Gstbloggen
 

Det gr att bygga bttre med beprvade metoder

Det gr att snka energikostnaderna i Sverige med upp till 30 procent och spara miljarder till hushllen, energikunderna och samhllet. nd sker det inte, trots att kunskaperna finns och trots att det sedan 1970-talets energikris satsats miljarder p att spara energi och snka kostnader.

Det skriver professor Christer Harrysson, rebro universitet och Glenn Welander, Karolinska Institutet, i en debattartikel.

Det gr att bygga bttre, och billigare hus. I stllet byggs det allt dyrare och mer komplicerat. Efter 70-talets energikris satsades det miljarder p att snka energianvndningen. Men det lyckades inte srskilt bra. I stllet blev det mer komplicerade och svrsktta hus. Ngon kraftigt snkt energianvndning blev det inte. Och bttre komfort uteblev i stort sett.

Det gr dock att uppn mlen. Genom att anvnda beprvade material, konstruktioner och installationer som r lttsktta gr det att snka energikostnaderna med 30 procent. Det r vad underskningar visar. Det r inga hemligheter. Och det skulle lna sig.

nd fortstter det dliga byggandet. Varfr? Jo fr att tillverkare av oprvade material, konstruktioner och installationer fr fortstta att marknadsfra sina produkter. Dessutom r snabba och vderberoende byggmetoder som inte resulterar i kvalitet ocks alltfr vanliga.

Ett annat problem r att myndigheter, bygg- och energibranschen samt samhlleligt avlnade experter lter detta ske genom att backa upp anvndningen av dessa oprvade och komplicerade byggmetoder och energisystem.

Forskning vid svenska universitet visar att resultatet av detta ofta blir dyra energislukande och ogenomtnkta bygglsningar. Enstegsttade fasader, med fukt, mgel och rta som resultat, luftvrme, passivhus och golvvrme och perspektivfnster r bara ngra exempel. Detta ger bland annat smre komfort och betydligt hgre energianvndning.

Inte ovntat visar bde offentlig statistik och forskning att energislukande och ogenomtnkta bygglsningar r dyra. Frlorarna som ytterst fr betala denna bygg- och energinota r de boende. Men ocks samhllet som under 40 r satsade miljarder som avkastar s lite nytta.

Lsningen p problemen r enkel, men verkar svr: Nmligen att anvnda beprvade och fungerande byggmetoder och material. Samt enkla och lttsktta energisystem. Sunt frnuft, kunskap och erfarenhet lnar sig.

Den nu s populra golvvrmen kar bygg- som energikostnaderna rejlt. Dessutom r det ett energitrgt system. Det tar tid innan vrmen nr ut i rummen. Golvvrmen mste ju frst vrma golvbjlklaget. Stora perspektivfnster ser trevliga ut men passar inte alls i vrt nordliga klimat. Fljden blir fr mycket solinstrlning p sommaren samt energislseri, drag och fr kallt p vintern. Ett stort fnster, hur bra det n r kan aldrig erstta 35 cm isolering. Det kar bygg- och energikostnaderna och snker komforten. 

Luftvrmesystem har trots massiv uppbackning av experter som borde veta bttre inte alls den lgre energikostnad man lovat husgarna. Tvrtom r energinotan mycket hgre. Men det handlar inte enbart om pengar. Hlsa, komfort och trivsel pverkas ocks nr kunskap och beprvade metoder erstts m...

+ Read more

Luftvrmesystem har trots massiv uppbackning av experter som borde veta bttre inte alls den lgre energikostnad man lovat husgarna. Tvrtom r energinotan mycket hgre. Men det handlar inte enbart om pengar. Hlsa, komfort och trivsel pverkas ocks nr kunskap och beprvade metoder erstts med slarviga, ogenomtnkta lsningar, byggmaterial och installationer. Hus mste byggas om fr stora belopp. Det r oerhrt dyrt att rtta till det som r illa byggt, dr fukt, mgel och rta samt dlig innemilj gjort husen obeboeliga.

Ett annat exempel r kallade passivhus, hus utan vrmesystem/kroppsvrmehus/sjlvvrmda hus. De r ocks luftvrmda. Hus som trots fagra lften om nstan noll i energikostnad har hg energianvndning och skrmmande komfortproblem. Den extratjocka isoleringen kostar fr mycket, har kade fuktskaderisker plus att man fr att kunna bo dr ocks mste investera i ett uppvrmningssystem som fungerar i nordiskt klimat.

P smhusens "systemniv” har faktiskt de elvrmda smhusen lgst energianvndning medan de fjrrvrmda har hgst. Och det r inte underligt. Elvrmen, r enkel och billig att installera och har i stort sett 100-procentig verkningsgrad. En kilowattimme el blir en kilowattimme vrme i husen. Det klarar inte fjrrvrmen alls. Dr dyra ledningar i marken frn smhus till fjrrvrmeverk faktiskt lcker i genomsnitt 25-40 procent p vgen ut till slutanvndaren. Det lckaget fr de boende/husgarna/vrmekunderna direkt betala fr via avgifter eller indirekt via kommunalskatten.

Det gller att satsa p kunskap och frnuft. Det vill sga p teknik och material som man vet fungerar.

 

Professor Tekn. Dr. Christer Harrysson, rebro universitet

Med. Dr. Glenn Welander, Karolinska Institutet

 

*Debattartikeln r baserad p frfattarnas forskningsrapport: Harrysson, C & Welander, G (2014). Varfr svrt att spara energi i smhus trots att det gr? Beprvad och lttsktt teknik ger lgst energianvndning och bst innemilj. rebro universitet och Karolinska Institutet.

 

Ls hela rapporten hr:

 

 

 

- Read less

Presentation

Hr publiceras inlgg frn gstskribenter som ger sin syn p branschen.

Taggar