Införandet av personaliggare för byggföretag har inte haft någon långsiktig effekt på branschnivå. De företag som fuskar med svartjobb har inte ändrat sitt beteende. Det visar en ny rapport från Skatteverket.
Kravet på personalliggare infördes för byggverksamhet den 1 januari 2016. Innan dess hade systemet införts för flera andra branscher som exempelvis restaurang- och frisörverksamhet. Syftet med personaliggare är främst att komma åt problemen med svartjobb. Inom restaurangbranschen har man sett en positiv effekt av systemet men inom byggbranschen har det inte inneburit någon större förändring av företagens beteende enligt rapporten från Skatteverket.
– Att effekten av besöken inte syns på branschnivå i byggbranschen beror troligen på att antalet besök är för få i relation till det stora antalet företag i branschen, säger Nikolay Angelov, rapportförfattare.
Enligt rapporten ökade lönesumman enbart på små företag och enbart under besöksmånaden och några månader därefter. Men det har ingen långsiktig effekt. Innebär det att företagen fuskar så länge de slipper besök?
– Det stämmer delvis: svartarbetet minskar under besöksmånaden och under månaderna efter bland samtliga företag, både små och stora. Förutom det finns även en långsiktig effekt bland små företag. Men bland samtliga företag tycks svartarbetet öka igen efter några månader. Detta kan bero på att företagen upplever att risken för ytterligare besök är liten och avtar med tiden efter besöket. Det kan också vara svårt att mäta effekter för stora företag. För stora företag kommer ett besök på en enskild byggarbetsplats troligtvis inte att märkas i den totala lönesumman.
Har införandet av personalliggare haft någon effekt på de företag som inte besökts?
– Vi inte ser några effekter på branschnivå inom bygg. Varför det är så går egentligen inte att besvara utifrån analysen i rapporten. Generellt kan man säga att byggbranschen är komplex, med underentreprenörer, svårigheter att definiera vad som är en byggarbetsplats, med mera.
Är besöken föranmälda?
– Nej. En viktig del i lagstiftningen är att Skatteverket ska kunna göra oannonserade kontrollbesök.
Behövs det fler kontrollbesök för att få en bättre efterlevnad?
– Givet studiens resultat skulle regelefterlevnaden öka om antalet besök ökade. Det är dock inte det enda verktyget. Skatteverket för en viktig dialog i olika fora och med olika branschorganisationer i syfte att motverka svartarbete.
Hur väljer man ut företagen som besöks?
– Besöken är inte slumpmässiga utan bygger på olika typer av riskanalyser. Generellt kan man säga att de företag som besöks är sådana där risken för svartarbete av olika skäl bedöms som stor.
Vilka ytterligare insatser krävs för att få önskad effekt av personalliggare?
– Rapporten visar på goda resultat av kontrollbesöken på kort sikt, och även på lång sikt bland små företag. För restaurangbranschen finns även effekter av införandet av lagstiftningen på branschnivå, men sådana effekter saknas för bygg. Det går det inte att bena ut varför det saknas effekt av införandet ar personalliggare i byggbranschen utifrån rapportens resultat, och därmed är det också svårt att säga direkt hur man ska göra lagstiftningen mer effektiv på branschnivå i byggbranschen. Dock kan man konstatera att byggbranschen är mer komplex än restaurangbranschen, säger Nikolay Angelov
Fakta:
Antal kontrollbesök:
Under 2018 hade 132 600 företag inom byggbranschen personalliggare och under samma år gjordes 15 206 oanmälda besök. Av de besökta företagen var det 2215 som fick kontrollavgifter. Fram till 10 december 2019 hade Skatteverket genomfört 8 259 besök och 1 244 hade fått avgift.
Kontrollavgift:
Om det kontrollerade företaget inte följer kraven som ställs på personalliggarna påförs en kontrollavgift. Om ett företag inte har någon personalliggare, eller om personalliggaren är så bristfällig att den inte kan ligga till grund för en kontroll, ska Skatteverket ta ut en kontrollavgift med 12 500 kronor. Ett exempel på bristfällig personalliggare är om den inte har fyllts i under dagen.
Kraftig expansion:
Byggbranschen har expanderat kraftigt under de senaste 15 åren, mätt i termer av både antal anställda och lönesumma. Ökningen av andelen utrikes födda i byggbranschen har varit exceptionellt hög. Räknat i procent har andelen födda utanför Norden ökat med mer än 600 procent mellan 2002 och 2017, från 1,1 till 7,8 procent, och motsvarande siffra för andelen födda utanför Europa ligger på cirka 300 procent, från 0,4 till 1,5 procent. Anställda födda utanför Europa är med andra ord fortfarande ovanliga i byggbranschen, medan arbetare från Europa men utanför Norden står för en ansenlig andel numera. När det gäller utbildningsnivån har denna ökat över byggbranschen
