Så skapas säkrare stadsmiljö

 
  • Cornelis Uittenbogaard, från Stiftelsen Tryggare Sverige, framför mindre lyckat gångtunnel.

    Cornelis Uittenbogaard, från Stiftelsen Tryggare Sverige, framför mindre lyckat gångtunnel.

  • Ett öppet torg skapar trygghet.

    Ett öppet torg skapar trygghet.

  • Kontraster i Råcksta.

    Kontraster i Råcksta.

  • Ny handbok

    Ny handbok

Föregående
Nästa
 
En plats kan bli både säkrare och tryggare om man gör rätt redan på planeringsstadiet. Stiftelsen Tryggare Sverige vill öka kunskapen hos byggföretag och andra aktörer för att skapa en säkrare och tryggare stadsmiljö. Nu kommer man med en ny handbok i ämnet.

Mellan Bromma och Hässelby i västra Stockholm ligger området Råcksta. Här finns stora kontraster med både bra och dåliga exempel på hur stadsplaneringen skapar trygghet och säkerhet. Områdets centrum består av ett litet torg med pizzeria, café, mataffär och ingång till tunnelbanestationen. Runt om torget reser sig höga boningshus uppförda på 60- och 70-talet.

– Här ser vi att man skapat en ganska bra miljö runt själva torget. Det är öppet och finns utrymme för socialt umgänge med uteservering och bänkar. Det bidrar till att skapa en känsla av trygghet. Mycket handlar om att undvika att människor känner sig ensamma och utsatta. Om det finns fler ögon på gatan och folk är ute och rör sig ökar den sociala kontrollen, säger Cornelis Uittenbogaard, på Stiftelsen Tryggare Sverige.

Han tar oss med på en rundvandring i Råcksta för att konkretisera Stiftelsen Tryggare Sveriges arbete. En av platserna som han visar är en gångtunnel som går under den trafikerade vägen mot Hässelby. Den ligger isolerat utan någon direkt insyn. När vi närmar oss tunneln är det dessutom svårt att se vilka som kommer från andra sidan. Känslan av otrygghet blir påtaglig även mitt på dagen.

– Det finns inga boningshus i anslutning till tunneln. Det gör att du känner dig ensam och utsatt. Men man skulle kunna förbättra den och jobbat mer med belysning och beläggningen på väggarna för att ge en tryggare känsla, säger han.

Ett annat exempel som blir väldigt talande i Råcksta är de stora boningshusen som tidigare rymde Vattenfalls kontor. Det är höga byggnader, i en neutral vit färg och utan balkonger.

– Det här känns fortfarande väldigt mycket som kontorsbyggnader. Det är inte en mänsklig skala. Du känner ingen koppling till människorna som bor i husen. Här skulle man kunna jobba mer med färger för att mjuka upp intrycket lite, säger han.

Bara några hundra meter från de stora boningskomplexen ligger ett område med nybyggda radhus. Kontrasten blir väldigt tydlig när vi står framför de låga husen i välkomnande färger. Grannarna ser in till varandra och det finns en känsla av socialgemenskap. Det står cyklar och stolar utställda och en markering med en rad gatstenar i trottoaren skapar en gräns mellan det offentliga och privata.

– Här har man en mänsklig skala. Det är ett mer tryggt område och mer socialkontroll. Det ser omhändertaget ut och det gör också att någon som är kriminellt benägen tvekar att begå brott, säger Cornelis Uittenbogaard.

Sista stoppet på vår rundvandring är en innergård som tillhör en bostadsrättförening. Det är grönt och välvårdat med bänkar och lekställningar. Det finns också en liten skyllt med telefonnummer om man vill rapportera att något gått sönder på innergården.

– Ett fel som man ser även i nybyggnation är att man bygger in innergårdarna så att det inte finns någon insyn. Det kan ge en känsla av otrygghet. Här har vi öppet åt två håll så människor som passerar kan se vad som händer på innergården. Det blir ett socialt sammanhang som skapar trygghet.

Att skapa en säker och trygg stadsmiljö handlar mycket om att styra flöden av människor, menar Cornelis Uittenbogaard. Det är till exempel inte speciellt lyckat att placera ett Systembolag intill en förskola. För att underlätta arbetet med att skapa en tryggare stadsmiljö har Stiftelsen Tryggare Sverige tillsammans med olika branschaktörer tagit fram en handbok som på ett överskådligt sätt visar på konkreta exempel. Förhoppningen är att skapa en större medvetenhet om hur man bygger för att skapa säkrare och tryggare miljöer och förebygger brott. I handboken finns bland annat checklistor som tar upp ämnen som: tydlighet, förvaltning, social kontroll, belysning, skalskydd, information, gestaltning och mix av funktioner.

– Det byggs fortfarande nya områden där man gör grundläggande fel. Genom att öka kunskapen hoppas vi att de ska bli färre i framtiden, säger Cornelis Uittenbogaard.

 

Läs Byggvärlden nr 6
Läs Byggvärlden nr 6!
Klicka här

Lediga jobb

Visa alla lediga jobb
 




Har du ett nyhetstips?
Tipsa redaktionen!
E-posta info@byggvarlden.se
 

 

Relaterade artiklar

Prenumerera

Prenumerera och ta del av branschnyheter, analyser, nya projekt, affärer och människorna bakom.
Anmäl dig här!