Gästbloggen
 

Den internationella flickdagen är viktig för samhällsbyggnadssektorn

Den 11 oktober var det den internationella flickdagen. Det är fjärde gången dagen uppmärksammats sedan dagen instiftades av FN 2011. Flickors situation i världen behöver uppmärksammas och stärkas för ännu har inget land i världen uppnått verklig jämställdhet och genom att flickors rättigheter stärks gynnas hela samhället.

Idag saknar 62 miljoner flickor möjlighet att få utbildning. Var tionde minut dör en flicka någonstans i världen av det våld hon utsätts för. Barnäktenskap är inget ovanligt utan 39 000 barnäktenskap ingås varje dag vilket i sin tur leder till att 70 000 flickor årligen dör av graviditetsrelaterade komplikationer.

När en ser siffror som dessa kan en ledas till att tänka att trots att det är hemska siffror, så gäller detta utvecklingsländer och att vi i västvärlden och särskilt Sverige borde vara tacksamma över vår jämställdhet och att vi definitivt borde sluta klaga på att kvinnor inte tjänar lika mycket som män, att kvinnor inte har samma makt och inflytande som män, att kvinnor tar ut 75 % av föräldraledigheten, att kvinnor gör mer av det obetalda hem- och omsorgsarbetet och att mäns våld mot kvinnor inte har minskat i Sverige, för det är ju mycket värre i andra länder.

Jag menar att vi inte kan vara tacksamma. Jag menar att vi inte kan vara nöjda. Världen hänger samman. Det som sker lokalt, påverkar globalt.

Och vi har inte nått jämställdhet i Sverige bara för att det ser värre ut någon annanstans.

Den 7 oktober överlämnade Cecilia Schelin Seidegård, statens utredare i jämställdhet, resultatet av sin jämställdhetsutredning; Betänkandet Mål och myndighet – en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken. Utredningen fastslår att trots att utvecklingen på vissa områden gått framåt, så är samhället långt ifrån jämställt. Utvecklingen går långsamt och i vissa fall går den bakåt. Män dominerar på de viktigaste posterna i samhället och kvinnor arbetar oftare deltid än vad männen gör. Arbetsmarknaden är fortfarande könsuppdelad. Liksom valen till gymnasieskolan och högskolan. Pojkar presterar sämre än flickor i skolan. Kvinnor tar ett betydligt större ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Mäns våld mot kvinnor har inte minskat och det finns stora skillnader mellan kvinnor och män när det gäller hälsa.

För samhällsbyggnadssektorn är denna uppmärksamhet på flickor och flickors rättigheter viktig. De unga som söker sig till samhällsbyggnadsutbildningar behöver känna sig inkluderade oavsett kön.

Så hur får vi till jämställdhet? Jämställdhetsutredningen visar att när det sätts tydliga mål och medel så får det resultat.

Och behöver vi sätta tydliga mål kan vi inte förringa frågan om jämställdhet i Sverige. Även om det är sämre någon annanstans. Vi behöver ha tydliga mål just för att det är sämre någonannastans.

Vi behöver göra allt vad vi kan för att förbättra flickors ställning i samhället. Det tjänar alla på.

Sara Haasmark, vd Samhällsbyggarna


Vad kan vi som individer göra i asylmottagandet?

Sedan Attefallslagen togs i bruk har diskussionen gått i vågor i arkitektsammanhang. Oftast har den utgått i att skapa extra boyta för en familj, extra gästrum eller hemmakontor. Men man skulle också kunna använda lagen i ett, för dagen, mer produktivt sammanhang som dels bidrar till ökad densitet i de glesbebyggda villaförorterna (samtidigt som man behåller den låga skalan), men också ökar mångfalden och bidrar till möjligheten för människor att knyta an till varandra från olika bakgrund på ett annat sätt än genom officiella institutioner eller organiserade event.

Genom att använda sig av Attefallslagen för att, från ett gräsrotsperspektiv, möjliggöra för etablerade svenska villaägare att kunna bidra till boende för nyanlända skapar man en flexibilitet som endast ett decentraliserat agerande kan ha. Det tar även vara på mångas vilja att hjälpa till i den flyktingkris som går igenom Europa, och som samtidigt vill motsätta sig den anti-­immigrationsdebatt som även finns i Sverige.

Som arkitekter ville vi se över hur ett decentraliserat flyktingmottagande kan se ut om realiserat. Vi utgick från tre Stockholmsförorter; Bromma, Älvsjö och Mälarhöjden.

I Bromma kan man hitta kvarter där tomterna ligger runt en bergknalle/skogsdunge. Detta naturliga ”hålrum” inne i kvarteret kan användas som en länk mellan en serie av Attefallshus som alla ligger i den bakre ändan av respektive tomt.

