Skenande avgifter för plan- och bygglov

De plan- och bygglovsavgifter som kommunerna tar ut per hus har i genomsnitt ökat med drygt 360 procent sedan år 1990.
I några kommuner är ökningen över 800 procent.
Det visar en ny rapport som tagits fram av KTH på uppdrag av Trä- och Möbelföretagen, TMF.
– Vi vill se mera transparens i vad kommunernas kostnader består av och varför det är så stora skillnader, säger David Johnsson, vd för TMF.
 

Rapporten, som är gjord av Hans Lind och Alexander Dratos, granskar avgifterna för bygglov och planering samt anslutning till olika ledningsnät som följer med byggandet av ett småhus.
Rapportförfattarna har samlat in uppgifter från ett tjugotal kommuner och de har tittat på åren från 1990 och fram till 2015.
De har granskat avgifter för styckebyggda småhus med en boyta på 160 kvadratmeter och en tomtarea på 800 kvadratmeter.

Under den perioden har plan- och bygglovsavgifterna mer än fyrdubblats, från i genomsnitt cirka 24 000 kronor till cirka 112 000 kronor, vilket ger en ökning med i snitt 366 procent.
Och det är stor spridning mellan kommunerna. 1990 var den lägsta avgiften 12 000 kronor och den högsta 44 000 kronor. År 2015 varierade det mellan 68 000 kronor till 160 000 kronor.
Den lägsta avgiftsökningen är på 118 procent, och den högsta på 837 procent.

– Avgiftsökningen är enorm och mest anmärkningsvärd är den stora skillnaden mellan olika kommuner. Man måste verkligen fråga sig om detta är rimligt. Plan- och byggavgifterna är inte de största kostnaderna i ett bygge, men de är tillräckligt höga för att påverkar viljan att bygga. I tider som dessa, med bostadsbrist, rimmar det illa, säger David Johnsson.

En förklaring till de stigande kommunala avgifterna kan vara att kommunernas ekonomiska situation försämrades under 1990-talet. Andra förklaringar som ges i rapporten är bristande incitament och att det kan vara svårt för en byggherre att protestera mot höga avgifter eftersom han är beroende av kommunens beslut.

– Planmonopolet gör att kommunerna har en oerhört stark ställning vid prissättningen. Vi vill se en större transparens när det gäller vad kommunernas kostnader består av och vad som motiverar avgiftshöjningarna, säger David Johnsson.

TMF vill nu se en oberoende granskning rörande arbetsuppgifter, effektivitet och avgiftsnivåer för olika lagreglerade åtgärder i samband med byggande.
– Det påstås ofta att det har blivit dyrare att bygga hus, men den främsta kostnadsökningen står kontorsarbetet på kommunerna för – inte kostnaden för själva byggandet. Ett exempel på effektivare hantering kan vara att man skickar in ansökningarna digitalt.

Under samma period har VA-anslutningarna har mer än fördubblats, från drygt 60 000 kronor till drygt 130 000 kronor. Kostnaderna för elanslutningar har ökat från knappt 10 000 kronor till drygt 25 000 kronor.