Det förslag som diskuteras i Europaparlamentet om att begränsa antalet underentreprenörsled leder till kraftigt ökade kostnader, enligt en ny rapport från Svenskt Näringsliv. – Rapporten stärker Byggföretagens uppfattning att små- och medelstora företag kommer i kläm, säger Mats Åkerlind, vice vd och förhandlingschef, Byggföretagen.
Inom EU-parlamentet pågår diskussioner om ett regelverk som handlar om att begränsa antalet underentreprenörsled. Förslaget riktades till att början mot byggsektorn men har sen kommit att handla om näringslivet totalt, där ett antal sektorer pekas ut speciellt. Utöver byggsektorn är det jordbrukssektorn, tjänster i hushållen, transportnäringen, livsmedelsproduktion, städtjänster, besöksnäringen och vårdtjänster. Under sommaren presenterades en initiativrapport som ska ligga till grund för ett kommande direktiv. Den föreslår bland annat ett tak på två UE-led..
Svenskt Näringsliv har tagit fram en rapport som beskriver vilka effekter ett sådant förslag skulle få för byggsektorn.
Den pekar på negativa effekter som:
- Sämre utnyttjande av maskiner och anställda.
- Mindre möjlighet utnyttja stordriftsfördelar.
- Sämre konkurrens.
- Sämre möjligheter för småföretag.
- Sämre produktivitet.
- Mer byråkrati i alla led från beställare till lägsta UE-led.
- Sämre leveranssäkerhet och riskspridning om möjligheten att använda
- Nischföretag med specialkompetens minskar.
Extra kostnader
Enligt Svenskt Näringslivs beräkningar hamnar den årliga extrakostnaden i Sverige på kort sikt på mellan från 13 miljarder kronor försiktigt räknat, till 25 miljarder kronor i det högre alternativet.
För EU totalt kan kostnaden för att införa regelverket försiktigt räknat på kort sikt uppgå till mellan 30 och 45 miljarder Euro per år.
– På längre sikt kan effekterna bli ännu mer omfattande, till följd av lägre produktivitet, säger Mats Åkerlind.
Kostnaden på längre sikt riskerar att bli betydligt större. Detta förklaras framför allt av att utöver de kortsiktiga effekterna slår då effekterna av lägre och snedvriden konkurrens, missgynnande av småföretagen och lägre innovationsgrad hårdare.
Rapporten ifrågasätter också om en begränsning av UE-led skulle minska risken för kriminalitet och svartarbete och ge en bättre arbetsmiljö – argument som lyfts fram som de viktigaste argumenten för att införa begränsning.
Tveksam påverkan på kriminalitet
Rapporten pekar tvärtom på att förslaget om färre UE-led kan försämra arbetsmiljön och öka antalet olyckor. Rapporten pekar på att risken ökar att företagen längre ned i kedjan inte kan anlita de allra bästa leverantörerna för att exempelvis bygga speciella ställningar, skydd med mera, utan istället gör det själva, utan att ha vare sig den bästa kompetensen eller utrustningen.
Också vad gäller kriminalitet och utnyttjandet av svart arbetskraft pekar de intervjuade företagen på att det tvärtom finns en risk att förslaget leder till större problem. Detta beror främst på att högre kostnader för den seriösa verksamheten leder till att
det lönar sig mer att vara oseriös eller kriminell. Skillnaden i konkurrenskraft ökar till de kriminellas förmån.
Rapporten pekar också på att förslaget kan stå i strid med EU:s grundläggande friheter att bedriva näringsverksamhet och att det inte uppfyller proportionalitetsprincipen.
– Byggföretagen delar Europaparlamentets mål om en sundare europeisk arbetsmarknad. Vägen dit måste bygga på bättre kontroller av regelverket som är på plats, inte på nya regler som hämmar tillväxt och företagande, säger Mats Åkerlind.
