Stor efterfrågan på slagg som alternativ till cement

 
  • Foto: Swecem

    Foto: Swecem

  • Kvarnen är hjärtat i verksamheten. Foto: Swecem

    Kvarnen är hjärtat i verksamheten. Foto: Swecem

Föregående
Nästa
 
Cementas framtida brytning på Gotland påverkar många verksamheter i byggbranschen. En av dem är Swecems nya fabrik i Oxelösund som tillverkar bindemedel till betong av slagg.
- Vi kan i dagsläget inte ersätta cement fullt ut och en stängning av kalkbrottet i Slite skulle få stora konsekvenser även för oss, säger Ludwig Zetterström, vd, Swecem.

Det är ingen slump att Swecem, som är ett dotterbolag till Peab, valt att lägga sin anläggning i Oxelösund. I ett samarbete med SSAB tas biprodukter från den lokala stålproduktionen tillvara och omvandlas till slagg som i mald form ersätter en del av cementen vid betongtillverkningen. Anläggningen har varit igång sedan i våras och målet i år är att tillverka 50 000 ton Merit, som den malda slaggen kallas. På lite längre sikt hoppas man uppnå 200 000 ton. Det motsvarar närmare sju procent av det totala behovet av bindemedel till betong i Sverige som ligger på cirka 2,8 miljoner ton årligen.

– Efterfrågan är stor men det finns ett tak för hur mycket vi kan producera. Tillgången på slagg är begränsad. Vår produkt är viktig för att sänka byggbranschens koldioxidutsläpp men kan bara bli ett komplement till den traditionella cementen. Det kan aldrig bli en helhetslösning för cementförsörjningen, säger Ludwig Zetterström.

Att tillföra slagg som bindemedel i betong är inget nytt alternativ. Ända sedan slutet av 1800-talet har man använt sig av GGBS, som står för Ground Granulated Blastfurnace Slag. Översatt till svenska blir det maldgranulerad masugnsslagg. Ute i Europa är det en välbeprövad lösning men i Sverige har vi varit bortskämda med en omfattande inhemsk brytning av kalksten och behovet av kompletterande material har inte varit lika stort.

– Tidigare har efterfrågan på slagg inte varit så stor, men nu är det ett eftertraktat alternativ för att sänka klimatavtrycket. Det här är en helt ny verksamhet i Peabkoncernen. Vilket innebär att vi byggt upp hela vår organisation från noll. Det har varit en utmaning att få i gång verksamheten men nu har vi hela styrkan på plats och vi kör dygnet runt alla dagar i veckan.

Råvaran som används av Swecem är en biprodukt från SSAB. Slaggen kyls ner momentant från 1400 grader ner till 800 grader och får då de kemiska egenskaper som gör den lämplig som råmaterial till GGBS. Därefter torkas och mals slaggen ner till ett fint pulver i kvarnen som är själva hjärtat i Swecems verksamhet.

– Vi är väldigt nöjda med kvalitén på vår produkt idag. Men eftersom marknaden finns där vill vi försöka öka outputen från kvarnen och siktar på att producera en grövre slutprodukt utan att för den delen ge avkall på reaktiviteteten. Vi är den enda GGBS producenten i landet idag och vi känner ett ansvar att dra vårt strå till stacken. Vi är fortfarande långt under det som marknaden långsiktigt behöver.

Peab har genom sitt dotterbolag Swecem investerat över 100 miljoner i anläggningen i Oxelösund. Den består både av kvarnanläggningen där man torkar och mal slaggen men också lagringskapacitet och ett distributionsnät för att kunna transportera ut det färdiga bindemedlet på ett klimatsmart sätt ut i landet. Idag har man depåer i Trollhättan, Helsingborg, Oxelösund och i dagarna öppnar man en helt ny terminal i Skellefteå.

– Det är viktigt att titta på hela kedjan för att minska klimatavtrycket. Då är även transporterna en avgörande faktor för att få ner koldioxidutsläppen och där ligger vi långt framme.

Hela Peabs satsningen i Oxelösund vilar på ambitionen att minska klimatavtrycket. Traditionell produktion av cement har ett koldioxidavtryck på 700 kilo per ton. Motsvarande siffra för Meriten är 10 kilo per ton.

– Vårt fotavtryck är försumbart om man jämför det mot cementets klimatpåverkan. Kan vi ersätta halva mängden cement med Merit i betongen så kan vi halvera koldioxidavtrycket. Vilket är intressant med hänsyn till den klimatresa vi står inför. Vi har kommit en bit på väg men vi kan komma längre. Det som begränsar oss idag är den svenska standarden som ligger långt efter många andra länders nationella standarder i hur mycket GGBS man får ersätta Portland Cement med i olika exponeringsklasser.

Nyligen nekade Högsta domstolen (HD) prövningstillstånd för Cementas kalkbrytning på Gotland. Mark- och miljööverdomstolens beslut står därmed fast, vilket innebär att cementkrisen kan vara ett faktum om några månader.

– Vi tittar även på alternativen att importera cement för att hålla uppe betongproduktionen. Men det är ett sämre alternativ ur både kostnads och miljösynpunkt än att köpa från lokala producenter, säger Ludwig Zetterström

Kort om cement:
  • Utsläppen från cement står för cirka 4 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp idag. Det är främst vid tillverkningen när kalkstenen hettas upp och blir till klinker som koldioxiden bildas.
  • Tre fjärdedelar av den cement som används för betongtillverkning i Sverige kommer från Cementas kalkbrott i Slite.
  • Skatteskrapan på Södermalm i Stockholm och Trängslets vattenkraftverk i Älvdalen är byggda med betong som har en viss del slagg som bindemedel.
  • Slagg och kolflygaska är två alternativ av bindemedel som används för att ersatta cement i betong.

Taggar

Betong Peab

 

Lediga jobb

Visa alla lediga jobb
 




Har du ett nyhetstips?
Tipsa redaktionen!
E-posta info@byggvarlden.se