Internationell jury listar solenergihus

 
  • Naturrum vattenrike. Foto: Åke E-son Lindman

    Naturrum vattenrike. Foto: Åke E-son Lindman

  • KTH:s auditorium. Foto: Åke E:son Lindman

    KTH:s auditorium. Foto: Åke E:son Lindman

  • Almedalens bibliotek. Foto: Ulf Celander

    Almedalens bibliotek. Foto: Ulf Celander

  • Kataloghuset One Tonne Life. Foto: Åke E-son Lindman

    Kataloghuset One Tonne Life. Foto: Åke E-son Lindman

Föregående
Nästa
 

En internationell jury har valt ut femtio solenergiuppvärmda byggnader från hela världen som på ett föredömligt sätt lyckats kombinera funktion med en estetisk tilltalande lösning.
Fyra av de utvalda projekten är från Sverige.


I juryn ingick 20 forskande och praktiserande arkitekter från tolv deltagande länder. Dessa valde ut 50 byggnader utifrån 230 inkomna förslag genom att betygssätta varje förslag individuellt och tillsammans bestämma lägsta totalbetyg för att bli utvald.

De svenska projekten som arkitektjuryn valt ut är: Naturrum Vattenrike i Kristianstad, KTH: s auditorium, Almedalens bibliotek på Gotland och ett kataloghus. Alla utvalda byggnader finns listade på en hemsida.

- Arkitekter behöver öka kunskapen och intresset för solenergi. Den här hemsidan med goda exempel kan förhoppningsvis bidra med bådadera, säger Maria Wall, forskare vid Energi och ByggnadsDesign vid Lunds Tekniska Högskola, som lett ett nyligen avslutat internationellt forskningsprojekt för International Energy Agencys (IEA) räkning, där detta ”goda exempel-projekt” ingått.

Hon menar att även om det pratas mycket om solenergi, så är kunskapen överlag ganska låg. Dessutom tycker många arkitekter att solfångare och solceller är fula.
- En förklaring är att solfångare och solceller alltför länge varit något som man slänger på efteråt utan hänsyn till byggnaden. Det fungerar inte längre. Det måste bli arkitekternas uppgift att tänka in de här lösningarna från början. Annars hindras spridningen av solenergisystem på våra byggnader eller så förfulas vår omgivning i onödan, säger hon.

Men inte bara arkitektkåren behöver lära sig mer om solenergi, anser Maria Wall. Det behövs också fler tekniska lösningar att välja bland. Likaså produkter som är så diskreta så att de faktiskt fungerar att sätta på efteråt, vilket ju behövs när befintlig bebyggelse ska energieffektiviseras.

- De utvalda projekten visar goda kvaliteter när det gäller formspråk, byggnadsintegrering och funktion och är tänkta att ge inspiration till arkitekter, byggherrar och andra aktörer. Men allt detta kommer snart att förändras, säger Maria Wall.

Fakta:

Naturrum vattenrike:

Solceller är integrerade i det semi-transparenta glastaket. 
Arkitekter: White arkitekter AB


KTH:s auditorium:

Kristallina solceller är integrerade i en kulturhistoriskt känslig byggnad. 
Arkitekter: Stadion arkitekter AB


Almedalens bibliotek:

Polykristallina solceller är integrerade i solskyddet på taket.
Arkitekter:Malmström Edström Arkitekter Ingenjörer AB


Kataloghuset One Tonne Life:

Tunnfilmsceller är integrerade i tak och fasader.
Arkitekter: Wingårdh Arkitektkontor AB
 

Hemsidorna i projektet:

task41.iea-shc.org/casestudies/ 
I den nya ”husbanken” ingår flera slags byggnader, såsom bostadshus, kontor, skolor, kulturhus, sportarenor etc.
Sollösningarna varierar mellan aktiv solenergi som producerar solvärme och solel och passiv solenergi som utnyttjar solenergi direkt i byggnaden genom fönstren i form av solvärme och dagsljus.

task41.iea-shc.org/publications
I projektet har forskarna också utvecklat råd och riktlinjer för byggnadsintegrering av solenergi samt studerat och identifierat behov av olika analysverktyg som stöd till arkitekter under projekteringsprocessen av byggnader.

solarintegrationsolutions.org
Innovativa solenergiprodukter också har bedömts inom projektet och presenteras. 

Lediga jobb

Visa alla lediga jobb
 


 

 

Relaterade artiklar

Prenumerera

Prenumerera och ta del av branschnyheter, analyser, nya projekt, affärer och människorna bakom.
Anmäl dig här!