Kirunas nya badhus tar form

Kirunas nya badhus tar form
Lennart Rosander från We Group är byggledare och byggsamordnare för Kirunas nya badhus. Foto: Ulrika Vallgårda

När gruvan breder ut sig under jord och Kirunas gamla stadskärna måste rivas går även den gamla simhallen i graven. Nu byggs ett nytt badhus i nya centrum och det kommer att bli något alldeles extra.

Lennart Rosander på We Group är byggledare och byggsamordnare för det spektakulära projektet i nya Kiruna som en vanlig dag sysselsätter ett 100-tal personer. Han guidar runt bland murare, snickare och mätare i det framväxande badhuset, bara ett stenkast från det nya stadshuset Kristallen.

– Det ska bli sammanlagt 12–15 bassänger, beroende på hur man räknar, hopptorn, relaxavdelning, restaurang och lounge, berättar han.

Det blir en 25-metersbassäng för simträning och två multibassänger med höj- och sänkbara bottnar.

– Då är du flexibel och kan ha babysim, vuxensimskola eller rehab-träning i samma bassäng.

Ett nytt landmärke

Hopptornet byggs vid en egen bassäng som är fyra meter djup. Det blir varma och kalla pooler i varierande storlekar, något som kallas varma källor med rinnande vatten och en familjeavdelning med vattenrutschkana, strömkanal och vågmaskin.

– Det är inget äventyrsbad men det finns ändå mycket att välja på här inne, säger Lennart Rosander.

I loungen placeras en stor öppen spis som tidigare stod i det tidigare numera rivna stadshuset.

– Mörka kvällar ska den stå och spraka och så blir det bardiskar och soffor. De som har betalat lite extra för relaxen får en badrock och kan gå runt här och mysa och äta något mellan baden.

När byggnaden står klar ska den ha ett formspråk och färger som inspireras av fjäll, berg, vatten och järnmalm. Den ska också få ett torn som sticker upp och blir ett landmärke för nya centrum.

Att bygga ett badhus ställer höga krav på alla inblandade. De entreprenörer som anlitas behöver ha spetskompetens på området.

Här börjar en av de många badbassängerna ta form. Foto: Ulrika Vallgårda

Tätheten viktigast

Själv har Lennart Rosander tidigare arbetat i Borås stad med både nybyggnationer, renoveringar och drift av badhus.

– I badhus är det täthet, täthet och åter täthet som gäller. Det görs en mängd olika kontroller av betongens kvalitet och man måste vara noggrann med täckskiktet på armeringarna så att ingen rost kan komma in, för då sväller den och betongen springer.

Bassängerna måste också kontrolleras noggrant.

– Vi fyller dem med vatten och ser att de är täta, sedan när vi har tömt ut vattnet lägger vi på tätskikt i bassängen som en extra säkerhet.

Det blir mycket fönster så att badgästerna ska kunna ligga i varma pooler och titta ut över centrum, berättar han i lyrisk ton. Fasaderna i övrigt kommer att bestå av fibercementskivor och murade partier.

– Det är troligtvis det mest välisolerade huset i hela Kiruna centrum. Annars kan man få in fukt, det kan bli kondensproblem och så blir det stora värmeförluster som kostar enorma pengar.

Vattenblästrade ytor

De har också satsat ordentligt på värmepumpar och värmeväxlare för att göra det energisnålt och undertaket ska trycksättas så att inte fukt går upp i talkbalkarna och får dem att ruttna – ett vanligt problem i äldre badhus.

We Group har egna experter på vattenrening och dessa projekterar både rördragning och värmeåtervinning. Vattnet ska renas med klor, vilket ställer särskilda krav på rören.

25-metersbassängen kommer att hålla mellan 27 och 28 graders värme, multibassängerna blir ännu några grader varmare och de varma poolerna uppåt 34 grader.

– Här är en varmpool där man kan ligga och njuta och ta det lugnt, säger han när vi går in i ett av rummen på nedre våningen.

Han pekar på den gropiga ytan på betongen på bassängkanterna och runt bassängen.

– Man har vattenblästrat ytorna för att få bra vidhäftning för tätskikten. Sedan ska det bli kakel och klinker.

Han visar ett av de större duschutrymmena där det också byggs en stor bastu för 30 personer.

– Här ska man ha med sig en person från personalen som kör ett program med eteriska oljor, så att det doftar gott. Efter tio minuter går man kanske ut och dricker lite juice innan man går in igen i bastun.

Många pumpar

En annan ska bli en ångbastu med en varm häll utanför där man kan ligga och koppla av. I en speciell duschgrotta ska vattenstrålar spruta från alla olika håll. Det blir också en kall pool för de som vill kyla ner sig efter bastun.

Överallt kommer det att sitta ledbelysning – i en enda bastu är det 80 ljuspunkter – och utanför badhuset monteras 145 lampor som ska lysa upp fasaderna.

På övre plan byggs de större bassängerna och även från dem ser man genom stora fönster Kiruna centrum. Än så länge fyller byggställningar upp större delen av rummen, men det syns redan var bassängerna kommer att bli.

Lennart Rosander är lika entusiastisk när han visar teknikutrymmena.

– Det här är hjärtat för vattenreningssystemet. Genom de stora blå sandfiltren under bassängerna passerar allt vatten. Kemikalier och UV-ljus används också för reningen.

Det är en mängd pumpar och rör som hör till varje bassäng.

– Vattnet trycks ut och kommer in i bassängen på flera ställen genom små ventiler i botten på poolen och så rinner det ut på sidorna.

Han visar även energicentralen där fjärrvärmen kommer in och fördelas ut i huset, personaldelarna med omklädningsrum, kontor, konferensrum, tvättstuga, förråd och serviceutrymmen och slutligen loungen och restaurangen som även har en kafédel. Det blir ett fullt utrustat tillagningskök och rättigheter att servera alkohol räknar man med.

– Det blir mycket speciella saker i det här badhuset. Jag är glad för Kirunabornas skull, det blir ett riktigt häftigt bad, säger Lennart Rosander.

Illustration på det färdiga badhuset. Bild: We Group

Fakta om Kirunas nya badhus

  • Byggstart: september 2020.
  • Preliminärt invigningsdatum: 1 december 2023, drygt ett år senare en enligt ursprungsplanen.
  • Bruttoyta: 10 000 kvadratmeter.
  • Byggherre: Kiruna kommun.
  • Projektering/generalkonsult: We Group AB.
  • Övriga större aktörer: Peab bygger, Caverion står för ventilation och vatten med mera.
  • Beräknad kostnad: 720 miljoner kronor, vilket är betydligt dyrare än vad som sades från början. Fördyringen beror på pandemin, ökade materialkostnader och en överhettad byggmarknad i Kiruna.
  • Antal som arbetar på bygget: Totalt 550 personer har jobbat på bygget sedan starten, men alla är inte på plats samtidigt.

Text och bild: Ulrika Vallgårda

Relaterade artiklar

Kiruna öppnar upp centrum – men en hel del återstår för LKAB att bygga
Målet om takraset i Kiruna återupptas
Så vill regeringen förhindra byggnadsras
Byggstart för nya polishuset i Kiruna