Ge klimatarbetet en kickstart med modernt träbyggande

 
Intresset för att bygga riktigt höga hus i trä sprider sig världen över. Tävlingen att bygga högst må tilltala tävlingsinstinkten, men den grundläggande drivkraften för det ökande träbyggandet är kraven på ett hållbart samhällsbyggande. 
De kommande fyrtio åren kommer mänskligheten att bygga lika mycket som vi gjort från mänsklighetens vagga fram tills nu. Det är en hisnande siffra. Smaka på den.

Bara för Sveriges del behöver vi bygga 700 000 bostäder till 2025. Även om vi bygger historiskt mycket just nu, så är det långt ifrån tillräckligt om vi ska möta de av Boverket bedömda behoven. Vilka förändringar som krävs för att år efter år ligga på en hög byggtakt är diskuterat, debatterat och dissekerat in i minsta beståndsdel. Likaså vad som sker om Sverige inte lyckas.

Däremot pratas det alltför sällan om vad det ökande byggandet betyder för klimatpåverkan. Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, visade i en rapport från 2014 att byggandet av bostäder och infrastruktur genererar koldioxidutsläpp i nivå med den samlade personbilstrafiken. Med byggprocessen avses materialutvinning, materialtillverkning, transporter, produktionen på själva arbetsplatsen och spill.

Och trots att bygg- och materialprocessen kan svara för hela 80 procent av en byggnads klimatpåverkan sett ur en analysperiod om 50 år, pratas det mest om energieffektivisering av de färdiga husen. När konsumenten köper en nyproducerad villa eller lägenhet får han eller hon i energideklarationen uppgifter om hur mycket energi bostaden förväntas förbruka. Hur stor klimatpåverkan bygget av bostaden har genererat svävar konsumenten i ovisshet om.

För att minska byggprocessens stora klimatpåverkan behöver vi bygga betydligt fler hus i trästomme. Förutom att trä binder koldioxid, den så kallade kolsänkan, genereras betydligt lägre koldioxidutsläpp i tillverkning. Forskning visar att bygget av ett flervåningshus i trä sparar 40-50 procent av koldioxidutsläppen. Och då är inte kolsänkan medräknad.

Trä är dessutom ett lätt material som kan bära tunga vikter. Det gör byggandet effektivare då en stor del av själva byggandet kan ske på annan plats än den traditionella byggarbetsplatsen. Väl där blir det mer av montage. Byggtiderna kortas rejält och störningarna för de omkringboende blir mindre.

Om vi bortser från anläggandet av infrastruktur svarade byggandet av hus för utsläpp av cirka fyra miljoner ton koldioxidekvivalenter 2014. Det är mer än vad de tunga lastbilarna orsakade. Beräkningarna utgick ifrån ett år då vi byggde avsevärt mindre bostäder än vad vi gör nu. I år ser det ut som det kommer att påbörjas drygt 60 000 bostäder. Var och en kan räkna ut vad det betyder för klimatpåverkan från byggprocessen.

Det går att bryta den uppåtgående kurvan och det utan att det behöver kosta företagen eller konsumenterna något extra. Modernt träbyggande är inte dyrare än andra materialslag och som vi skrev ovan ger det kortare byggtider och möjlighet för byggherren att tidigare få avkastning på sina satsade pengar. I ett skogsland som Sverige till 70 procent täckt av skog är det faktiskt ganska dumt att inte utnyttja det gröna guldet som skogen kallas. Vår skogsresurs har tack vare ett aktivt, ansvarsfullt och uthålligt skogsbruk växt varje år i över 100 års tid och vi har aldrig haft så mycket skog som nu. Fotosyntesen är naturens egen fantastiska innovation som ger oss syre och binder koldioxid. Växande träd binder koldioxid och skogen gör bäst klimatnytta när den brukas.

Med ett ökat träbyggande kan vi ge klimatarbetet en kickstart. Tekniken finns, är beprövad och testad. Det är här och nu som gäller, inte att sätta sina förhoppningar till att vi – kanske- löst problemen i en mer eller mindre avlägsen framtid.

Susanne Rudenstam & Anders Josephsson Sveriges Träbyggnadskansli

 

 

 

 

 

 

Taggar

Debatt

 

Lediga jobb

Visa alla lediga jobb
 
 

 

Relaterade artiklar

Prenumerera

Prenumerera och ta del av branschnyheter, analyser, nya projekt, affärer och människorna bakom.
Anmäl dig här!

 
 
 
 
-->