Hur ser byggbranschens beredskap ut i dag i händelse av krig eller kris? Vilka är svagheterna?
Det är två frågor som Boverket, tillsammans med näringslivet, ska besvara.
Och enligt generaldirektör Anders Sjelvgren finns ingen tid att förlora.
Under sommaren kom regeringens beslut om att bilda två nya beredskapssektorer: en beredskapssektor för industri, byggande och handel och en för utrikeshandel. Boverket blir beredskapsmyndighet inom den förstnämnda. Beslutet trädde i kraft den 22 juli 2025.
– Frågan om hur vi ska få byggandet att fungera i en krissituation är en eftersatt fråga och därför är det bråttom. Vi som myndighet kommer att fungera som ett nav eftersom det är näringslivet som sitter på informationen, säger Anders Sjelvgren, Boverkets generaldirektör.
Det första steget blir att analysera vilken förmåga som finns i dag.
– Finns det kapacitet att upprätthålla ett byggande? Kan vi få upp skolor, sjukhus, skyddsrum och andra byggnader i kris eller krig? Om inte, vart brister det och vad saknas för att vi ska ha en bättre förmåga och beredskap? Steg två blir alltså att tillsammans med näringslivet reda ut vad som krävs för att beredskapen ska bli bättre.
Första mötet inom kort
För att göra den första analysen, eller lägesbilden, kommer Boverket ”handgripligen” att sätta sig ner med företagsorganisationer och gå igenom hela kedjan. Man kommer att börja med det mest centrala för att upprätthålla de viktigaste funktionerna i en beredskapssituation, som exempelvis byggmaterial.
– Är det inhemskt eller kommer det från utlandet? Kan vi ersätta det som kommer från andra länder om leveranskedjorna bryts? Det är sådana frågor vi måste börja med, säger Anders Sjelvgren.
Ett första möte är planerat i början av september. Det blir något av ett startskott där Boverket träffar olika företagsorganisationer.
– Det här uppdraget är inte bara ett myndighetsjobb, utan det kräver ett väldigt nära samarbete med aktörerna. Mitt budskap till min egen organisation är att vi måste ha ett högt tempo och inte tro att vi själva har alla svar. Men vi kommer att behöva sätta igång direkt och ompröva allt eftersom, annars förlorar vi för mycket tid.
”Vi har ont om tid”
Hur bråttom är det?
– Vi har ont om tid, de andra beredskapssektorerna har varit igång ett tag. Samtidigt så inser man hur sårbart samhället är i dag och tittar man på kriget i Ukraina så ser man hur mycket av den infrastruktur och byggnader som förstörs i ett krig. Vi har alla blivit marinerade i fredstanken, men vi måste tänka bortom det nu och inse att verkligheten är en annan. Det handlar om Sveriges trygghet och förmåga att försvara sig om vi blir angripna. Vi måste alla hjälpas åt att rusta Sverige.
Kan ni ta med er några lärdomar från de senaste årens kriser och krig?
– Ja, till exempel vad som hände med leverantörskedjorna under pandemin, var fanns sårbarheterna?
Kan man lära något av den gamla Byggnads- och Reparationsberedskapen som fanns mellan 1994 och 2007?
– Både ja och nej. Mycket har hänt sedan dess, till exempel har försvaret ändrat sin struktur. Byggandet har ju blivit en väldigt global, eller åtminstone internationell, verksamhet. Därför blir det väldigt svårt att titta tillbaka, vi måste titta på hur det ser ut i dag. Här är näringslivet en viktig nyckel. Min tanke är att samla in så mycket information som möjligt och så får man lägga pussel. Men man ska nog akta sig för att försöka återskapa något som varit tidigare, utan man måste skapa något som fungerar i dag.
Branschens beredskap i dag
Hur ser du på byggbranschens roll i kris?
– Man kan säga att byggandet berör alla andra beredskapssektorer, i den meningen att alla kommer att efterfråga byggande i en krissituation, så byggbranschen spelar en viktig roll.
Hur är branschens beredskap i dag?
– Jag skulle bli förvånad om förmågan är stor, med tanke på att vi inte ägnat oss åt beredskap på det här sättet förut, så det är klart att det är komplicerat. Ta cement till exempel, som tillverkas på två ställen i Sverige och då blir förhållandevis lätt att slå ut. Det gör att betongtillverkningen blir väldigt sårbar i en krigssituation. Men dagens beredskap är den första frågan vi ska reda ut.
Säkerhetsklassad information
Krävs det en ny organisation på Boverket för att hantera frågorna?
– Vi behöver göra vissa förändringar eftersom det är en ny typ av verksamhet som är säkerhetsklassad. Personer som kommer jobba med detta har tillgång till Information som kan vara mer eller mindre hemlig. Vi är inte vana att jobba med den här typen av frågor, så vi kommer att behöva vidta vissa åtgärder rent organisatoriskt. Vi behöver vissa strukturer på plats och vår organisation kommer att växa i takt med att beredskapsfrågan växer.
Tillväxtverket blir sektorsansvarig myndighet för den nya beredskapssektorn för industri, byggande och handel där Boverket, Tillväxtverket och Sveriges geologiska undersökning (SGU) är beredskapsmyndigheter inom sina verksamhetsområden.
