Regeringen satsar 700 miljarder på infrastruktur

 
Regeringen satsar 700 miljarder på infrastrukturTomas Eneroth, infrastrukturminister och Isabella Lövin, klimatminister, presenterar nationella Planen på en presskonferens i Rosenbad. Foto: Susanne Bengtsson Regeringen har fattat beslut om en nationell plan för infrastrukturen för åren 2018–2029. Det är en satsning på totalt 700 miljarder kronor, och omfattar såväl nybyggnation som upprustning och modernisering av befintlig infrastruktur.

– Nu gör vi den största järnvägssatsningen i modern tid, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth.
 

Regeringen har fattat beslut om en nationell plan för infrastrukturen för åren 2018–2029. Det är en satsning på totalt 700 miljarder kronor och den största järnvägssatsningen i modern tid. Planen omfattar stora satsningar på såväl nybyggnation som upprustning och modernisering av befintlig infrastruktur. Beslutet rymmer också betydande satsningar på sjöfart och väg. Detta är möjligt då regeringen satsar 100 miljarder kronor mer än i förra planperioden.

– Nu gör vi den största järnvägssatsningen i modern tid. Investeringar i samhällsbygget och i det som bygger Sverige starkt och hållbart går före sänkta skatter. Genom att vi fört en förnuftig ekonomisk politik finns nu utrymme för att investera i infrastrukturen, som på grund av tidigare underinvesteringar är sliten. Sverige ska ha ett modernt järnvägsnät där tågen går i tid över hela landet, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth, på en presskonferens i Rosenbad på måndagen.

Den nya nationella planen är ett steg mot att möjliggöra omställningen till ett fossilfritt välfärdsland, ett Sverige som håller ihop, ett ökat bostadsbyggande och förbättrade förutsättningar för näringslivet.

– Klimatet kan inte vänta.  Målet är att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Nu prioriteras de människor som reser klimatsmart. Vi gör denna satsning för att hela Sverige ska leva och att tågen ska kunna komma i tid i hela landet, säger klimatminister och vice statsminister Isabella Lövin. Långsiktigt kommer satsningen också att leda till fler bostäder.

Totalt satsas 622,5 miljarder kronor. Utöver det tillkommer 90 miljarder från trängselskatt, banavgifter och medfinansieringar.  
De 622,5 miljarderna fördelas på följande sätt:

• 125 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga järnvägar
• 164 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga vägar
• 333,5 miljarder kronor till utveckling av transportsystemet

De utpekade investeringsobjekten för järnväg uppgår till totalt 148 miljarder kronor vilket är en ökning med 32 procent jämfört med föregående planperiod. Detta innebär att cirka 77 procent av de totala medlen till namngivna objekt på 193 miljarder kronor går till järnvägobjekt.

Anslaget till drift och underhåll av järnvägen ökar med hela 47 procent kommande planperiod jämfört med föregående plan. 

Bland de större reinvesteringarna på järnväg kan särskilt nämnas Sävenäs rangerbangård i Göteborg, Getingmidjan i Stockholm samt åtgärder på Värmlandsbanan mellan Laxå och Kil och Viskadalsbanan mellan Borås och Varberg.

Bland de större reinvesteringar och underhållsåtgärder på det statliga vägnätet kan särskilt nämnas åtgärder på broar, bl.a. väg 137 över Ölandsbron, E6.20 över Tjörnbron, väg 222 över Skurubroarna i Nacka och bro över Kalix älv vid Kalix.

Regeringen har avsatt drygt 4 miljarder kronor i nationell plan för medfinansiering av de åtgärder under planperioden som Sverigeförhandlingen ingått överenskommelser om med berörda kommuner och regioner. Sammantaget har kommunerna åtagit sig att bygga 193 130 bostäder. Fyrspåret till Uppsala är den åtgärd som möjliggör byggande av flest bostäder. Här finns potential för 50 000 nya bostäder.

Regeringen har också avsatt totalt 12 miljarder kronor under planperioden till stadsmiljöavtalen. Det innebär att staten medfinansierar kommunala och regionala investeringar i infrastruktur för kollektivtrafik och cykel. 

I den Nationella planen ryms också stora sjöfartssatsningar, som anses viktig för klimatomställningen.  I Planen nämns projekt som Göteborgs hamn, Luleå Hamn, slussarna i Trollhättan och slussarna i Södertälje. 

Regeringen har även för avsikt att ta initiativ till gränsöverskridande satsningar, och avser föra en dialog med den norska regeringen kring utvecklingen av stråken Stockholm-Oslo, Göteborg-Oslo och Malmbanan/Ofotenbanan, och med Danmark om en strategisk analys av ny förbindelse Helsingborg – Helsingör.

Regeringens mål är att nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas mellan Stockholm och Göteborg respektive Malmö. En utbyggnad ska ske i en takt som ekonomin tillåter och på ett kostnadseffektivt sätt. I den nationella planen för 2018–2029 ingår sträckorna Järna-Linköping (Ostlänken), Lund-Hässleholm samt utöver Trafikverkets förslag även Göteborg-Borås med 3,7 miljarder kronor.

Det var hösten 2016 som riksdagen beslutade om de ekonomiska ramar som regeringen föreslagit . I mars 2017 fick Trafikverket i uppdrag att ta fram förslag till en ny plan, och i augusti 2017 lämnade Trafikverket sitt förslag till ny nationell plan till regeringen.
- Det här är regeringen plan som vi nu lägger fram, den behöver inte fastställas i Riksdagen, utan nu blir det så här, säger Tomas Eneroth. Nu kan Trafikverket sätta igång och arbete och påbörja de projekt som ligger i planen.

Lediga jobb

Visa alla lediga jobb