Nyheter

Ny lag om entreprenörsansvar från årsskiftet – det här gäller

Jaana Nilsson, AG Advokat.

Vilken härlig sommar det varit – men årstiden har inte bara varit sol och bad.
Den 19 juni 2018 beslutade riksdagen om en ny lag om entreprenörsansvar för lönefordringar i byggbranschen. Den omdiskuterade lagen gäller från den 1 januari 2019.
Än finns det alltså tid för entreprenörer som anlitar underentreprenörer att förbereda rutiner och justeringar i kommande avtal.

Vad innebär entreprenörsansvaret?
En entreprenör kan bli skyldig att betala lön till annan entreprenörs arbetstagare för arbete i bygg- eller anläggningsbranschen i Sverige. Om arbetsgivaren inte betalar lön ansvarar den entreprenör som anlitat arbetstagarens arbetsgivare som underentreprenör (uppdragsgivaren). I vissa fall gäller även löneansvaret för huvudentreprenör (entreprenören högst upp i avtalskedjan som har avtal med den ursprungliga beställaren). Huvudentreprenören ansvarar om uppdragsgivaren inte betalar inom 14 helgfria vardagar eller inte kan kontaktas och huvudentreprenören har underrättats av arbetstagaren inom sex månader från det att uppdragsgivaren underrättades.

Automatisk betalningsskyldighet
När arbetstagare inte fått lön inträder automatiskt ett betalningsansvar för entreprenören sju helgfria vardagar efter att arbetstagaren i enlighet med lagen skickat en skriftlig underrättelse som entreprenören mottagit. Det spelar ingen roll varför lönen inte betalats. Arbetstagaren behöver inte heller ha försökt att få ut lönen från sin arbetsgivare (även om det är troligt att så först sker). Det finns krav på den information underrättelsen ska innehålla och om den är felaktig inträder inte betalningsskyldighet.

Skadeståndssanktionerad informationsskyldighet
Lagen innebär en informationsplikt för entreprenörer att inom fem helgfria vardagar lämna ut information om kontaktuppgifter m.m. till arbetstagare eller arbetstagarorganisation som efterfrågar dem. Fristen är kort och om den inte hålls blir entreprenören skadeståndsskyldig. Skadeståndet omfattar dels förlust pga. att information inte lämnas, dels kränkning som inträffat.

Regressrätt
Huvudentreprenör eller uppdragstagare som betalat lön till annans arbetstagare kan i sin tur rikta kravet mot arbetsgivaren/uppdragstagaren. Huvudentreprenör som underrättats om lönefordran ska inom sju helgfria vardagar skriftligen meddela uppdragsgivaren för att ha kvar regressmöjligheten.

Kollektivavtal och utstationering
Lagen är anpassad för att frågorna ska kunna regleras i kollektivavtal istället, och om kollektivavtal av visst slag träffas gäller det före lagstiftningen. Lagen gäller för övrigt både inhemska arbetstagare och arbetstagare utstationerade från arbetsgivare som är etablerade i andra länder.

Vad omfattas inte?
Det finns inte något maxbelopp, men lön som förfallit till betalning mer än tre månader innan mottagen underrättelse från arbetstagaren omfattas inte. Entreprenörer får också använda samma invändningar mot lönekrav som arbetsgivare. Arbetstagaren har bevisbördan för sitt lönekrav och krav som inte kan styrkas behöver inte ersättas. Om lön inte betalas från någon aktör måste arbetstagaren eller arbetstagarens arbetstagarorganisation begära förhandling och väcka talan inom vissa tidsfrister, annars preskriberas kravet och kan inte krävas in.  

Omdiskuterad
Syftet med lagen har beskrivits vara att främja ordning och reda pga. omfattande problem med osund konkurrens i byggbranschen. Mer kontroll och kortare entreprenadkedjor samt bättre informationsutbyte mellan aktörer eftersträvas. Den kritik som riktats mot lagen har främst varit om det verkligen finns ett lagbehov, eftersom det saknas utredning om behovet i Sverige. Det finns även oro för negativ påverkan på företagande, särskilt för specialiserade entreprenadföretag och risken för kostnadsökningar.

Ökad kontroll av potentiella underentreprenörer kan förväntas. Samtidigt som nuvarande kollektivavtalslösningar och tillhörande arbetsrättsliga lagstiftning för motsvarande frågor har använts i begränsad omfattning. Därför är det möjligt att lagens påverkan i övrigt hålls nere och inte medför nya betydliga risker i byggprojekt, men hur det i realiteten blir återstår att se.

Jaana Nilsson, Advokat
AG Advokat