Så ska Sverige bygga sig ur krisen

 
Så ska Sverige bygga sig ur krisenFotograf Joakim Kröger. En upprustning av bostäder i miljonprogramsområdena kan vara en lösning för att få fart på Sverige igen.  Det var en av åtgärderna som togs upp på NCC:s samtalsturné, som inleddes på onsdagen, med målet att få Sverige på rätt köl igen.

I det första inledande samtalet på NCC:s landsomfattande digitala samtalsturné om hur vi ska bygga oss ur den ekonomiska krisen poängterade Tomas Carlsson, vd och koncernchef på NCC, vid ett par tillfällen behovet att ta tillbaka initiativet och börjar planera för hur vi ska kunna återstarta ekonomin.

– Det är själva grunden och anledningen till att vi engagerar oss på en lång rad områden, även om man får ha respekt för att vi fortfarande befinner oss i någon slags kortsiktig krislösningssituation. 

Byggsektorn står för drygt tio procent av Sveriges BNP och 350.000 arbetstillfällen. För att få igång Sveriges ekonomi föreslår NCC några konkreta och långsiktiga investeringar som snabbt går att starta upp. Det handlar om renovering av bostäder i miljonprogrammen, investeringar i landets VA-nät samt upprustning av kraftverkens dammar. Vad gäller miljonprogrammen så kan man enligt Tomas Carlsson lära av Danmark som har startat en fond som fungerar som ett statligt kreditinstitut för allmännyttans renoveringar.

– Jag vill se nya sätt att verka. Även när det gäller VA-nätet, som alla vet är eftersatt, ändå händer det inget. Kommunerna måste få andra sätt att verka. Vad gäller energiförsörjningen måste vi till exempel hitta andra sätt att söka tillstånd så att det snabbt kan hända något.  

Klas Eklund är ordförande i Omstartskommissionen, som nyligen presenterade en bok för ett starkare Sverige. I boken lyfts upprustningen av miljonprogrammen fram som ett alternativ för att snabbt få hjulen i rullning.

– Husen står redan där, det är en kort startsträcka. Det finns också en miljömässig aspekt, de går att göra mycket mer effektiva, men också en social aspekt för att minska segregeringen.  

Enligt Per Bolund (MP), bostads- och finansmarknadsminister, kommer det att skjutas till pengar för att upprusta miljonprogrammen.

– Vi ser detta som en otroligt attraktiv satsning för att skapa positiva spiraler och där även de boende själva kan få jobb. Vi har föreslagit att gå in med tio miljarder i investeringsstöd för att rusta upp dessa bostäder. 

Men mer pengar kommer att behövas, enligt Tomas Carlsson, som också poängterar vikten av att tänka på hela miljonprogramsområdena, och inte bara miljöeffektiviseringar av lägenheterna.

– Vi tänker att det bara är början, säger Per Bolund. Staten kan inte gå in och ta hela kostnaden, utan det är bostadsbolagen som främst har ansvar att rusta upp sina lägenheter. 

Per Bolund håller med övriga i panelen om att byggbranschen spelar en viktig roll för att få igång de ekonomiska hjulen.

– I budgetförhandlingen som nu pågår föreslår vi 250 miljarder i samhällsinvesteringar under de kommande åren. Dels för att komma ur den ekonomiska svackan, men också för att lösa både en klimat- och miljökris. Vi driver på för gröna kreditgarantier som ger förmånliga lån och utvecklar snabbt nu den gröna obligationsmarknaden för goda kreditvillkor för storskaliga investeringar. 

Jan-Olof Jacke, vd på Svensk Näringsliv, anser att man måste våga göra stora infrastrukturella investeringar och kortsiktigt prioritera underhåll av infrastruktur.

– Men de privata investeringarna behöver också stimuleras och säkerställa så att det finns förutsättningar och förutsägbarhet för företag att våga investera. Att få igång investeringsnivån är den viktigaste åtgärden för att hindra en långsiktig arbetslöshet.  

Han efterfrågar också en systematisk genomgång av mindre projekt ute hos kommunerna – som har gjorts av större projekt på nationell nivå – för att snabbt få igång ekonomin och sysselsättningen. 

Lena Erixon, generaldirektör på Trafikverket, påpekar betydelsen av investeringar av infrastrukturen för samhället i stort.

– Det behövs stora satsningar där vi har kapacitetsbrister, bland annat inom järnvägssystemet. Det finns också mycket att göra på underhållssidan av transportsystemen och där går det snabbt att komma igång med arbetet. 

Tomas Carlsson håller med om att underhåll av infrastruktur hör till de projekt som går snabbast att starta upp. 

– Vägunderhåll kan vi starta redan till hösten. Förutom dessa offentliga investeringar så är de privata investeringarna viktiga att få igång. Det offentliga ska stödja det privata, då blir förbättringarna i infrastrukturen viktig för svensk ekonomi.  

I Omstartskommissionens nyutkomna bok presenteras ett hundratals projekt som kan få igång Sverige.

– De är viktiga både på lång och kort sikt. En upprustning av VA-näten är ett exempel. VA-näten är eftersatta i många kommuner och avgifterna räcker inte för att förnya dem, men det måste göras. Pandemin har lärt oss betydelsen av bra dricksvatten och folkhälsan. Flera av dessa projekt är startklara, vi argumenterar för att staten ska gå in med mer generösa investeringsstöd för att uppgradera VA-näten. Den är ett exempel på ett snabbt jobb som får långsiktiga konsekvenser, säger Klas Eklund.   

Per Bolund:

– Vad gäller VA-nätet så är det kommunalt, men vi måste se till att kommunen står rustade för dessa framtidssatsningar här och nu. Vi har nu under pandemin tillfört nya stöd till kommunerna i en storlek som aldrig tidigare har gjorts för att klara den här nedgången, behålla personal och göra framtidsinvesteringar. Vi ser också gärna att kommunerna går samman med privata företag för att ta sig an dessa projekt.

Text: Henrik Ekberg 


Viktigaste samhällsprojektet just nu som kan bidra till en hållbar omstart? 

Lena Erixon:

– Genom att få upp nivån på det vi faktiskt äger i dag, till exempel på väg- och järnvägssidan. Och samtidigt ställa om till mer hållbara lösningar. Men också bygga ut kapaciteten för järnvägen.  

Klas Eklund:

– Det som ska sättas igång är detta komplexa med elektrifiering, digitalisering och utbyggnad av elnätet. Jag tror det är där den infrastrukturella framtiden ligger.  

Jan-Olof Jacke:


– En stor utbyggnad av elnäten och den digitala infrastrukturen, det är viktigt för att bygga vår konkurrenskraft på lång sikt.

Per Bolund:

– På kort sikt rusta upp det vi har, som lägenheter och infrastruktur, på lång sikt större projekt som  att bygga nya stambanor och hundratusentals nya bostäder.

Tomas Carlsson:

– Ta tillbaka initiativet, proaktiva investeringar som är snabba och våga bryta mot gamla sanningar.

FAKTA samtalsturnén:

Mellan den 2-8 september genomför därför NCC en samtalsturné med fem samtal i fyra städer med ledande nationella, regionala och lokala beslutsfattare för att diskutera vad som krävs för att vi tillsammans ska få Sverige på rätt köl igen. Turnén inleds med ett samtal med nationellt fokus följt av samtal i Stockholm, Uppsala, Göteborg och Malmö. 

Taggar

NCC Politik

 
 




Har du ett nyhetstips?
Tipsa redaktionen!
E-posta info@byggvarlden.se