Regeringens bostadspolitik är alltför defensiv

 
 I slutet av juli kunde vi efter år av väntan äntligen ta del av nyheten att regeringen lättar på reglerna kring attefallshus. Nu ska det bli möjligt att bygga 30 kvadratmeter istället för tidigare 25 utan bygglov, så länge som det då rör sig om en kompletterande byggnation.

Det här är ett steg i rätt riktning. Vi behöver komma bort från årtionden av stelbent bostadspolitik och öppna upp möjligheten till att bygga fler bostäder med korta processer och därför är det här en positiv nyhet för stora delar av Sveriges befolkning. Fem extra kvadratmeter gör skillnad och kan till exempel innebära att studenter får möjlighet att skapa ett första eget hem.

Tyvärr finns dock fortfarande flera hinder som måste övervinnas för att attefallshus på allvar ska kunna bli en faktor som påverkar bostadssituation i större omfattning. Vår uppfattning är att regeringen dessvärre är alldeles för defensiv när det gäller bostadsvisioner och saknar ett helhetsperspektiv. Här är några konkreta exempel på åtgärder som behövs inför framtiden.

Transparenta bygglovsregler oavsett landsdel

Oavsett var du bor i Sverige måste regelverket vara detsamma när det gäller hantering av attefallsärenden. Idag råder tyvärr allt för ofta stora skillnader. Nationell styrning måste skapa likhet och tydlighet mellan kommuner i Sverige men också konsekvens inom enskilda kommuner. I våra kontakter med verkligheten och människor som vill bygga attefallshus så är uppfattningen att de enskilda handläggarnas hantering av attefallshusfrågor ofta är godtyckliga. Vi märker också att det skiljer sig oerhört mycket åt mellan olika kommuner i väntetid för ett godkännande av bygganmälan.

Förenkla enskilda delar av regelverket

 För att verkligen komma igång med attefallshus som boendeform behöver även regelverket när det gäller uthyrning förändras. I dagsläget behöver ett attefallshus klassas som permanentbostadshus om det ska hyras ut. Konsekvensen blir då att huset omfattas av samma krav på handikappanpassning som ett större bostadshus. Som exempel innebär den här anpassningen att husets yta blir feldisponerad, då badrummet tvingas bli oproportionerligt stort i förhållande till resten av huset. Rimligare vore istället att kraven höjs i takt med att boytan blir större.  

Ytterligare en omständighet som försvårar möjligheten till attefallshus som alternativ är de energikrav som ställs på komplementsbostäder. Ekvationen att bygga till lägre kostnad och skyhöga energikrav går dessvärre inte ihop. Även här måste det till en bättre balans för att underlätta uthyrning. Idag ser vi dessvärre att många uthyrningsplaner går i stöpet på grund av reglerna när det gäller handikappanpassning och energikrav, medan andra väljer en mer ljusskygg form av andrahandsuthyrning.

Nationella riktlinjer för överklagande

När de nya reglerna förhoppningsvis faller på plats nästa år, får vi tyvärr en situation där närboende kan driva överklagande av attefallsbyggnationer utanför all rim och reson. Risken är stor att allt för många byggen aldrig blir av på grund av grannars orimliga rätt att överklaga i en process som tröttar ut den mest uthållige husbyggaren. Regeringen har nu ett ansvar att införa och tydliggöra begränsningar i överklagandeprocessen i samband med de nya reglerna för attefallshus.

Tillgängliggör information till medborgarna

Regeringen behöver även öka fokus på information till den som går i byggtankar när det gäller attefallshus. Idag står Boverket och Skatteverket för viss information men vi föreslår en nationell och överskådlig samlingsportal för allt som rör attefallshus. Här kan till exempel inrymmas anvisningar för regler kring byggande, uthyrning och skatter samt med konkret vägledning. En förebild med ett sådant portaltänk kan till exempel vara utformningen av Verksamt.se.

Kommunerna måste ta ansvar för marktillgång

Vi vill även se en mer framåtriktad politik på kommunnivå. I kombination med regeringens lagförändring måste Sveriges kommuner vara en del av förändringen och tillgängliggöra markyta för att på så sätt skapa förutsättningar för nya former av bostadskluster med attefallshus. Markområdena förbereds för byggnation med anslutning till el- och va-system och där tomter sedan säljs eller hyrs ut utan onödigt byråkratiskt krångel. På samma sätt som egnahemsrörelsen växte fram under mitten av 1900-talet, kan kommunerna nu skapa förutsättningar för en modern variant av liknande engagemang.  

Skapa incitament för klimatsmart boendeyta

En ytterligare aspekt handlar om att från regeringshåll lyfta hållbarhetsperspektivet och klimatsmart boende. Att bygga hus i trä är då först och främst ett självklart val. Vid sidan av materialvalet är det många som borde ställa sig frågan om de inte bor på onödigt många kvadratmeter? Redan när vi minskar boytan marginellt så får vi stora effekter på materialåtgång vid byggnationer, skapar lägre miljöpåverkan vid byggtransporter och får ett lägre energibehov för själva huset. Det finns med andra ord stora fördelar i ett klimatperspektiv om våra beslutsfattare kan gå före och genom incitament styra mot mindre och effektiva bostäder.  

Om regeringen och bostadsminister Per Bolund menar allvar med utspelen om att attefallshus ska kunna bidra till att lösa Sveriges bostadsknut, då måste de här utmaningarna tas på allvar. Annars kommer lagändringen till 30 kvadratmeters bygglovsfritt uppförande endast bli ihågkommen som en bostadspolitisk parentes.  

Oscar Troedson, entreprenör och vd Polhus

 

 

Lediga jobb

Visa alla lediga jobb
 


 

 

Relaterade artiklar

Prenumerera

Prenumerera och ta del av branschnyheter, analyser, nya projekt, affärer och människorna bakom.
Anmäl dig här!