Priset på koldioxidutsläpp ökar för byggsektorn

 
  • Järn- och stålindustrin står för de största utsläppen. Den senaste reformen i utsläppshandeln innebär att priset på utsläppsrätter ökat. Detta påverkar främst producenter av byggmaterial som stål och cement ekonomiskt. Foto: Getty Images

    Järn- och stålindustrin står för de största utsläppen. Den senaste reformen i utsläppshandeln innebär att priset på utsläppsrätter ökat. Detta påverkar främst producenter av byggmaterial som stål och cement ekonomiskt. Foto: Getty Images

  • Johan Gerklev, Skanska.

    Johan Gerklev, Skanska.

  • Martin Erlandsson, IVL.

    Martin Erlandsson, IVL.

Föregående
Nästa
 
Den senaste reformen i utsläppshandeln innebär att priset på utsläppsrätter ökat vilket till största delen påverkar främst producenter av byggmaterial som stål och cement ekonomiskt.  Men enligt Martin Erlandsson på IVL Svenska Miljöinstitutet krävs ännu tydligare styrmedel och signaler för att byggsektorn ska minska sina utsläpp.

Omställningen till en mer hållbar samhällsstruktur med kraftigt minskade koldioxidutsläpp skulle helst ha gjorts igår ifall man lyssnar på de larmrapporter som finns om redan pågående klimatförändringar. Ekonomiska styrmedel och instrument som skulle kunna påskynda den omställningen har stötts och blötts i årtionden där det kanske mest kända är EU:s handel med utsläppsrätter som infördes 2005. En generös utdelning av kvoter plus en finanskris med efterföljande recession ledde dock till ett lägre pris på utsläppsrätter, vilket skapade ett överskott som gjorde att styrmedlet tappade kraft.

Men nyligen reformerades utsläppshandeln där en av de viktigaste förändringarna var att det från år 2019 infördes en mekanism, marknadsstabilitetsreserven (MSR), som automatiskt annullerar en del av överskottet av utsläppsrätter.

På IVL Svenska Miljöinstitutet bedömer man att cirka 2,4 miljarder utsläppsrätter kommer att annulleras år 2023 och 2024, vilket kommer minska EU:s utsläppsutrymme med nästan 50 gånger så mycket som Sveriges årliga utsläpp. De automatiska annulleringarna driver dessutom upp priset på utsläppsrätter som har fyrdubblats sedan förändringen.

Av de 750 svenska anläggningar som ingår i utsläppshandeln står järn- och stålindustrin för de största utsläppen, tätt följda av el- och fjärrvärmebranschen och mineralindustrin.

Enligt Johan Gerklev, hållbarhetschef på Skanska Sverige kan ökade priser på vissa byggmaterial leda till att även priset på deras produkter ökar. Men också till effektiviseringar och innovationer. 

– Om det blir ett högre pris, så vill ju tillverkaren ta ut det på oss. Vilket kan skapa en drivkraft som i sin tur leder till utveckling och innovationer hos oss då vi vill undvika att skicka kostnaderna vidare till våra kunder. Den som är duktig på att reducera sina koldioxidutsläpp, har lägre kostnader och en produkt att sälja som blir konkurrenskraftig. Det kan även bli en förflyttning där andra materialslag kan komma att slå igenom, säger han.

Samtidigt som Johan Gerklev flaggar för eventuellt ökade kostnader påpekar han samtidigt att det finns många andra faktorer som påverkar både Skanskas affär och hållbarhetsarbete mer än utsläppshandeln i dagsläget gör.

Martin Erlandsson är affärsutvecklingschef på IVL Svenska Miljöinstitutet och har varit med och tagit fram beräkningsverktyg för byggnaders klimatpåverkan. Enligt honom finns det stora möjligheter för byggbranschen att förbereda sig för ett högre koldioxidpris och minska sina utsläpp redan nu.

– Med redan befintlig kunskap, teknik och infrastruktur skulle byggsektorns utsläpp kunna halveras redan idag. Men Boverket har konstaterat att det finns för få incitament som påverkar affären och därför sker väldigt lite. Industrin behöver tydliga signaler så att de kan börja göra de investeringar som krävs redan idag, säger han.

En signal som idag blir missriktad enligt honom är att fjärrvärmeanläggningar som använder fossila bränslen eller eldar exempelvis avfall med plast får en del av sina utsläppsrätter gratis idag. Det får även industri som räknas som globalt konkurrensutsatt men anläggningar som producerar lokal fjärrvärme är inte en sådan industri.

– En del av denna plast skulle kunna materialåtervinnas och på så sätt göra mer klimatnytta än som bränsle, säger han.  

Text: Jennie Krook

Lediga jobb

Visa alla lediga jobb