Slutspurt i uppmärksammat korruptionsmål

När ska man anmäla sina misstankar om oegentligheter inom en offentligverksamhet? Det är själva kärnfrågan i åtalet mot den tidigare generaldirektören för Statens Fastighetsverk. Åklagaren lutar sig mot paragraf 22 i Lagen om offentlig anställning. Där står att den som är skäligen misstänkt för att i sin anställning ha begått brott ska anmälas till åtal, om misstanken avser bland annat tagande av muta eller tjänstefel. 
Ärendet rör en tidigare fastigchef inom Statens Fastighetsverk som ansvarade för förvaltningsområdet Rosersberg och som nu står åtalat för mutbrott och grovtrolöshet mot huvudman. Den första signal om missförhållanden kom till generaldirektörens kännedom hösten 2014 men först två år senare, hösten 2016, gjordes en polisanmälan i ärendet. Då hade den misstänkte fastighetschefen redan sagt upp sig från sin tjänst på egen begären.

- Vi menar att den här anmälan borde gjorts mycket tidigare helt enkelt för att då hade polis och åklagare haft en större möjlighet att tidigare komma igång i den här utredningen. Den här skyldigheten inträder när skälig misstanke för brott finns och den fanns långt tidigare än oktober 2016 då polisanmälan till slut gjordes, säger Mats Jansson, åklagare Riksenheten mot korruption.

Efter att generaldirektören fått ta del av de första uppgifterna om fastighetschefen kom han i kontakt med en medarbetare på Rosersberg som sammanställde en lista med punkter där fastighetschefens anklagades för att ha missbrukat sin position. Det gällde bland annat misstankar om att han i samband med att en bergvärmeanläggning installerades på Rosersberg ska ha låtit samma firma installera en liknade anläggning i hans privata sommarstuga i Norrtälje på Statens Fastighetsverks bekostnad. Samma förfarande ska ha förekommit vid bygget av en terras som genomförts inom Rosersbergs förvaltningsområde och även vid fastighetschefens sommarställe, enligt uppgiftslämnaren. 

Det framkom också uppgifter om att den misstänkte chefen ska ha begärt fem procent på fakturerat belopp vid uppförandet av ett garage utbetalat till sin privata firma från företaget som vann upphandlingen. Utöver det tillkom uppgifter om oegentligheter vid uthyrning av lokaler till underpris, tankning av privat bil från en dieseltank som tillhörde förvaltningsområdet, uthyrning av lägenhet till närstående samt uppförande av en sommarstuga i Finland. 

Den första listan med punkter lämnades över till generaldirektören i slutet av januari 2015 och skulle med tiden fyllas på med fler punkter. Det framfördes också klagomål mot den utpekade fastighetschefen för bristande ledarskap. Generaldirektören ansåg inte att han hade tillräckligt för att vidta några konkreta åtgärder mot fastighetschefen.
- Det är viktigt att det här kommer fram och att det klargör att man inte ska ligga på den här typen av misstankar för länge. De flesta myndigheter har ingen egen möjlighet att utreda den här typen av ärenden på egen hand och därför har man den här skyldigheten att anmäla till polis och åklagare som är bättre rustade att hantera anklagelserna, Mats Jansson.

Trots den långa lista med påstådda missförhållanden ansåg inte generaldirektören att det fanns några bevis att hänga upp anklagelserna på. För att komma vidare i ärendet konfronterades den misstänkte fastighetschefen i september 2015. Han nekade till alla anklagelser men valde att säga upp sig själv på egen begären. En mer grundlig internrevision genomfördes och misstankarna kvarstod även om de inte kunde konkretiseras. På våren 2016 valde generaldirektören att anlita en extern revisor som avgav rapport i juni samma år. Den bekräftade misstankarna och bidrog till att en polisanmäla gjordes på generaldirektörens initiativ i oktober 2016.

Åklagaren menar att det funnits tillräckligt med underlag för att gå till polisen redan långt tidigare och att generaldirektören gjorts sig skyldig till tjänstefel. Försvaret hävdar att generaldirektören är oskyldig och att han anmält ärendet till polisen först när det funnits skälig misstanken. Dom i målet väntas komma i december.

BAKGRUND:  

• Sex personer står åtalade i korruptionshärvan inom Statens fastighetsverk, SFV. Brotten gäller bland annat grovt tagande av muta, grovt givande av muta, grov trolöshet mot huvudman och tjänstefel.
• Tre av de åtalade har tidigare varit anställda inom myndigheten, tre stycken har drivit företag i byggbranschen och haft ramavtal med SFV.
• I januari 2017 avslöjades korruptionshärvan inom SFV efter att TV4:s Kalla fakta granskat myndighetens upphandlingar och renoveringar.