Catharina Elmsäter-Svärd konstaterar att mycket har gjorts sedan man presenterade sin reformagenda för fyra år sedan. Men en hel del återstår och där har infrastrukturen en fortsatt nyckelroll.
När Byggföretagen för ganska exakt fyra år sedan presenterade vår näringspolitiska reformagenda – ”Så bygger vi Sverige bättre” – lyfte vi fram hur satsningar på infrastruktur är en motor för hela samhällsbygget.
Bland våra reformförslag fanns krav på snabbare tillståndsprocesser, förbättrad kompetensförsörjning för anläggningsyrken och ökad kapacitet på väg och järnväg. Vi konstaterade också att satsningarna på infrastruktur under en period behövde växa snabbare än BNP.
Den senaste mandatperioden har i hög grad påverkats av krig, kriser och kostnadsökningar. Arbetslösheten har bitit sig fast på höga nivåer. Allt fler ifrågasätter värdet av rörlighet och öppenhet på arbetsmarknaden.
Men vi ser också att mycket har blivit bättre. Och att infraskulden har börjat åtgärdas.
Komplicerade tillståndsprocesser
Trafikverket har presenterat sitt förslag till ny nationell plan för transportinfrastrukturen 2026-2037. Ungefär hälften av de nästan 1 200 miljarder kronorna väntas gå till underhåll av väg och järnväg.
Samtidigt är tillståndsprocesserna fortfarande långsamma och komplicerade.
Allt för ofta avgörs frågor om samhällsutveckling och stadsbyggnad i domstol, allt mer sällan får människors behov och samhällsnytta styra. Lager på lager av lagstiftning skapar utdragna och kostnadsdrivande tillståndsprocesser.
Sveriges konkurrenskraft, produktivitet och tillväxt behöver vässas. Därför måste till exempel bygg- och anläggningsbranschen, politiken och myndigheter som Trafikverket bli bättre på att samordna sina insatser vid större infraprojekt.
Byggföretagens nya reformagenda
I början av valåret 2026 kommer Byggföretagen att presentera en uppdaterad näringspolitisk reformagenda. Förhoppningen är att staka ut en ny offensiv riktning för samhällsbyggande.
Här har satsningar på infrastruktur en fortsatt nyckelroll:
- Ge bygg- och anläggningsbranschen möjlighet att bygga bort hela infraskulden genom långsiktig hållbar finansiering.
- Få till fler samhällsnyttiga väg och järnvägssträckor med hjälp av privat-offentlig samverkan.
- Se till att Sverige nyttjar möjligheterna till undantag från ränteavdragsbegränsningsreglerna för infrastruktur på samma sätt som flera andra EU-länder. Det skulle göra det mer attraktivt för privata investerare att satsa pengar i dessa projekt.
- Infrastruktursatsningar är en investering för såväl lokalt bostadsbyggande som nationell beredskap. Därför behöver politiska beslutsfattare – på alla nivåer och i alla partier – skapa förutsättningarna som krävs för att vi ska frigöra vår branschs fulla potential.
Sverige kan mer.
/Catharina Elmsäter-Svärd,
vd Byggföretagen
