Quo vadis, Byggföretagen?

Tanja Ramusson om de förändringar om vill se.
Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef på Byggföretagen. Foto: Byggföretagen
Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef på Byggföretagen. Foto: Byggföretagen

Byggföretagen firar snart 25 år. Åren som gått visar att vi måste ständigt röra oss framåt och anpassa oss och vår verksamhet till tiden vi verkar i och att byggsektorn står i centrum av samhällsutvecklingen i Sverige.

För snart 25 år sedan bildades den organisation som vi idag känner som Byggföretagen. Den nya organisationen skulle på ett tydligare sätt samla medlemsföretag inom bygg- och anläggningsbranschen. Under gemensam flagg skulle företagen kunna utgöra en starkare röst i samhällsdebatten, i en tid då branschen påverkades av ett antal omvälvande samhällsförändringar.  En enad organisation skulle kunna stötta medlemmarna på ett bättre sätt, och rusta branschen i en föränderlig tid.

Det man såg som omvälvande var bland annat en drastiskt krympande byggmarknad. I slutet av 90-talet hade bygg- och anläggningsbranschen genomgått en djup kris, och en hel generation byggnadsarbetare hade gått förlorad i finanskrisens spår. Samtidigt öppnades tidigare stängda marknader och ekonomin avreglerades. Sverige hade gått med i EU. Den inre marknaden stod öppen för svenska företag. Frihandel och globala värdekedjor skapade både möjligheter och utmaningar för en liten ekonomi. Mycket var nytt – IT seglade upp som en möjlighet för den som kunde använda den smart, och miljöfrågorna kom alltmer på tapeten. 

Allt detta ställde helt nya krav på såväl Byggföretagens medlemsföretag som på organisationen och dess medarbetare. 

Kriser

Mycket har hänt sedan dess. Den framtidsoptimism som växte fram efter murens fall och som sedan tog sig uttryck i EU-utvidgning, avreglering, tillväxt och utveckling har till viss del falnat. Utvidgning och demokratisering stannade abrupt av efter trumpifieringen av amerikansk politik, samt Brexit. Dessa företeelser följde i sin tur på en avstannande ekonomi och en ökande polarisering. Denna skulle man lite lättvindigt kunna skylla på sociala medier, filterbubblor och fragmentisering av informationsspridning. Som i sin tur blivit en avart av IT-boomen och digitaliseringen. Öppenheten, i kombination med kriser och krig ledde till stora flyktingströmmar, som ställde helt nya krav på välfärdssamhället. 

Världen, Sverige och byggsektorn har inte förskonats från kriser. En ny finanskris 2008 sänkte börsen med mer än halva värdet på ett år. Pandemin ställde helt nya krav på både näringsliv och myndigheter. De tidigare så hyllade just-in-time-leveranserna av insatsvaror förbyttes i krav på lagerhållning – men visade också på näringslivets inneboende förmåga att tänka nytt och ställa om. Cementkrisen satte sökarljuset på vår sårbarhet när det gäller hållbar tillgång till nödvändiga råmaterial. Ett enda beslut i en domstol, baserat på lagstiftning satt att skydda lokal miljö, riskerade att slå ut 75 procent av all tillverkning av betong och cement i Sverige. Samtidigt som Ryssland rustade upp och till slut attackerade Ukraina. Vilket eldade på inflation och pris på energi och byggmaterial. Resten är historia. Eller?

Vi kan inte slå oss till ro

Ovan något förenklade genomsegling av de senaste 25 åren visar två saker. För det första: Samhället förändras. Historien upprepar sig – eller överraskar oss med assymetriska chocker. Vi kan inte slå oss till ro, vare sig som medarbetare eller som organisation; vi måste ständigt röra oss framåt och anpassa oss och vår verksamhet till tiden vi verkar i. För det andra: Företag är resilienta. Trots alla utmaningar under senare år har man i de flesta fall lyckats ställa om och överleva. Företag besitter samhällsviktig handlingskraft och innovationsförmåga.

Var är vi idag? Mycket är likt hur det tedde sig för våra grundare i slutet av 90-talet. Bostadsbyggandet har sjunkit kraftigt till följd av inflation och lågkonjunktur, men också på grund av uteblivna strukturreformer. Omvärlden påverkar oss, vare sig det gäller EU-direktiv eller handelspolitiska skyddsinstrument. 

25 år framåt

Och om ytterligare 25 år hoppas jag att vi kan se effekterna av det arbete som görs idag, både inom organisationen och hos medlemmarna, genom framför allt tre samhällsförändringar:

  • Fri hyressättning
  • Ingen arbetsgivaravgift för unga
  • Fullsatta klassrum på BA-programmet 

Byggsektorn står i centrum av samhällsutvecklingen i Sverige. Vi är svaret på nästan alla de stora frågorna som dagens beslutsfattare ställs inför. Vi kommer att fortsätta verka för samhällsnytta genom medlemsnytta.

/Tanja Rasmusson,
Näringspolitisk chef, Byggföretagen

Läs också