I juristens verktygslåda

 
I juristens verktygslådaNär jag började läsa på juristprogrammet fick jag lära mig två viktiga regler redan den första dagen –  att det korta svaret på alla juridiska frågor är ”det beror på” och att språket är juristens viktigaste verktyg. Lite naivt utgick jag från att det var ”vanlig” svenska som föreläsaren menade, så jag blev helt förskräckt när det började hagla uttryck som ”torde”, ”synnerligen”, ”res derelicta” och ”pacta sunt servanda”. Det var tydligen stenålderssvenska och latin som man behövde i sin verktygslåda om man ville bli jurist.

När jag hade pluggat färdigt och kom ut i den riktiga världen visade det sig att det nästan bara är jurister som vill låta smarta inför andra jurister som brukar slänga sig med latinska uttryck. Efter att ha jobbat i några år kan jag ändå konstatera att föreläsaren inte hade så fel den där första dagen på juristprogrammet för tolv år sedan. Det korta svaret är väldigt ofta ”det beror på”, och att jobba som jurist innebär att hela tiden använda språket på olika sätt. Om en klient har ritat upp en komplicerad ersättningsmodell på en whiteboard är språket mitt viktigaste verktyg när jag ska beskriva modellen i entreprenadavtalet som klienten vill ha hjälp att skriva. Och samma sak gäller om jag ska förklara för domarna i en domstol eller skiljenämnd varför ett visst arbete inte ingått i entreprenörens kontraktsarbeten utan är en ÄTA.

Tack och lov kan jag välja att helt skippa de latinska termerna. Jag brukar även undvika stenåldersorden och istället använda mer moderna alternativ när det är möjligt. Det är dock inte alltid helt enkelt, som jurist kan man ofta behöva anpassa sitt språk till hur exempelvis lagar och standardavtal är skrivna.

Ett exempel. Enligt AB 04 kap 5 § 6 gäller att ”Entreprenören ansvarar för väsentligt fel som framträder efter utgången av respektive garantitid enligt kap 4 § 7, om felet visas ha sin grund i vårdslöshet av entreprenören.” Säg att ett fel visar sig i en entreprenad något år efter att garantitiden löpt ut. Beställaren tycker att entreprenören ansvarar för felet. Entreprenören håller inte med eftersom felet inte påverkar beställarens möjlighet att använda entreprenaden och är billigt att åtgärda. Dessutom har entreprenören utfört entreprenaden fackmässigt och enligt beställarens anvisningar. Om jag skulle hjälpa entreprenören mot beställaren hade jag anpassat mitt språk och argumenterat kring att felet inte är ”väsentligt” och att det inte heller beror på ”vårdslöshet” från entreprenörens sida. Inte för att jag tycker att dessa begrepp är glasklara, utan helt enkelt för att bättre koppla argumentationen till AB 04. Ibland finns det alltså skäl för oss jurister att ta fram det mer formella och juridiska språket ur våra verktygslådor. Det innebär dock inte alltid att vi själva tycker att vi uttrycker oss på ett sätt som är lätt att förstå.

Vad betyder då ordet ”torde” som dök upp i böckerna på juristprogrammet? Jo, på juristspråk är det ett ord som används för att uttrycka hur pass säker man är på att något ligger till på ett visst sätt. Om uttrycket ”det borde vara på det här sättet” ligger i ena änden av skalan, och ”det är på det här sättet” ligger i den andra änden så hittar du ”det torde vara på det här sättet” någonstans mittemellan. Kanske inte helt enkelt att förstå. Själv har jag försökt gömma ”torde” så långt ner i min verktygslåda som möjligt.


Viktoria Karlsson AG Advokat

Taggar

Juristkrönikan

 

Lediga jobb

Visa alla lediga jobb