller inte normala krav fr skerhet

Den 430 meter lnga tunneln fr Stadsgrdsleden r projekterad utan skyddande mittvgg mellan krriktningarna, och utan tillrckliga ndutgngar. Tunneln fr en fri hjd p bara 4,0 meter istllet fr 4,5 meter, som krvs fr tvvningsbussar och stora lastbilar. Mitt i tunneln planeras en signalreglerad T-korsning fr trafik mot Skeppsbron.

Den planerade bussterminalen i Katarinaberget skulle ligga 18 meter under Katarinavgen och fem meter under havsytan. Lnga gngavstnd och stora nivskillnader skulle ge lngre bytestider och oacceptabla risker vid brand och olyckor.  

Det gr att frnya Slussen genom en teruppbyggnad och samtidigt ge bttre plats fr gng, cykel och busstrafik

Plan- och bygglagens rtt till pgende markanvndning ppnar fr en enklare och snabbare frnyelse av Slussen. Utredningen Slussen plan B visar att en frnyelse, genom etappvis rivning och teruppbyggnad, kan pbrjas direkt efter ett nytt genomfrandebeslut i kommunfullmktige. Den totala byggtiden fr plan B r c:a fem r. Under hela byggtiden kan trafiken fungera bra med alla frbindelser som finns idag. Genom en vl genomtnkt etappvis ombyggnad minimeras strningarna. Gende, cyklar, bussar, tunnelbana, bilar och btar fr god framkomlighet bde under byggtiden och nr frnyelsen r klar. Bde Nacka-Vrmd-bussarna och Saltsjbanan kommer att kunna trafikera Slussen, och f korta och bekvma byten, under hela ombyggnaden. 

Hela granskningsrapporten Slussen plan B finns att lsa p  www.slussen.nu   

 

Tor Edsj, Arkitekt SAR/MSA

Stellan F Hamrin, Limnolog, fil dr

Lennart Klaesson, Arkitekt SAR/MSA

Richard Murray, Nationalekonom, fil dr 

- Read less

Presentation

Hr publiceras inlgg frn gstskribenter som ger sin syn p branschen.

Taggar