Hållbar vattenrening med krabbskal

 
  • Två av reningsanläggningarna; en som tar hand om bergtunnel-vattnet och en som tar hand om schaktvattnet.

    Två av reningsanläggningarna; en som tar hand om bergtunnel-vattnet och en som tar hand om schaktvattnet.

  • Emil Andersson, Swedish Hydro Solutions.

    Emil Andersson, Swedish Hydro Solutions.

  • Mikael Andersson, Skanska.

    Mikael Andersson, Skanska.

  • När vattnet filtreras genom strumpan klumpas de farliga partiklarna ihop och kan skiljas från vattnet.

    När vattnet filtreras genom strumpan klumpas de farliga partiklarna ihop och kan skiljas från vattnet.

Föregående
Nästa
 
När Hamnbanan i Göteborg nu byggs ut till dubbelspår renas länshållningsvattnet med hjälp av Kitosan, en produkt framställd av krabbskal.

– Det är en liten del i en stor kontrollapparat, men den är nog så viktig, säger Mikael Andersson, projektchef på Skanska.

Arbetet med bygga ut Hamnbanan med dubbelspår har pågått under flera år och är en följd av den stadigt ökande trafiken av järnvägsgods till och från Skandinaviens största hamn. Just nu pågår den tredje och näst sista etappen av projekt Hamnbanan. Den berör den dryga 1,9 kilometer långa sträckan mellan Eriksberg och Pölsebo på Hisingen och totalentreprenör för projektet är Skanska. Järnvägen kommer att slingra sig igenom både betong- och bergtunnlar.

– Totalt handlar det om 1,1 kilometer tunnlar och cirka 400 meter tråg, resten av järnvägen är markförlagd. Nu pågår schaktning, pålning och spontning längs sträckan, berättar Mikael Andersson.

Vi träffas på en gångbro i Pölsebo i stadsdelen Lundby och under oss är arbetet i full gång med dubbelspåret. Bredvid går även det tillfälliga järnvägsspåret. Ett par hundra meter bort reser sig Krokängsberget lite blygt, där kommer sprängningsarbetet att påbörjas under våren.

– Det tillkommer många miljö- och hållbarhetskrav när man bygger i en stad, inte minst mot en beställare som Trafikverket som i det här fallet. Det handlar om allt från buller och vibrationer till vad man gör med länshållningsvattnet som sipprar fram från berg och mark när vi gräver eller spränger, säger Mikael Andersson.

Vad gäller det sistnämnda så skiljer sig det här projektet åt. I stället för att till exempel rena vattnet med traditionella vattenreningskemikalier eller låta slambilar köra skytteltrafik har Skanska valt att anlita Swedish Hydro Solutions. Emil Andersson är servicetekniker på Alingsås-företaget och jobbar heltid åt Skanska med att sköta de båda reningsverken som har byggts upp i området och som kommer att vara igång till järnvägen står klar i slutet av 2023. Vi träffas vid det ena av de båda reningsverken. Detta består i sin tur av två reningsanläggningar; en som tar hand om bergtunnelvattnet och en som hanterar schaktvattnet.

– Anledningen till uppdelningen är att det är olika krav på vattenreningen. Det renade schaktvattnet leds direkt till dagvattennätet medan bergtunnelvattnet går till kommunala vattenreningsverket Gryaab. Kraven för dagvattnet, som regleras av länsstyrelsen, är lite tuffare eftersom det inte passerar ytterligare ett reningsverk, berättar Emil Andersson.

Det handlar om mycket vatten att ta hand om – och detta i ett område som genom åren har förorenats av trafik och av gamla verksamheter. Innan det förorenade vattnet når de temporära reningsverken ligger det på Skanska att sedimentera bort större partiklar som finns i vattnet. Dock finns det även gott om mindre partiklar och för dessa krävs Swedish Hydro Solutions reningssystem för effektiv rening. Ett ytterligare fokus för Emil Andersson ligger på farliga metaller, som Krom-6, zink och koppar. Vid reningsverken mäts turbiditet, det vill säga hur grumligt vattnet är, konduktivitet, som visar salt-halten, samt pH-värdet.

– De är de tre viktigaste parametrarna för oss och som vi oftast kan reglera eller anpassa reningen efter här på plats, säger han.

Det som utmärker Swedish Hydro Solutions vattenrening är den patenterade doseringsteknik som finns i reningssystemen. Allt vatten från järnvägsarbetet kommer här i kontakt med något som kan liknas vid strumpor fyllda med ämnet kitosan, en produkt som tillverkas av återvunnet krabbskal. Kitosanet doseras till vattnet i reningssystemet och binder ihop de oönskade partiklarna – en process som kallas flockning.

– Kitosan är ett miljövänligt, hållbart och effektivt alternativ jämfört med många traditionella reningskemikalier, vilka faktiskt kan vara miljöskadliga och farliga för platspersonal om de inte hanteras korrekt och varsamt.

Efter själva flockningsprocessen sedimenteras partiklarna i vattentankar där de sjunker till botten och det rena vattnet leds vidare. Vidare får inte pH-nivån överstiga 8,5, om så är fallet tillförs automatiskt koldioxid från tuber som hänger bredvid vattenbehållarna. Koldioxiden gör att pH-nivån sjunker.

– Vid till exempel gjutning i vatten så stiger ofta pH-nivån, säger Emil Andersson, som tillägger att han även ibland behöver tillföra vissa stödkemikalier.

– Till exempel om vattnet innehåller krom-6 som är ett ämne som inte syns med blotta ögat. Vi skickar vattenprover till labb varje vecka och skulle det förekomma krom-6 så tillför vi den egenutvecklade produkten Redox 3, vilken kan rena ut krom-6. Vi kan även använda biomedia, alltså en typ av aktivt kol, om proverna skulle visa ha för höga halter av till exempel zink eller koppar. Som en extra kvalitetssäkring använder vi också oljeabsorbent-filter i reningsprocessen, som filtrerar bort eventuell olja som byggmaskiner kan läcka.

När Byggvärlden besöker reningsverket i december är man fortfarande i inledningsskeendet av byggprojektet, ändå har redan cirka 10 000 kubikmeter vatten renats så här långt. Emil Andersson är först på Swedish Hydro Solutions att jobba heltid på plats vid ett projekt. Han deltar på byggmöten så att vattenreningen hela tiden synkas med bygget av dubbelspåret.

– Målet är att produktionen aldrig ska behöva stanna upp för att vattenreningen inte funkar. Det är det jag försöker jobba mot hela tiden, därför behöver jag ligga steget före. Jag tycker det är oerhört roligt att se att denna miljövänliga vattenrening funkar i så här stor skala.


Text & Foto: Henrik Ekberg


FAKTA KITOSAN:
 
I krabbskalen finns ett ämne som heter kitin och som är en typ av stärkelse med uppgiften att hålla ihop och förhindra att skalet faller isär. När detta ämne processas kan en massa kallad kitosan utvinnas. Det är denna massa som används vid själva vattenreningen. Kitosan används även bland annat som stärkelse i mat, för medicinska ändamål och hälsovårdsprodukter.

 




Har du ett nyhetstips?
Tipsa redaktionen!
E-posta info@byggvarlden.se
 

 

Relaterade artiklar

Prenumerera

Prenumerera och ta del av branschnyheter, analyser, nya projekt, affärer och människorna bakom.
Anmäl dig här!