I Mälarhöjden finns den gamla spårvägen som numera agerar grönt stråk genom de centrala delarna av villaområdet. Detta skulle kunna användas som ”andra entré” till tomterna utmed stråket och på så sätt ge Attefallshusen en egen ingång, samtidigt som det skapar en mer aktiv ”andra gata”.

Typiskt för Älvsjö är det regelbundna rutmönster av tomter utan större höjdskillnader mellan dem. Här finner man lätt fyra tomter av liknande storlek som alla möts i en gemensam punkt i ett hörn av trädgårdarna. Här finns möjligheten att bygga ett litet kluster av hus med en gemensam ”innegård”. Tillgänglighet till närmsta gata får man via en gångväg delad av två grannar längs tomtgränsen. (se skiss nedan)

Kristina Sahleström

Daniel Spence

Sahleström spence studio

Exempel Älvsjö.Exempel Älvsjö.

Brett stöd för moderna elinstallationsreglerna

Nya elinstallationsregler vore bra för landets elteknikföretag, men välkomnas även av närliggande branscher. Regeringen har en unik chans att modernisera ett föråldrat regelverk. Låt inte Elbehörighetsutredningen samla damm på hyllan Ibrahim Baylan, skriver företrädare för installations-, bygg- och fastighetsbranschen.

Regelverket som styr behörigheten att utföra elinstallationer är snårigt och svåröverskådligt. Bestämmelserna är utspridda på en rad lagar, förordningar och branschavtal vilket har gjort det tufft för både yrkesprofessionella och köparna av elinstallationstjänster att reda ut vad som egentligen gäller.

Vi välkomnade därför Elbehörighetsutredningens betänkande tidigare i år. Utredaren, som gjort en översyn av nuvarande regler, vill ersätta nuvarande lapptäcke av regler med en samlad elsäkerhetslag. Det ska också bli tydligare att det är ledningen på elinstallationsföretaget, inte den enskilde elinstallatören, som bär ansvar för det arbete som görs. Därmed försvinner det så kallade överinseendet, ett otidsenligt sätt att säkerställa säkra elinstallationer. Utredaren vill också inrätta ett offentligt register över elinstallationsföretag. Tanken är att det ska hjälpa köpare att kontrollera att företaget man överväger anlita är seriöst och följer svensk lagstiftning.

De här förändringarna berör i första hand landets elinstallationsföretag, men påverkar också de professionella beställarna av installationstjänster. Inom byggindustrin har det länge funnits en frustration över de svårtydda elinstallationsreglerna. Det har handlat om bekymren att dra en gräns för vilka arbetsuppgifter som enbart får utföras av en elinstallatör och vilka som kan utföras av de egna yrkesgrupperna, men också om svårigheten att kvalitetskontrollera elteknikföretagen. Utredningens förslag på ett offentligt regelverk lär underlätta branschöverskridande samarbeten vilket i sin tur skapar förutsättningar för fortsatt utveckling och tillväxt.

Men även bland landets fastighetsföretag ställer elinstallationsreglerna till med problem. Samtidigt som lagstiftaren kräver att innehavaren av en elanläggning enbart får ta hjälp av kompetenta utförare är det i praktiken svårt för fastighetsägaren att kontrollera kompetensen hos elinstallationsföretagen. Osäkerheten hämmar nya projekt och hindrar långsiktiga samarbeten. De skärpningar som utredaren föreslår kommer att undanröja mycket av denna osäkerhet och bidra till att stärka köparens trygghet.

Elbehörighetsutredningen konstaterar att nuvarande elinstallationsregler måste moderniseras. Det är inte svårt att förstå. Sedan de första bestämmelserna trädde ikraft för hundra år sedan har både tekniken och samhället förändrats. Perspektiv och överväganden som gjordes i en tid när elektrifieringen av samhället nyss hade inletts är inte nödvändigtvis lika relevanta idag. Behovet av elsäkerhet är detsamma, men både sättet att arbeta och organisera en verksamhet är nytt.

Regeringen har nu en unik möjlighet att påbörja en alldeles nödvändig moderniseringsprocess. Elbehörighetsutredningens reformförslag är ett viktigt första steg. Förslaget skulle stärka elsäkerheten i samhället och främja elteknikbranschens utveckling, men också välkomnas av installations- och byggsektorn.

Jan Siezing, vd EIO
Johan Mossling, vd VVS Företagen
Ola Månsson, vd Sveriges Byggindustrier
Tommy Lenberg, vd Byggherrarna
Reinhold Lennebo, vd Fastighetsägarna

 

Presentation

Här publiceras inlägg från gästskribenter som ger sin syn på branschen.

Taggar