Kinas medlemsavtal i WTO, World Trade Organisation, har givit Kina tillgång till så gott som hela världsmarknaden. Avtalet framförhandlades under 1990-talet och Kina blev medlem i WTO från 2001.
I Kinas WTO-avtal finns inga begränsningar för statliga kinesiska subventioner till kinesiska företag som gör affärer i andra länder. Förklaringen till detta är att EU och USA gjorde en missbedömning av Kina när man förhandlade Kinas anslutning till WTO.
EU och USA trodde inte att Kina skulle klara att öka sin export i rekordfart i hela världen, delvis baserat på statligt stöd, anger handelsexperter till Byggvärlden.
Detta innebär att Kinas WTO-avtal har tillåtit Kina att i stor skala ge statligt stöd. Det är också vad som hänt. Därför vill både EU och USA få till stånd ett ändrat avtal med Kina så att statligt stöd inte längre blir tillåtet. Kina har hittills inte sagt ja till att ändra i det gällande avtalet.
I Kinas avtal med WTO regleras också vilka rättigheter utländska företag har att etablera verksamhet i Kina. I WTO-avtalet anges att Kina är ett utvecklingsland och därför har rätt att skydda ett antal sektorer mot utländsk konkurrens. Detta innebär att Kina själv beslutar om och när man vill öppna skyddade sektorer för utländska företag. Kina har startat en sådan process men det går mycket, mycket långsamt.
I dag är det helt enkelt förbjudet eller väldigt begränsat för utlandsägda företag att verka inom många sektorer. Juridiska tjänster, byggverksamhet, mediatjänster, energidistribution, molntjänster, nätoperatörer och utbildningstjänster finns med på den långa listan över begränsade eller förbjudna områden.
EU vill att Kinas status som utvecklingsland ska förändras. En sådan förändring innebär i praktiken att Kina måste öppna många marknader för utländsk konkurrens. Detta är därför en mycket viktig fråga. Kina har hittills sagt nej till detta.
FAKTA:
- I Kina finns i dag 1 600 EU-ägda företag som producerar och levererar till den kinesiska hemmamarknaden. 2018 var värdet av deras samlade försäljning hela 3 400 miljarder kronor. Av detta svarar de svenskägda företagen för cirka 300 miljarder kronor.
- Dessa EU-ägda företag vill öka sin försäljning i Kina och de har en gemensam organisation, European Union Chamber of Commerce in China. Varje år publicerar de ett dokument med sina krav, dessa krav är riktade till kinesiska staten. 2018 handlade det om 828 konkreta förslag. Dokumentet omfattar 394 sidor.
