Nyheter

Karlatornet debatterades under Frihamnsdagarna

Ola Serneke, vd på Serneke Invest, Göteborgs stadsarkitekt Björn Siesjö och Ann Legeby, professor tillämpad stadsbyggnad vid KTH. Foto: Henrik Ekberg
Ola Serneke, vd på Serneke Invest, Göteborgs stadsarkitekt Björn Siesjö och Ann Legeby, professor tillämpad stadsbyggnad vid KTH. Foto: Henrik Ekberg

Göteborgs svar på Almedalen och Järvaveckan – Frihamnsdagarna – har nu sparkat i gång. En av de första talarna var Ola Serneke, vd för Serneke Invest, som debatterade Karlatornet och Karlastaden.

På scenen fanns också Göteborgs stadsarkitekt Björn Siesjö och Ann Legeby, professor i tillämpad stadsbyggnad vid KTH. Den sistnämnda menar att det blir en manifestation att bygga ett högt hus. Och genom åren har det förändrats vad man vill manifestera.

– I Sverige började det egentligen med Kungstornen i Stockholm för 100 år sedan. Ser man längre bak i tiden så var det kyrkor som byggdes högt och var en maktmanifestation. Sen kom Hötorgsskraporna och Skatteskrapan, då var det kontor man manifesterade. Nu med Karlatornet är det bostäder som man väljer att släppa fram.

Men hon menar också att Karlatornet skulle kunna vara ett mer hållbart projekt med tanke på all betong som används.

– Framöver kommer vi att tvingas skruva åt hållbarhetskraven. Samtidigt fanns inte alla de lösningar när Karlatornet planerades som finns i dag.

Hade gjort andra val i dag

Ola Serneke medger att det går åt mycket betong i Karlatornet, även om det handlar om miljöbetong.

– Men vi skapar möjligheter för dem som väljer att bo i området, de behöver inte ta någon bil för att handla eller äta mat. På Lindholmen arbetar 30 000 personer, för dem skapar vi kontor, bostäder och restauranger. Men hade vi startat projektet i dag hade vi kunnat göra lite andra materialval. Vi hade kunnat ha solcellsklädda paneler på fasaderna. En solcellsklädd fasad hade kunnat försörja hela huset på el.

Göteborgarnas syn på det som ska bli Nordens högsta hus på 245 meter är splittrat, enligt Björn Siesjö.

– Antingen gillar man höga hus eller inte. En del säger att det skapar gentrifiering, men även låga hus kan leda till det. Det är hur man bygger som avgör.

Segregation

Även segregationen diskuterades under samtalet. I Karlastaden kommer det att finnas både hyres- och bostadsrätter.

– Men en sådan här lokal förändring påverkar inte segregationsfrågan mycket, menar Ann Legeby.

Ola Serneke fick frågan vem som ska bo i Karlatornet.

– Det blir faktiskt mer blandat än jag trodde från början. Jag har följt en busschaufför som har sparat länge för att köpa en lägenhet och nu har han gjort det. Jag vet även folk från nordost som har sparat för att kunna köpa. Sen finns det dyrare lägenheter. Vi har sålt lägenheter i Karlatornet för under två miljoner och den dyraste kommer att kosta 69 miljoner kronor.

Björn Siesjö:

– Det handlar om att bygga en stad som hänger ihop. Karlastaden är en pusselbit i det.

Ann Legeby vill lyfta segregation och klimatfrågan och uppmanar åhörarna att engagera sig och påverka politikerna i Göteborg där det enligt henne finns väldigt mycket att göra vad gäller dessa frågorna.