Ökad ohälsa på grund av jobbet

 
Ökad ohälsa på grund av jobbetAndelen besvär bland snickare, murare och anläggningsarbetare är 45 procent, jämfört med chefer inom bygg som har låg andel besvär, 23 procent. Foto: Getty Images Var tredje anställd upplever hälsoproblem till följd av sitt arbete enligt Arbetsmiljöverkets senaste kartläggning. Trötthet, värk och besvär i nacke och axlar är de vanligaste besvären. Yrken inom bygg- och anläggning har hög andel besvär; hela 45 procent.

Ingen ska behöva bli sjuk, skadas eller dö på jobbet. Det är målet för Arbetsmiljöverket som har till uppdrag att kartlägga ohälsa förknippat med arbete.

År 2020 var ett speciellt år på grund av pandemin som ställde stora krav inom många branscher. Det syns i Arbetsmiljöverkets kartläggning över arbetsrelaterade besvär 2020. Var tredje sysselsatt, 32 procent, uppger att de har arbetsrelaterade besvär.

– Det är en tydlig ökning jämfört med mätningen 2018, då siffran var fyra procentenheter lägre. Det motsvarar en ökning på cirka 200 000 personer, så det är en stor ökning, säger Ann Ponton Klevestedt, enhetschef för analys och statistik på Arbetsmiljöverket.

För hög arbetsbelastning, påfrestande arbetsställningar och långvarigt stillasittande är de vanligaste orsakerna till besvär som de svarande uppgav.

De vanligaste besvären är trötthet (74 procent), fysisk smärta eller värk (64 procent) och problem med nacke och axlar (58 procent). Övriga besvär är sömnstörningar, huvudvärk, oro eller ångest, ryggont och problem med minnet.

– Bland de yngre åldersgrupperna; 16-29 år och 30-49 år är det fler som har besvär med oro och ångest och symptom på depression och utmattningssyndrom.

Det är inte ofta besvären orsakas av en olycka; 5 procent av kvinnorna och 6 procent av männen uppgav det som orsak. Arbetsgivaren är skyldig att anmäla en arbetsskada, men bara hälften av alla olyckor anmäls, ännu färre för den yngsta åldersgruppen 16-29 år.

30 procent har varit frånvarande från arbetet på grund av sina besvär, nästan hälften mer än 14 dagar.

Åtgärder som har gjorts för att komma till rätta med besvären har varit till största delen personlig stöttning, avlastning, nya hjälpmedel eller förändrade arbetsuppgifter. 15 procent har också gått ned i tid eller bytt arbetsgivare på grund av sina besvär.

– Vi har sett under många år att kvinnodominerande yrken drabbas mer av arbetsrelaterad ohälsa. Belastningsbesvär är vanligt hos både män och kvinnor, men i olika yrkeskategorier. Män är mer utsatta inom yrken som snickare och elektriker, säger Elin Vidlund, genusforskare och sakkunnig inom ergonomi på Arbetsmiljöverket.

Andelen besvär bland snickare, murare och anläggningsarbetare är 45 procent, jämfört med undersköterskor som toppar listan med 48 procent. Chefer inom bygg har låg andel besvär, på 23 procent.

En kampanj ska under 2021 öka kunskapen om belastningsskador inom olika branscher för att besvären ska kunna förebyggas. Fokus kommer att ligga på stillasittande arbete.

– Det passar bra då vi har märkt en ökning i stillasittande under pandemin, säger Elin Vidlund.

– Varje arbetsplats behöver i sitt arbetsmiljöarbete kartlägga vilka risker som finns och hur man kan arbeta förebyggande, avslutar Arbetsmiljöverkets generaldirektör Erna Zelmin-Ekenhem.

 

Lediga jobb

Visa alla lediga jobb
 




Har du ett nyhetstips?
Tipsa redaktionen!
E-posta info@byggvarlden.se