Miljardsatsning eller nekat tillstånd för Cementa

Cementas kalkbrytning i Slite på Gotland har hamnat i mediebevakningens stormöga. Antingen kommer det bli en unik storsatsning i mångmiljardklassen eller så hotas hela verksamhetens framtid.

Skorstenen i Slite på Gotland syns redan flera kilometer innan man kommer fram till Cementas mäktiga anläggning för tillverkning av cement. En vit bolmande rök stiger som en pelare upp mot skyn och på något sätt symboliserar den ödesfrågan för framtidens byggande i Sverige.

Riksdagen har beslutat om ett klimatpolitiskt ramverk som innebär att det inte ska vara några nettoutsläpp av växthusgaser i Sverige senast år 2045. Redan till 2030 ska utsläppen mer än halveras. Det kommer bli en stor utmaning för hela samhället. Inte minst när det gäller produktionen av cement. Cementtillverkningen i Slite står i dag för tre procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Den centrala utmaningen är utsläppen av koldioxid som avges från råmaterialet kalksten när det hettas upp till höga temperaturer vid cementtillverkningen.

Planerar att investera miljarder

– Ett normalår bryter vi tre miljoner ton kalksten och vi levererar ut två miljoner ton till byggbranschen. Mellanskillnaden på en miljon ton blir koldioxid. Men det är den som vi ska se till att ta om hand. Vårt mål är att Slitefabriken är klimatpositiv redan om åtta år, säger Matilda Hoffstedt, fabrikschef på Cementas anläggning i Slite.

För att kapa fabrikens samlade koldioxidutsläpp planerar Heidelberg Cement, som äger Cementa, att investera tio miljarder i en fullskalig CCS-anläggning (Carbon Capture and Storage) i Slite. Syftet är att fånga in växthusgaserna, omvandla dem till flytande vätska och frakta dem med båt till Nordsjön. Där ska det sedan pumpas ner på befintliga platser för geologisk lagring  flera tusen meter under havsbotten i hålrum i berggrunden. Över tid omvandlas koldioxiden till mineral och blir en del av berget.

– Det här är en fantastisk möjlighet för Gotland och Sverige. Vi planerar för en CCS- anläggning som inte finns någon annanstans. Det kommer bli en milstolpe för klimatomställningen inom Europas cementindustri. Kanske för världen. Ett världsledande projekt som många kommer titta på och inspireras av, fortsätter Matilda Hoffstedt.

Cementa jobbar med två ansökningar

I dag har Cementas fabrik två linjer med ugnar som hettar upp och omvandlar kalksten till cement. Det kommer att behöva utökas med en tredje linje som ska fånga in koldioxiden.

– Det blir som en fabrik i fabriken. Den nya anläggningen kommer ha en kapacitet att fånga in uppemot 1,8 miljoner ton koldioxid varje år och särskilja det från rökgaserna, säger hon.

Visionerna är högt ställda men det är många hinder på vägen innan Cementa kan gå i mål med sin jättesatsning. Turerna kring företagets täkttillstånd för att få bryta kalksten i Slite börjar alltmer likna ett halsbrytande drama i flera akter. I dag bedrivs verksamheten med ett tillfälligt tillstånd som utfärdades av regeringen förra hösten. Det går ut vid årsskiftet.

Cementa är i full färd med att ansöka om ett kortare tillstånd på fyra år som ska prövas i mark- och miljödomstolen i höst. Man jobbar också med att ta fram ansökan för ett längre tillstånd för brytning i en ny täkt i Filehajdar som är ett natura 2000-område. Till det kommer även en tillståndsprocess för den nya fabriksanläggningen. Om processerna drar ut på tiden kan cementkrisen återigen bli ett akut faktum vid halvårsskiftet nästa år. Följderna för byggandet och det svenska samhället i stort skulle bli väldigt omfattande.

Bygger upp ett lager av kalksten

Ett stopp för kalkstensbrytningen i Slite bedöms under 2023 resultera i 160 000 förlorade jobb och ett samlat produktionsbortfall i ekonomin på 140 miljarder kronor. Inkluderas följdverkningarna blir siffrorna ännu högre, enligt en rapport från Byggföretagen.

– Det finns en risk att vi saknar tillstånd för täktverksamheten under en period nästa år. Men vi köper kalksten från Nordkalk som vi bygger lager av i dag. Vår bedömning är att vi kommer att ha ett lager som räcker fram till halvårsskiftet nästa år. Men det är en utmaning att få ihop det här lagret, säger hon.

Varje månad köper Cementa 65 000 ton kalksten från Nordkalk. Råvaran transporteras främst med lastbil och till viss del med sjötransporter. Och även här behövs det tillstånd. Cementa har vid några tillfällen dömts till vite för buller som transporterna orsakat.

– Det är klart att det här inte är en önskvärd och långsiktigt hållbar lösning. Lastbilarna ska samsas med skolbussar och vanlig trafik. Det långa täkttillståndet är en absolut förutsättning för att vi ska få de stora investeringarna som vi hoppas på.

Cementtillverkningen kan bli dubbelt så dyr

Den nya anläggningen kommer att kräva mycket energi och det behövs en ny, tredje elkabel till Gotland. Även det lokala elnätet måste byggas ut och det kräver sin egen tillståndsprocess. Det kommer inte vara gratis att producera cement utan koldioxidutsläpp. Man uppskattar att cementtillverkningen kommer bli dubbelt så dyr jämfört med i dag men samtidigt minskar kostnaden för koldioxidutsläppen när man reducerar dem, kostnader som troligen kommer att öka i framtiden.

– I Sverige är vi mogna att satsa på klimatomställningen och göra det som krävs för att byggsektorn ska nå sina mål om klimatneutralitet. Det är inte alla länder som har samma inställning. Vi behöver svaret på vår ansökan om fabrikstillstånd senast 2026. Först därefter kan vi ta ett investeringsbeslut för att få klart anläggningen till 2030.

Bryter två hektar kalksten om året

Omfattningen av Cementas verksamhet i Slite blir tydlig när vi får följa med upp på taket på byggnaden intill den stora skorstenen. Fabriksanläggningen består av en labyrint med kraftiga rör, silos och snurrade ugnar. Hettan från tillverkningsprocessen känns i luften.

– I ett första steg värmer vi upp kalkstenen till 1 000 grader. Då frigörs koldioxiden. I nästa steg höjer vi temperaturen till 1 500 grader och då blir den som flytande lava. Det är klart att det är en process som kräver mycket energi.

Norr om själva fabriksanläggningen ligger själva kalkbrottet som en jättegrop i landskapet. Ytterligare lite längre norröver ligger det omdiskuterade området för det nya täkttillståndet. I Slite har man brutit kalksten i över hundra år.

Cementas verksamhet lämnar oundvikligen synbara spår i naturen efter sig. Varje år bryter man två hektar, eller 20 000 kvadratmeter, kalksten med en brytfront som är 25–30 meter djupt. Det blir helt enkelt ett väldigt stort hål i marken i Filehajdar. När täktverksamheten avslutas, återfylls täkterna över tiden med vatten och bildar sjöar.

– Min utgångspunkt är att vår verksamhet är en förutsättning för att utveckla det samhälle som vi har i Sverige i dag. Utan cement blir det inga skolor, bostäder, vindkraftsparker, sjukhus och broar. Listan går att göra hur lång som helst, säger Matilda Hoffstedt.