Tidig samverkan och moderna vårdlokaler minskar smittspridning

 
Tidig samverkan och moderna vårdlokaler minskar smittspridningHenrik Landelius. Foto: NCC  
Årets vinterkräksjuka har äntligen kulminerat. En undersökning från Smittskyddsinstitutet visar att drygt 16 000 patienter och 10 000 vårdmedarbetare insjuknar i vinterkräksjukan under en säsong. I dagens sjukvård utgör resistenta bakterier ett allt större hot mot patienternas hälsa.

Nästan var tionde patient drar, enligt Sveriges Kommuner och Landsting, under sjukhusvistelsen på sig någon form av vårdrelaterad infektion som resulterar i förlängd vårdtid. Kan vi få bort denna förlängda vårdtid skulle vi enligt SKL spara 2,2-3,3 miljarder kronor om året – och minska det mänskliga lidandet.

Arbetet med att motverka smittspridning bör därför prioriteras i vården. Många av Sveriges sjukhus byggdes på 1960- och 1970-talen. De är i stort behov av renovering eller behöver ersättas med moderna sjukhus som kan möta framtidens krav på en förbättrad arbetsmiljö för sjukvårdspersonalen, ny teknik och möjlighet att ta emot fler patienter när befolkningen ökar och blir allt äldre. Här borde det även finnas krav på att bygga för att minska smittspridningen.

Att bygga bra sjukhus är komplext. Vi ser allt för ofta att viktiga perspektiv inte tas tillvara i byggprocessens tidiga skeden och att kortsiktig prispress premieras framför långsiktiga helhetslösningar. De mervärden som kan skapas i samband med byggprojektet uteblir alltför ofta. I slutändan riskerar det att bli långt dyrare för skattebetalarna.

Vi ser några tydliga framgångsfaktorer för att lyckas med komplexa vårdbyggnationer;

1.        Tidig involvering – det är avgörande att rätt och strategiskt viktig kunskap och kompetens tillförs i rätt projektskede och att vi som byggentreprenör blir involverad tidigt för att kunna åstadkomma en optimerad vårdbyggnad. Arkitekter och ingenjörer måste från början kopplas ihop med sjukvårdens sakkunniga, inte minst från sjukhushygien och smittskydd.

2.       Partnering – en strukturerad samverkansform där beställare, byggentreprenörer och andra nyckelintressenter tillsammans löser ett uppdrag, i öppen dialog och med projektets bästa i fokus.

3.       Erfarenhetsåterföring – att lära sig av och bygga vidare på erfarenheter och kunskap från tidigare sjukhusprojekt.

Med detta arbetssätt flyttas fokus från byggkostnad till att hitta de bästa lösningarna för sjukvården, för personal, patienter och samhället i stort. Gör vi rätt val från början och investerar pengarna där de gör störst nytta kan vi sänka sjukvårdens kostnader.

Under 2017 gjordes offentliga upphandlingar för 683 miljarder kronor i Sverige. NCC Sverige AB är den största privata leverantören sett till beloppet, 10,7 miljarder kronor. Vi medverkar just nu vid ny- och ombyggnation av tio sjukhus och har samlat ett stort kunnande om hur vi kan sänka sjukvårdens totala driftkostnader och skapa lokaler som bidrar till bättre vård.

Framtidens vårdlokaler måste utformas för att underlätta korrekta vårdhygieniska arbetssätt. Smittspridning kan till exempel minskas och förhindras genom att vårdhygieniska aspekter noggrant övervägs vid lokalplaneringen. Några exempel är;

·       Rätt utformade vårdrum och egna toaletter för varje patient.

·       Stora väntrum och ytor vid akutmottagningar och apotek där personer med olika slags infektioner tvingas mötas

·       Breda korridorer med förvaringsnischer för material och utrustning.

·       Fokus på städbarhet och val av ytskikt vid utformningen av vårdlokaler.

·       Installation av en god ventilation med hög luftkvalitet.

·       Genomtänkta, separerade flöden för personal, patienter och materialhantering.

Potentialen är uppenbar. Nya och omarbetade lokaler minskar smittspridning och mänskligt lidande. Samtidigt frigör det stora ekonomiska resurser för vårdens kärnverksamhet. Det ger mer vård för skattepengarna.


Henrik Landelius, chef för NCC:s svenska byggverksamhet


 

 

Taggar

Debatt Sjukhus

 

Lediga jobb

Visa alla lediga jobb
 
 

 
 
 
 
 
-->