Ingen given finansiär för framtidens bostadsnota

 
  • Kerstin af Jocchnick, vice Riksbankschef. Foto: Susanne Bengtsson

    Kerstin af Jocchnick, vice Riksbankschef. Foto: Susanne Bengtsson

  • Jan Jörnmark, Ted Lindqvist och Stefan Attefall, tre av personerna bakom rapporten. Foto: Susanne Bengtsson

    Jan Jörnmark, Ted Lindqvist och Stefan Attefall, tre av personerna bakom rapporten. Foto: Susanne Bengtsson

  • Leif Nysmed (S) och Ted Wykman (M).

    Leif Nysmed (S) och Ted Wykman (M).

Föregående
Nästa
 
Sverige måste bygga 600 000 nya bostäder fram till 2025. Men frågan är vem eller vilka som ska stå för notan. 

Att bygga dess bostäder kräver 2000 miljarder kronor, enligt en ny rapport.

- Politikerna måste kliva fram och bostadsbyggarna bör se över sina affärsmodeller, menar vice riksbankschef Kerstin af Jochnick, på ett seminarium om framtidens bostäder.

Med 1990-talets systemskifte avvecklades den statliga bostadsfinansieringen. Hushållen fick ta ansvaret vilket ledde till en ökad privat skuldsättning.

När politiker nu menar att Sverige måste bygga 600 000 nya bostäder fram till 2025 är frågan vem eller vilka som ska stå för notan. Att bygga dess bostäder kräver 2000 miljarder kronor.

Efter att bland annat bolånetak och amorteringskrav har införts på bostadsmarknaden samtidigt som bankerna stramat åt sina att-leva-på-kalkyler finns nu en stor grupp hushåll som stängs ute.

Detta är innehållet i en ny rapport ”Vem ska finansiera framtidens bostäder” från Veidekke.

”Det som sker på bostadsmarknaden är en följd av att det politiska och administrativa systemet i Sverige saknar en ekonomisk analys av bostadsbyggandets grundläggande villkor. Utan djupare analys sker nu en återreglering av såväl kredit- som banksektorn och risken är stor att man upprepar tidigare historiska misstag”, skriver författarna.

De senaste årens kreditrestriktioner spelar också en avgörande roll för att bopriserna har fallit och efterfrågan på nya bostäder sjunkit. Under första kvartalet 2018 minskade försäljningen hos de största bostadsbyggarna med 54 procent jämfört med samma period 2017.

På ett seminarium i Almedalen framförde författarna till rapporten sin oro över att det saknas svar på hur det ska gå till att finansiera framtidens bostäder om skuldsättningen hos företag och hushåll ska begränsas. 

- Vem ska finansiera bostadsbyggandet om inte banker och hushåll kan /får lånefinansiera bostäderna, frågar sig Ted Lindqvist, vd Evidens, som varit med och skrivit rapporten. 

- Om ingen får låna så kan inte branschen fortsätta att hålla den byggtakt som behövs, fortsätter han.

Under debatten gavs få svar, även om Kerstin af Jochnick, vice riksbankschef, tycker att politikerna ska ta ett större ansvar för situationen på bostadsmarknaden.

- Det är hög tid för politikerna att kliva fram. Bostadsmarknaden är en av de viktigaste marknaderna för politiken. Vi måste samla oss, annars blir det ett samhällsproblem. Vi har haft två finanskriser i modern tid, och vi vill inte hamna där igen.

Hon önskar också mer ansvarstagande från bostadsutvecklarna.

- Bostadsbyggarna måste se över sina affärsmodeller och ta större ansvar så att hushållen känner sig trygga. Idag tar köparna en stor risk när de skriver avtal på en lägenhet med inflyttning om kanske två år. Bostadsutvecklarna har byggt många och dyra lägenheter under flera år och gjort miljardvinster. 

På frågan om hon är orolig för hushållens skuldsättning svarar hon:

- Vi har varnat för att hushållen är högt skuldsatta, vilket kan bli sårbart för svensk ekonomi om vi får ett boprisfall och hushållen då börjar konsumera mindre. Det är sunt att bostadsköparna har en egen insats och amorterar på sina bolån.

Frågar man politikerna vilka som ska finansiera framtidens bostadsbyggande är svaren tudelade. Leif Nysmed, ledamot Finansutskottet Socialdemokraterna, menar att staten ska ta större ansvar för finansieringen. Niklas Wykman, Finansutskottet Moderaterna, ser att hushållen ska stå för huvudfinansieringen, inte stat eller till exempel pensionsfonder, som diskuterats.

Peter Englund, professor emeritus på Handelshögskolan i Stockholm, tycker att rapporten är läsvärd och genomarbetad, och han delar kritiken mot amorteringskravet. Han vill dock se mer fokus på hyreslägenheter.

- Vi måste göra något åt hur hyresmarknaden fungerar. Ungdomar och nyanlända och de med litet eget kapital skulle behöva komma in på den begagnade hyresmarknaden. Vi har idag ett för högkvalitativt bostadsbestånd.

Förslagen som panelen nämnde för att få fart på bostadsbyggandet handlade i stort om en översyn av hyresregleringen, nej till det sista amorteringskravet, riktade bostadsbidrag, en väg in på bostadsmarknaden för unga, och framför allt en helhetssyn.

- Vi har inget fungerande grundsystem. Det känns inte som någon idé att lappa med fler åtgärder. Vi måste börja om från början, menade Anna Öster, Chefsekonom Länsförsäkringar.


* Rapporten Vem ska finansiera framtidens bostäder är skriven av Lennart Weiss, kommersiell direktör, Veidekke, Jan Jörnmark, docent, ekonomisk historia, Ted Lindqvist, vd, Evidens, Linda Jonsson, analytiker, Veidekke, Stefan Attefall, rådgivare och före detta bostadsminister.



Lediga jobb

Visa alla lediga jobb