Bygg- och fastighetssektorn bidrar som bekant med ett mycket högt klimatavtryck, men det är också en bransch där det just nu händer mycket och finns ett stort engagemang. Här berättar Lina Öien, chef för hållbar utveckling på Riksbyggen, om vad sektorn, särskilt bostadsrättsföreningarna, kan göra för att vi ska nå klimatmålen till 2030.
I dag finns över en miljon bostadsrätter i Sverige och mer än två miljoner människor bor i dem. Här finns en enorm potential, de kan till och med bli en motor i klimatomställningen. Det menar Lina Öien, chef för hållbar utveckling på Riksbyggen.
När Lina i november deltog i ett panelsamtal på Byggmaterialdagen på Stockholmsmässan om hur Sverige ska nå klimatmålen, fanns en tydlig samstämmighet bland de deltagande företagen om att de önskade så väl piska som morot från våra politiker.
– Om vi ska lyckas med att halvera klimatavtrycket fram till 2030 så måste vi öka takten. Bostadsrättsföreningarna sitter på en stor potential till investeringar och insatser för minskat klimatavtryck över hela landet, säger Lina.
För att det ska bli möjligt krävs kunskap och systematiskt arbete inom branschenoch att politiken hjälper till.
Nybyggnation påverkar mest
När nya bostäder byggs är klimatpåverkan som störst – och därmed också möjligheten att göra skillnad men det behövs draghjälp
– Ett exempel är lagen om klimatdeklarationer. Där skulle vi gärna vilja se skarpa gränsvärden i stället för att som nu krav på redovisad påverkan. Med den ändringen skulle vi uppnå bättre tydlighet och långsiktighet, säger hon.
Systematiskt arbete för ett halverat klimatavtryck
Bygg- och fastighetsbranschen har en gemensam färdplan som innebär att utsläppen ska halveras till 2030. På Riksbyggen arbetar man efter strategin 25 + 25, ett sätt att systematiskt minska klimatutsläppen i alla projekt.
– 25 procent når vi genom obligatoriska krav i alla projekt, till exempel klimatförbättrad betong. De resterande 25 procenten når vi genom specifika krav i varje projekt, till exempel att använda återbrukat material, förklarar Lina Öien.
Glöm inte det befintliga beståndet
Det mesta är redan byggt och vi får inte glömma det befintliga beståndet, menar Lina:
– Här kan man vidta energieffektiviseringsåtgärder eller utveckla beståndet genom att bygga fler bostäder i befintliga byggnader.
– Vi behöver både piskor och morötter från politikens håll för att vi ska få det här att hända. Gärna ett grönt stöd för våra bostadsrättsföreningar för att skapa ekonomiska incitament att vidta åtgärder och såklart mer kunskap, säger Lina.
Ekonomin styr men åtgärder görs
– Riksbyggen är ett kooperativt företag och vi tror stenhårt på superkraften i att göra det här tillsammans. Vi försöker bidra med teknisk och ekonomisk kunskap och ge goda exempel för att inspirera och lära, säger Lina.
Hon berättar att intresset är stort, men att bostadsrättsföreningar och deras styrelser i hög grad styrs av ekonomiska faktorer som ränte- och energikostnader. De har föreningens avgifter att tänka på, vilket påverkar deras beslut på kort sikt.
– Vi ser ändå ett ökat intresse för klimatfrågan, energianvändningen och också kopplat till social hållbarhet som trygghet i bostadsområdena, säger hon.
Ett gott exempel
Hon exemplifierar med bostadsrättsföreningen Skellefteåhus 12, som nyligen fick utmärkelsen Årets hållbarhetsförening för sitt starka och långsiktiga engagemang. De har genomfört ett omfattande energiprojekt med ny värmelösning, bättre ventilation och isolering, samt satsat på social gemenskap genom medlemskvällar och en hållbarhetsgrupp. Alltsammans åtgärder som skulle kunna ske i föreningar runt om i Sverige.
Vad händer då om inte branschen får draghjälp från politiken?
– Det finns en risk att arbetet bromsar in. Ledtiderna är långa och när de nya bostäder vi nu planerar och utvecklar står färdiga närmar vi oss 2030. Därför måste vi hålla uppe takten, det är avgörande för att den gröna omställningen inte ska sakta in, avslutar Lina Öien.
