Idag är det i praktiken omöjligt att bygga samma hus i två nordiska länder. Regelverken skiljer sig allt för mycket åt.
Det visar en rapport från NBO Housing Nordic, som menar att Nordens regeringar måste börja samarbeta.
I en färsk rapport som NBO, Housing Nordic, presenterar konstateras att de nordiska länderna har mycket gemensamt vad gäller byggmarknaden. Vi har bland de högsta byggkostnaderna i Europa, vi har en skriande bostadsbrist och, grannar som vi är, har vi liknande klimat och kultur.
Men trots det skiljer sig ländernas regelverk åt på punkt efter punkt. Det som hade kunnat vara en gemensam nordisk byggmarknad utgör istället en splittrad verklighet med fem delmarknader som styrs av separata lagar, regler och förordningar.
Detta gör det i princip omöjligt att ta fram industrialiserade byggkoncept som fungerar i alla länder och som skulle kunna ge större produktionsserier och därmed sänka byggkostnaderna och få fram fler bostäder.
I juni 2015 startade NBO, som är en ideell förening med åtta kooperativa och allmännyttiga organisationer i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island som medlemmar, projektet Byggherrar i Norden. Projektet har fokuserat på att identifiera hur byggprocesser kan bli mer kostnadseffektiva och vilka hinder som behöver undanröjas föra att vi ska kunna bygga samma typ av hus i alla nordiska länder.
– Med ett gemensamt nordiskt regelverk skulle vi få en större marknad med fler aktörer, en ökad konkurrens och därmed sänkta kostnader och fler bostäder, säger Nina Rådström, kommunikationschef på SABO.
Främst är det kraven på tillgänglighet och brandskydd som ställer till problem. Men även planlösningar och mätmetoder för energiförbrukning skiljer sig åt.
– Egentligen är skillnaderna inte så stora var för sig, men sammantaget så blir det ganska omfattande problem, säger Nina Rådström.
SABO har tagit fram ett Kombohus som kan byggas i hela Sverige och där målet varit att sänka byggpriserna med 25 procent.
– Om vi har lyckats i Sverige, trots särkrav, så borde det gå att göra likadant även på den nordiska marknaden.
Men hittills har inget Kombohus byggts i något annat nordiskt land. Inte heller det koncepthus som tagits fram i Danmark, AlmenBolig+, har fungerat i andra länder. Kombohuset brister bland annat på att trapporna har fel dimensioner, toaletten är felplacerad, balkongräckena för låga och förrådet för litet för att tilltala alla länder.
Almen Bolig+ har för små rum för flera länder samt brister i svensk tillgänglighet då sovrummen ligger på övre plan. Ytterdörrarna öppnas inåt och leder rakt in i köket vilket kan ställa till det på orter med mycket snö vintertid.
I rapporten kommer man fram till att det skulle gå att skapa ett mindre nordiskt koncepthus utifrån dagens regler men att det skulle bli onödigt dyrt eftersom det måste anpassas till de hårdaste kraven på varje område. Husen måste till exempel ha extra breda trapphus för att leva upp till de isländska brandskyddsbestämmelserna, ha isolering som motsvarar de finska energikraven samt armering som klarar de norska kraven på jordbävningsskydd.
– När vi trycker på det absurda så blir det tydligt hur tokigt det är. Ett enkelt sätt att komma förbi skillnaderna i regelverk skulle vara att låta ett hus som blivit godkänt i ett nordiskt land automatiskt bli godkänt i övriga nordiska länder, säger Jonas Högset, projektledare för Byggherrar i Norden och ansvarig för nyproduktion på SABO.
Han menar att med en gemensam nordisk byggmarknad där entreprenörerna kan verka med likadana produkter skulle lönsamheten för koncepthus öka och därmed förutsättningarna för att bygga mer.
Gemensamma nordiska byggregler skulle också öka konkurrensen. För utländska aktörer som vill etablera sig skulle den nordiska marknaden skulle det bli ännu mer intressant om vi tog bort vissa handelshinder.
Kommer vi att få se ett gemensamt nordiskt regelverk?
– Det här är inte kärnfysik, det handlar bara om vilja. Därför behövs en rejäl politisk vilja och dedikerade regeringar som driver arbetet.
Här är några exempel på skillnader i regelverken:
• De svenska balkongräckena är för låga för danska krav.
· De svenska förråden är för små för att kunna byggas på Island.
• De isländska brandskyddsbestämmelserna kräver att lägenheter över markplan har balkong och de norska kräver sprinklers.
• Enligt det danska regelverket ska lägenhetsdörrar gå inåt för att inte blockera utrymningsvägen. Enligt det svenska ska dörrarna gå utåt för att de som är i lägenheterna lätt ska kunna ta sig ut.
• När det gäller tillgänglighet säger regelverket i Finland att badrum måste ha 1,5 m i svängradie. Därmed är danska och svenska badrum ofta för små.
· Det finns också olika regler om minsta tillåtna storlek på kök och sovrum, samt hur planlösningen ska var utformad. Exempelvis kräver det svenska regelverket (till skillnad från det danska) att lägenheter i två plan måste ha ett sovrum på bottenvåningen.
• Det svenska, danska, norska och finska regelverket ställer ungefär samma krav när det gäller isolering och energiförbrukning, men mätmetoderna skiljer sig åt. Eftersom det inte finns en enkel översättningstabell är det svårt att jämföra reglerna. Bestämmelserna om ljusinsläpp är också olika.
• Att få bygglov är en omständlig process i alla länder och rutinerna skiljer sig åt från land till land. Ibland finns det också skillnader mellan olika kommuner inom samma land.
• Transporterna kan vara ytterligare ett dilemma. En transport i Norge kan till exempel inte vara lika bred som i Sverige och den måste ske vid speciella tidpunkter.
Källa: Rapporten Med gemensamma byggregler bygger vi billigare från NBO Housing Nordic
Fakta NBO:
NBO, Nordiska kooperativa och allmännyttiga bostadsorganisationer, är en ideell förening med åtta organisationer i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island som medlemmar. NBO arbetar för en gemensam vision för bostäder i Norden; ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart boende för alla.
