Regeringen har beslutat om propositionen Nya utstationeringsregler. Syftet med förslaget är att stärka den svenska arbetsmarknadsmodellen och ge bättre skydd för utstationerade arbetstagare, bland annat genom att ge facket rätt att ta till stridsåtgärder när utländska arbetare saknar kollektivavtal.
Regeringen har beslutat om propositionen Nya utstationeringsregler. Propositionen innehåller förslag om lagändringar som syftar till att stärka kollektivavtalens ställning för att den svenska arbetsmarknadsmodellen ska fungera bättre när det gäller skydd för utstationerade arbetstagare, det vill säga EU-medborgare som arbetar tillfälligt i Sverige.
Svenska fackförbund ska alltid kunna kräva ett svenskt kollektivavtal, ytterst med stöd av stridsåtgärder.
– Det här är ett viktigt lagförslag som utvecklar den svenska arbetsmarknadsmodellen. Jag välkomnar att arbetstagare kommer till Sverige från andra EU-länder för att jobba här. Men den fria rörligheten betyder inte att det är fritt fram att utnyttja människor. Konkurrensen mellan företagen ska bygga på kompetens, inte sänkta löner eller usla arbetsförhållanden, säger arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson.
I Sverige finns ingen lagstadgad rätt till minimilön och facket har i dag endast begränsade möjligheter att kontrollera vilka villkor utstationerade arbetstagare har. Förekomsten av kollektivavtal är avgörande för att den svenska arbetsmarknadsmodellen ska fungera vid utstationeringssituationer och för att utstationerade arbetstagare ska få ett bättre skydd.
– Kollektivavtal är ett flexibelt sätt att reglera arbetsmarknaden, men det är ett lite udda sätt och ställer till det lite eftersom det blir svårt att jämföra med andra EU-länder där till villkoren regleras i lagar, säger Ylva Johansson.
De föreslagna lagändringarna innebär att facket alltid ska kunna kräva ett svenskt kollektivavtal i förhållande till utstationerande arbetsgivare, ytterst med stöd av stridsåtgärder. Förslaget innebär således att lex Laval rivs upp genom att den så kallade bevisregeln tas bort. Lex Laval, stiftades efter att Laval-domen avkunnats i EU-domstolen som en följda av ”Vaxholmskonflikten”. Den reglerar bland annat i vilka sammanhang svenska fackföreningar kan ta till stridsåtgärder mot företag med utstationerad arbetskraft.
De arbets- och anställningsvillkor som facket kan gå till strid för är också fortsättningsvis begränsade till minimivillkoren i den så kallade hårda kärnan i utstationeringsdirektivet. I propositionen föreslås också bland annat bestämmelser om ökad transparens och förutsebarhet vid utstationering som ska förbättra möjligheterna för utländska arbetsgivare att i förväg ta reda på vilka villkor som gäller på svensk arbetsmarknad.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2017.
