En granskning av Byggnads visade att 44 av 100 byggprojekt hade tre UE-led eller fler.
– En begränsning är en helt nödvändig åtgärd, säger Kim Söderström, Byggnads förbundsordförande.
Den kanske mest omdiskuterade frågan för tillfället är begränsningen av antalet UE-led. Frågan togs nyligen upp på EU-nivå på initiativ av parlamentsledamoten Johan Danielsson (S).
Nu har Byggnads, tillsammans med S&D, granskat 100 byggarbetsplatser runt om i Sverige. Rapporten visade att en procent hade ett UE-led, 55 procent hade två led och 44 procent hade tre led eller fler.
– Frågan om långa underentreprenörsled är en ödesfråga för byggbranschen. Om vi vill vända utvecklingen och minska arbetslivskriminaliteten i branschen så är en begränsning en helt nödvändig åtgärd, säger Kim Söderström, Byggnads förbundsordförande.
Byggnads hänvisar bland annat till den oberoende Byggmarknadskommissionen som konstaterade att långa underentreprenörskedjor är en av huvudorsakerna till den ökade arbetslivskriminaliteten i byggbranschen.
Rapporten visar att det i genomsnitt endast är 10 procent av de verksamma på arbetsplatsen som är anställda hos huvudentreprenören. Rapporten visar också att det ofta är få anställda per företag i projekten, i genomsnitt mellan två och fem individer.
Att majoriteten av arbetsplatserna ändå har högst två led förklarar Byggnads med att många stora företag, som exempelvis Veidekke och Peab, själva valt att begränsa underentreprenörsleden till just två.
Ett vanligt förekommande argument för långa underentreprenörsled är att de gynnar mindre, så kallat specialiserade företag. Rapporten visar dock, enligt Byggnads, att de långa led av underentreprenörer som finns på många byggarbetsplatser idag inte kan motiveras av behovet av specialisering. Anledningen är snarare att arbetsmoment delas upp i fler delar än vad som är logiskt i förhållande till kompetensen hos yrkesutbildad personal, skriver Byggnads i pressmeddelandet.
